Massiv kritik mot förslag om vårdskatt

– Det här förslaget jobbar i fel riktning. Personalvårdande arbete ska främjas, säger Thomas Andrén, välfärdsekonom på Sveriges Akdemikerförbund, Saco.

Svenskt Näringsliv skriver i sitt remissvar att förslagen i promemorian baseras på en helt felaktig bild av arbetsgivarens syfte med att tillhandahålla hälso- och sjukvård till sina anställda. Förslaget innebär att regeringen straffbeskattar medarbetare i företag som aktivt arbetar för att minska sjukfrånvaron.

– Vi är mycket kritiska mot förslaget eftersom det riskerar att motverka arbetsgivarnas arbete för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro. Företagen prioriterar insatser för god arbetsmiljö och hälsa eftersom de hänger nära samman med företagens lönsamhet och överlevnad. Förslaget är helt feltänkt och kontraproduktivt, säger Catharina Bäck, socialförsäkringsexpert Svenskt Näringsliv.

Thomas Andrén, Saco, är också starkt kritisk mot förslaget och anser att det inte borde genomföras. Han menar att regeringen snarare angriper symptomen än det verkliga problemet, som är den dåliga tillgängligheten i den offentliga vården. Han menar att privatpersoner och företag söker andra alternativ, tills att den offentliga vården blir mer tillgänglig.

– Problemet är att privatpersoner har tappat tilltron till landstinget och småföretagare som behöver vård snabbt känner sig oroliga. Sverige har under nära ett decennium legat i den absoluta botten när det gäller väntetider. Det har medfört att intresset för privata sjukvårdsförsäkringar har ökat kraftigt bland arbetsgivare och privatpersoner. Regeringen borde lägga fokus på att minska vårdköer istället för att straffa de som tecknar en sjukvårdsförsäkring, säger Thomas Andrén.

Sveriges kommuner och landsting, SKL, har tillstyrkt förslaget men är inte eniga. I en reservation från moderaterna, centern och kristdemokraterna menar man att förslaget saknar en konsekvensanalys av hur SKL:s medlemmar drabbas. Av reservationen framkommer också att systemet tillför det svenska vårdsystemet stora belopp, samtidigt som det minskar belastningen i en vård som förvisso håller höga medicinska resultat, men som har stora problem med tillgänglighet och kötider. Slutsatsen är att förslaget riskerar att leda till ökat antal sjukskrivningsdagar - i strid med regeringens mål om låg och stabil sjukfrånvaro.

Branschorganisationen Svensk Försäkring är också mycket kritiska mot förslaget. Eva Erlandsson, senior ekonom på Svensk Försäkring, menar att det finns en risk för att många anställda kommer att avstå från försäkringen om förslaget genomförs. Hälften av de anställda som har en arbetsgivare som tecknat sjukvårdsförsäkring är låg- och medelinkomsttagare.

– Det finns en risk för att många anställda, framför allt låg- och medelinkomsttagare, kommer att avstå från försäkringen då de tycker att priset blir för högt. Det drabbar i förlängningen arbetsgivarna som får färre möjligheter att verka för minskad ohälsa på arbetsplatsen och snabb återgång i arbete, säger Eva Erlandsson.

Eva Erlandsson pekar också på det faktum att sjukvårdsförsäkringarna tecknas av företag inom många olika branscher och är särskilt vanliga bland de mindre företagen. Försäkringen är vanlig inom branscher som byggnation och anläggning, tillverkningsindustrin och detaljhandeln.

– Förslaget kommer slå hårt mot alla branscher som idag tecknar försäkringen. Det gäller inte minst småföretagare som många gånger är helt beroende av att de anställda kan arbeta för att verksamheten inte ska gå omkull, säger Eva Erlandsson.

Remissinstanserna har också lyft att förslaget riskerar ge upphov till svåra gränsdragningsproblem om vilka insatser som ska förmånsbeskattas och vilka som fortsatt ska vara skattefria. Catharina Bäck, Svenskt Näringsliv, pekar på att förslaget har allvarliga juridiska brister.

– Förslaget ger upphov till svåra gränsdragningsproblem när skattefria insatser ska skiljas från den hälso- och sjukvård som ska förmånsbeskattas. Det måste finnas en förutsebarhet om vilka privata medicinska behandlingar som ska beskattas och vilka som är undantagna. Arbetsgivare köper medicinsk behandling och utredning till de anställda direkt från privata vårdgivare, genom sin företagshälsovård eller genom försäkring. Det varken rimligt eller rättssäkert att arbetsgivaren, arbetstagaren och den privata vårdgivaren vid varje konsultation ska bedöma om behandlingen är skattefri eller inte, säger Catharina Bäck.