NYHET17 februari 2017

Fackligt inflytande pressar utländska företag

Regeringen river upp Lex Laval. Svenskt Näringsliv ser det som ett protektionistiskt förslag som försvårar för utländska företag att göra affärer när fackens makt ökar. Arbetsrättsjurist Niklas Beckman befarar att företag som följer kollektivavtal riskerar att utsättas för stridsåtgärder.

Foto: Ateljé Uggla

Regeringen har länge talat om den svenska modellens roll i EU och drivit en kampanj för åtgärder som man anser skulle stärka den. Exempelvis har Marita Ulvskog (S), tf ordförande i Europaparlamentets sysselsättningsutskott, talat om att ”återta den ordning på arbetsmarknaden som rådde före Laval-domen”.

Mot den bakgrunden lägger regeringen inom kort ett förslag om nya utstationeringsregler. Skyddet för arbetstagare, från ett annat EU-land, som jobbar här tillfälligt ska utvecklas, anser regeringen. Lex Laval ska rivas upp, bevisregeln tas bort. Svenska fackförbund får rätten att ta till stridsåtgärder när utländska arbetare saknar kollektivavtal.

Arbetsrättsjurist Niklas Beckman riktar en bredsida mot regeringen. Han ser det som ett protektionistiskt förslag som ökar affärsrisken i utländska bolag när fackens makt stärks.

– Ändringarna innebär bland annat att företag som redan följer EU:s lagstiftning och ger sina anställda villkor enligt kollektivavtalen kommer att kunna utsättas för stridsåtgärder. Dessutom föreslår regeringen flera andra regler som skulle öka företagens administrativa bördor och kostnader för att verka i Sverige, säger Niklas Beckman.

Han understryker att Lagrådet nyligen har dömt ut regeringens skäl för att ändra den nuvarande lagen. De skäl som regeringen gav i sin lagrådsremiss var så bristfälliga att Lagrådet inte kunde utföra sitt uppdrag enligt regeringsformen och bedöma om lagändringarna kan antas uppfylla de syften som angivits för dem. Dessutom ansåg Lagrådet att flera av förslagen hotar att bli tvistedrivande, konstaterar han.

– Ingen av regeringens utredningar eller regeringen själv har kunnat visa att det förekommer något missbruk eller brister i lagstiftningen som kan motivera de här långtgående ändringarna. Förslagen kan inte heller vara förenliga med EU-rätten. I bland annat Lavaldomen har EU-domstolen underkänt den här typen av regler eftersom de strider mot principerna om proportionalitet och ömsesidigt erkännande på EU:s inre tjänstemarknad.

Om ändringarna införs så kommer det att få negativa konsekvenser. Det skulle försvåra för utländska företag och deras anställda att arbeta i Sverige. Utstationering förekommer i de flesta branscher och att kunna samarbeta med utländska tjänsteutövare är av stor betydelse för både den privata och offentliga sektorn. Försvåras detta leder det till ökade kostnader och att vissa projekt blir försenade eller helt enkelt inte blir utförda, befarar Niklas Beckman.

– Det skulle också gå helt emot utvecklingen i näringslivet där gränsöverskridande projekt och samarbeten blir allt vanligare och viktigare. Dessutom bidrar utstationerad arbetskraft med stora samhällsekonomiska värden.

– Särskilt i byggbranschen är utstationering vanligt och arbetskraftsbristen är också stor där. Om vi ska kunna komma tillrätta med bostadsbristen är det direkt kontraproduktivt att genomföra de här ändringarna. Det leder bara till att de bostäder som byggs blir färre och dyrare. Läget är redan ansträngt och Sverige har inte råd med sådana här omotiverade och utestängande regler, säger Niklas Beckman.

Hur stort är då det samhällsekonomiska värdet för Sverige av de utstationerade arbetarnas insatser?

Svenskt Näringsliv har gett Analysföretaget Damvad i uppdrag att titta närmare på frågan. Sammanställningen visar att de utländska företagens verksamhet värderas till 4,1 miljarder kronor och skatteintäkterna uppgår till knappt 900 miljoner kronor per år.

Flest utstationerade återfinns inom bygg- och tillverkningssektorn, enligt rapporten. Två av tre representerar dessa branscher. Polen dominerar bland enskilda länder. 2015 kom 8 500 polacker, ungefär 23 procent av de utstationerade, till Sverige för att jobba. Andra dominerande länder är Tyskland och Litauen med drygt 4 000 utstationeringar vardera. Utanför EU dominerar Indien med cirka 2 000 personer på plats i Sverige.

ArbetsmarknadArbetsrätt
Skriven avRedaktionen
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ansvarig utgivare och chefredaktör Anna Dalqvist