Vad kostar beskattning - analys av den samhällsekonomiska kostnaden av beskattning

RAPPORT Publicerad

Det finns anledning att vara återhållsam med skattebetalarnas pengar eftersom den verkliga prislappen för många av dessa stimulansåtgärder är betydligt högre än vad de ger sken av. Ett stödpaket till ett specifikt företag på 5 miljarder kan i själva verket kosta uppemot 20 miljarder. Anledningen till att den verkliga prislappen är så mycket högre än själva stödpaketet är att finansieringen av paketet ger upphov till betydande effektivitetsförluster. Effektivitetsförluster uppstår när skatter får oss att arbeta och anstränga oss mindre och rent allmänt lägger tid och möda på att kringgå skatt. Nyare studier visar att skatter påverkar vårt beteende mer än vad vi tidigare trott och att den samhälliga kostnaden av beskattning då också blir avsevärt högre.

Exempelvis är effektivitetsförlusten av att driva in ytterligare en skattekrona upptill tre kronor. Detta innebär att ett stödpaket till ett företag på 5 miljarder bör ge ett samhälligt värde på 20 miljarder för att vara samhällsekonomiskt motiverat.

Sverige har en av världens största offentliga sektorer och därmed ett av världens högsta skattetryck. Skattetrycket i Sverige är ca 10 procentenheter högre än omvärlden. Enligt OECD:s senaste statistik från 2008 var skattetrycket 48 procent i Sverige, att jämföra med ett genomsnitt på 36 procent för OECD och 40 procent för EU15. Att Sverige har en av de största offentliga sektorerna innebär att den svenska offentliga sektorn i större utsträckning än i många andra länder tillhandahåller och finansierar de varor och tjänster som konsumeras.

Spelar det då någon roll om det är den offentliga sektorn eller individen själv som finansierar sin konsumtion? Är det inte bara frågan om vem som betalar - staten eller individen? Svaret på frågan är att det spelar roll. Anledningen till att det spelar roll är att när staten tillhandahåller varor och tjänster som finansieras genom skatter så snedvrids vår konsumtion - vi gör helt enkelt andra val än de vi hade gjort om vi inte beskattats. Denna snedvridning, eller felanvändning av resurser, innebär att det finns en extra kostnad associerad med att tillhandahålla skattefinansierade varor och tjänster. Kostnaden av beskattning utgör således inte de faktiska skatteinbetalningarna, som många säkert upplever som kostnaden av beskattning, utan kostnaden som uppkommer av att vi förändrar vårt beteende på grund av skatter.

Exempelvis påverkar skatter hur mycket och hur vi arbetar, hur vi kompenseras för vårt arbete, utbildningsval och hur mycket resurser vi ägnar åt skatteplanering och skattefusk. Det är denna kostnad, som ofta benämns effektivitetsförlust, som gör beskattning samhällsekonomiskt kostsam. De indrivna skatteintäkterna utgör däremot ingen samhällsekonomisk kostnad eller resursförlust (förutsatt att de används på ett effektivt sätt) utan är en ren omfördelning av resurser från individ till stat.

Författare