Kritiserad vårdskatt omgärdad av oklarheter

NYHET Publicerad

SKATT Regeringens hårt kritiserade förslag om vårdskatt, som har antagits som lag, innehåller oklarheter och stora gränsdragningsproblem. Det tycker både arbetsgivare och Skatteverket. ”Det finns flera gränsdragningsfrågor som vi måste titta närmare på” säger Pia Blank Thörnroos, rättslig expert på Skatteverket.

Richard Hellenius

Richard Hellenius, expert på företagsbeskattning på Svenskt Näringsliv.

Pia Blank Thörnroos

Pia Blank Thörnroos, rättslig expert på Skatteverket.

Mikael Ullén, Nobina

Mikael Ullén, HR-specialist på Nobina.

Vårdskatten innebär att hälso- och sjukvård som arbetsgivaren betalar blir skattepliktig förmån för den anställde. Samtidigt ska företagshälsovård, viss förebyggande behandling och rehabilitering även i fortsättningen vara skattefri. Att dra gränsen mellan vad som är skattefritt och skattepliktigt kommer att innebära problem för såväl arbetsgivare som anställda.

Förslaget träder i kraft den 1 juli i år, men ännu finns endast begränsad vägledning om vilka vårdinsatser som ska beskattas och vilka som är skattefria. Mikael Ullén, HR-specialist på Nobina, Nordens största kollektivtrafikföretag, delar kritiken mot vårdskatten.

– Vårdskatten sätter krokben på arbetsgivare som vill jobba med att förbättra hälsan hos sin personal. Gränsdragningsproblemen är många när det gäller vad som ska beskattas. Det riskerar att drabba våra medarbetare som är vår viktigaste resurs. Utan våra bussförare stannar stora delar av Sverige, säger han.

Mikael Ullén berättar att Nobina har företagshälsovård till sina anställda och köper in hälso- och sjukvård i form av läkarbesök och hälsoundersökningar. Bolaget har även haft sjukvårdsförsäkring för några av sina anställda och planer fanns på att försäkra alla anställda i Sverige.

– När en medarbetare blir sjuk vill vi hjälpa till med bra och snabb vård. Blir vi hänvisade till den offentliga vården tar det längre tid att få anställda tillbaka i arbete. Den nya beskattningen drabbar våra medarbetare och försvårarar för oss som arbetsgivare att köpa vård till våra anställda. Det drabbar ju faktiskt hela samhället om vi inte har bussförare, mekaniker eller fordonsvårdare som kan köra, laga och tvätta bussarna, säger Mikael Ullén.

Richard Hellenius, expert på företagsbeskattning på Svenskt Näringsliv, är kritisk mot regeringens vårdskatt. Han menar att regeringen inte velat ta till sig av den kritik som lämnats av majoriteten av remissinstanserna. Särskilt allvarligt är att regeringen inte lyssnat till synpunkterna om gränsdragningsproblemenen och frågorna om patientsekretessen. Denna sekretess begränsar arbetsgivarnas möjligheter att få ta del av patientinformation, som i sin tur är avgörande för att korrekt hantera kontrolluppgifter och anställdas skatt.

– Detta är juridiska brister av sådan grad att lagförslaget enbart på denna grund borde ha stoppats av regering och riksdag. Svenskt Näringsliv har lyft fram exempel och till Regeringskansliet och riksdagsledamöter även hänvisat till att det i en tidigare statlig offentlig utredning konstaterats att det inte är realistiskt att arbetsgivaren, arbetstagaren och den privata vårdgivaren vid varje konsultation utifrån ytterst vaga gränser ska bedöma om en behandling är skattefri eller inte. Denna slutsats är giltig än idag, ändå har förslaget nu röstats igenom av riksdagen. Jag är mycket kritisk mot beslutet om vårdskatt, säger Richard Hellenius.

Vårdskatten börjar gälla den 1 juli i år och Skatteverket ska nu tolka den nya lagen och ge vägledningar som kan underlätta arbetsgivarnas och de anställdas hantering av frågorna. Pia Blank Thörnroos är rättslig expert på Skatteverket och hon bekräftar att det finns gränsdragningsproblem.

– Grundregeln är att allt som man får av arbetsgivaren är skattepliktigt. Samtidigt ska självklart det som arbetsgivaren gör enligt lag, som till exempel förebyggande och rehabiliterande behandlingar, vara skattefritt. Det finns flera gränsdragningsfrågor som vi måste titta närmare på, där det inte är självklart hur lagstiftningen ska tolkas. Vi tittar till exempel på hur läkarbesök och behandling av folksjukdomar ska tolkas i den nya lagstiftningen, om det är skattepliktig hälso- och sjukvård eller skattefri rehabilitering. Vi kommer nu att ta fram ett ställningstagande i ärendet där vi besvarar frågor, så långt det är möjligt, säger Pia Blank Thörnroos.

Med fyra veckor kvar till att den nya lagstiftningen börjar gälla ser Skatteverket svårigheter med att få all information på plats i tid. Pia Blank Thörnroos menar att det är möjligt att lagstiftaren måste förtydliga lagen på några områden.

– Vi tittar på frågan och det kan hända att vi vänder oss till lagstiftaren för förtydligande, men i första steget tar vi fram ett ställningstagande där vi går igenom frågorna och ger vägledning.

Det finns ingen möjlighet att få allt på plats till den 1 juli och jag har stor respekt för att det finns frågor hos arbetsgivarna hur reglerna ska tillämpas. Vi ska jobba för att reda ut de gränsdragningsfrågor som finns och Skatteverket kommer i ett inledningsskede att informera om lagstiftningen, det blir en mjukstart av tillämpningen av reglerna under första året, säger Pia Blank Thörnroos.

Enligt Richard Hellenius är förslaget feltänkt från början, det har av regeringen motiverats med att den arbetsgivarbetalda vården är en löneförmån bland andra. Han anser att det är en missuppfattning eftersom insatserna görs i arbetsgivarens intresse.

– Den korrekta utgångspunkten är att företagen köper privat hälso- och sjukvård för att få tillgång till lämplig vård i rimlig tid och för att minska företagets kostnader för sjukfrånvaro och produktionsbortfall. Det är inte rimligt att arbetsgivarens kostnader för sådana åtgärder, utanför den offentligt finansierade hälso- och sjukvården, beskattas som lön för medarbetaren. Insatserna görs i arbetsgivarens intresse. Det finns en stor oro bland arbetsgivarna om vad förslaget kommer innebära, säger Richard Hellenius.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Stabil folkhälsa skymmer ökade problem med sjukfrånvaro

SJUKSKRIVNING Företagen i Sverige upplever ökande problem med sjukfrånvaron – detta trots att den allmänna folkhälsan förblir stabil, eller till och med förbättras. Det framkommer i en ny rapport från Svenskt Näringsliv. ”Bekymmersamt att signalerna från regeringshåll är att sjukfrånvaron nu är låg”, sa rapportförfattaren Catharina Bäck under ett seminarium,
NYHET Publicerad:

Så kort väg tillbaka som möjligt

REHABILITERING Snabbhet och fokus på individen bör utmärka rehabiliteringsprocessen, anser Christina Sjöberg, rehabiliteringskoordinator på Volvo Cars i Skövde. För att minimera sjukskrivningstiden krävs ett väl fungerande samarbete mellan alla aktörer: individen, chef, fack, vården och Försäkringskassan.
NYHET Publicerad:

Jeppsson till försvar av svenska modellen

ARBETSMARKNAD Inför vårens val till EU-parlamentet borde vi diskutera hur vi ska värna den svenska modellen, anser Peter Jeppsson, vice vd, som varnar för att en långtgående EU-lagstiftning på arbetsmarknadsområdet utmanar den svenska kollektivavtalsmodellen.
NYHET Publicerad:

Gör det lönsamt att arbeta längre

PENSION Grunden för bra pensioner är fler arbetade timmar. Politiken bör se till att det blir så lönsamt som möjligt att arbeta, det enklaste sättet att göra det är att titta på skatter och grundavdrag, enligt pensionsexpert Ingvar Backle.
NYHET Publicerad:

Bakläxa för Arbetsförmedlingens kontroller

KOMMENTAR Idag redovisar Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF, nya graverande siffror som visar på omfattande brister i Arbetsförmedlingens myndighetsutövning. Det är endast en i raden av granskningar som visar att kontrollfunktionen för aktivt arbetssökande står med uppenbara problem. Situationen riskerar att urholka legitimiteten för centrala arbetsmarknadsinstitutioner, skriver Pär Andersson, socialförsäkringsexpert.
NYHET Publicerad:

C och M ser reformbehov för att minska sjukskrivningarna

SOCIALFÖRSÄKRING Både Centerpartiets socialförsäkringspolitiska talesperson, Solveig Zander (C), och Moderaternas nya talesperson i socialförsäkringsfrågor, Maria Malmer Stenergard, ser reformbehov för att minska sjukfrånvaron och korta sjukskrivningstiderna. Det finns behov av att både se över rehabiliteringskedjan och Försäkringskassans roll, menar de.
NYHET Publicerad:

Lidl: ”Vi måste skapa en tillåtande kultur kring återhämtning”

SOCIALFÖRSÄKRING Lidl arbetar hårt för att fånga upp tidiga tecken på psykisk ohälsa, betonar Ia Wallgren, HR-specialist på Lidl i Sverige. "Vi måste vara uppmärksamma på tidiga signaler som ökad korttidsfrånvaro och inte vara rädda att fråga hur en medarbetare mår. Om vi ser oroande tecken så ska vi snabbt ringa upp och kolla läget", säger hon.
NYHET Publicerad:

Annika Strandhäll: ”Vi har idag en låg sjukfrånvaro i Sverige”

SOCIALFÖRSÄKRING Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S) anser att vi idag har en låg sjukfrånvaro och att det viktiga framöver är att stabilisera den. Än är målen inte nådda. "För att nå dit krävs en bred samverkan mellan de aktörer som är en del av sjukskrivningsprocessen, som arbetsgivare, hälso- och sjukvård, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan", säger hon.
NYHET Publicerad:

Dyrt pensionsförslag saknar finansiering

KOMMENTAR Pensionsgruppen har lagt fram förslag för ett längre arbetsliv. Hur de ökade utgifterna ska finansieras nämns inte, vilket är oroande. Det finns ett stort behov av fler arbetade timmar i ekonomin, men de nu föreslagna förändringarna ger inga incitament till det, konstaterar försäkringsexpert Ingvar Backle.
NYHET Publicerad:

Bättre matchning med omställningsstöd

OMSTÄLLNING Avgångsbidrag förlänger tiden i arbetslöshet och tidiga omställningsinsatser ger bättre matchning till nytt jobb, visar två rapporter från IFAU. "Resultaten är inte förvånande i sig, men det är bra att få en vetenskaplig analys av omställningsförsäkringens förmåner för uppsagda", säger Pär Andersson, förhandlare och försäkringsexpert på Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

”Reglera inte sönder tjänstepensionen”

PENSION Ingvar Backle, pensionsexpert på Svenskt Näringsliv, kritiserar regeringens förslag om ökade kapitaltäckningskrav för tjänstepensionsföretag. "De innebär en överreglering och risk för försämrad avkastning, vilket kan driva bolagen och det förvaltade kapitalet utomlands."
NYHET Publicerad:

”Psykisk ohälsa ett allt större folkhälsoproblem”

SOCIALFÖRSÄKRING Den psykiska ohälsan ökar, inte minst bland unga. Tid och resurser läggs på projekt som inte gör skillnad, istället för på nödvändiga reformer, menar Kerstin Evelius, som nyligen överlämnat en utredning om psykisk ohälsa till regeringen. "Det är som att vi ser spanska sjukan komma och bygger ut infektionsklinikerna istället för att satsa på vaccination", säger hon.
NYHET Publicerad:

Almega: ”Tanken med karensavdrag är rätt och logisk”

KARENS 1 januari 2019 ändras reglerna om karens i sjuklönelagen. Nuvarande karensdag ersätts med ett karensavdrag. Syftet med regeländringen om karensavdrag är att uppnå en mer rättvis självrisk i samband med sjukfrånvaro. "Ändringens syfte är bra och logisk men lagstiftningens införande har varit en stor utmaning", säger Gunnar Ekbrant, arbetsrättsjurist och avtalsexpert på Almega.
NYHET Publicerad:

Utredning: Omfördelning av resurser mellan vården och sjukförsäkringen

STATSBIDRAG Ett årligt statsbidrag till landsting för att stimulera arbete med minskad sjukskrivning föreslås införas. Storleken på bidraget bestäms av nivån på utbetald sjukpenning för kortare sjukskrivningar, upp till  90 dagar. Med en så kallad finansiell samordning är tanken är att sjukvården får mer resurser att jobba förebyggande, framförallt inom psykisk ohälsa och att det arbetet leder till minskade sjukskrivningar.
NYHET Publicerad:

Nu ökar sjukfrånvaron igen

SJUKSKRIVNINGAR Försäkringskassan skriver upp prognoserna för sjukförsäkringen fram till 2022. Den tidigare trenden med minskade sjukskrivningar är bruten. Under åren framöver beräknar Försäkringskassan att utgifterna för sjukpenning ökar, jämfört med tidigare år. Orsaken är ett högre inflöde av sjukskrivningar. Det visar Försäkringskassans senaste utgiftsprognos.
NYHET Publicerad:

Debatt: Koppla arbetsskatterna till de sociala förmånerna

ARBETSGIVARAVGIFTER En stor del av arbetsgivaravgifterna, den allmänna löneavgiften, är ren skatt. Avgifter bör endast betalas på den del av lönen som ger rätt till ersättning, skriver socialförsäkringsexpert Catharina Bäck och regionchef Annika Bröms.
NYHET Publicerad:

Ny rapport: ”Sjukskrivningar kostar 62 miljarder varje år”

SJUKFRÅNVARO Enligt en färsk rapport från Skandia uppgick kostnaden för uteblivet arbete på grund av sjukskrivningar under 2017 till 62 miljarder kronor. Nära hälften av kostnaderna beror på psykisk ohälsa. Då är inte kostnaderna för sjuklön och sjukpenning inkluderade. Skandia menar att den kostnaden kan minska om det förebyggande arbetet ökar i Sverige.
NYHET Publicerad:

Kritik mot vårdskatten: Det är inte lätt att göra rätt

VÅRDSKATTEN Rättsliga oklarheter som följer med den nya vårdskatten är ett stort problem för arbetsgivare. Svenskt Näringsliv har upprepade gånger varnat för problemen. Pia Blank Thörnroos, rättslig expert på Skatteverket, menar att myndigheten ökat tydligheten. ”Ställningstagandet gör lagstiftningen mer tydlig och på vissa håll mer generös än tidigare”, säger hon.
NYHET Publicerad:

Sjukpenning: Majoriteten som får avslag tillbaka i arbete

RAPPORT Allt fler sjukskrivna nekas sjukpenning – men majoriteten som får avslag kommer tillbaka till arbete, enligt en ny rapport från Försäkringskassan. ”Det är glädjande eftersom vi vet från forskningen att det finns en påtaglig risk att fastna i sjukskrivning och utanförskap om sjukskrivning pågår i en lång tid”, säger Försäkringskassans generaldirektör Maria Hemström Hemmingsson.
NYHET Publicerad:

Allt fler i jobb efter avslutad sjukskrivning

RAPPORT Allt fler har de senaste åren nekats sjukpenning – men majoriteten som får avslag kommer tillbaka till arbete, enligt en ny rapport från Försäkringskassan. ”Det är positiva nyheter som visar att rehabiliteringskedjan fungerar. Det visar också att företagen arbetar aktivt för att ta tillvara medarbetarnas arbetsförmåga”, säger Catharina Bäck, socialförsäkringsexpert.