Sverige har blivit rikare, bättre och friare
Vi lever i en tid präglad av nostalgi. I mode, i populärkultur och allt oftare i samtalet om Sverige. Många bär på en bild av att det mesta var bättre förr. Men stämmer det?
Sedan 1990 har reallönerna stigit kraftigt, välståndet ökat och svenska entreprenörer fått bättre förutsättningar att starta och driva företag. Utvecklingen är resultatet av en friare marknad, ökad konkurrens och reformer som stärkt drivkrafterna att arbeta, investera och bygga nytt.
Sverige är rikare, bättre och friare nu än någonsin tidigare. Nu måste vi fortsätta resan, men höja farten.
Minns du hur det var förr?
Vi ska vara glada att året är 2026 och inte 2006, 1996 eller 1986. För det allra mesta har blivit betydligt bättre i Sverige under de senaste decennierna. Här är fem exempel.
Sedan 1990 har reallönerna ökat med 56 procent. Mellan 1970 och 1990 ökade reallönerna med cirka 15 procent.
Sedan 1990 har Sveriges utsläpp av växthusgaser minskat med en tredjedel. Samtidigt har storleken på ekonomin fördubblats.
Sedan 1990 har svenska entreprenörer byggt 46 unicorns – nystartade företag som värderas till över en miljard dollar. Det placerar Sverige på tionde plats globalt och per capita är Sverige ledande i Europa.
Sedan år 2000 har mediansvenskens förmögenhet vuxit fem gånger. Det beror på att våra pensionspengar investeras i växande och framgångsrika företag och att fler äger sina bostäder.
Sedan 1990 har skattetrycket minskat från 50 till 41 procent. Samtidigt har vi ökat satsningarna på välfärden per invånare med nästan 50 procent.
Rätt reformer ger resultat
Sverige har blivit rikare, bättre och friare tack vare reformer som gjort det mer lönsamt att arbeta, mer attraktivt att investera och enklare att starta och driva företag. Här är några exempel.
1980-tal
Avregleringen av kreditmarknaden
Ökade tillgången till kapital och investeringar.
1990-1991
Skattereformen
Stärkte drivkrafterna att arbeta, spara och investera.
1995
EU-medlemskapet
Öppnade för handel och investeringar på en större marknad.
1990-tal
Pensionsreformen
Säkrade långsiktigt hållbara offentliga finanser.
1999
Riksbankens oberoende
Skapade stabila ekonomiska förutsättningar.
1990-tal
Avregleringen av tele-, energi- och transportmarknaderna
Ökade konkurrensen och effektiviteten.
2005
Avskaffandet av arvs- och gåvoskatten
Förenklade ägarskiften och långsiktigt ägande.
2007
Avskaffandet av förmögenhetsskatten
Förbättrade förutsättningarna för sparande och investeringar.
2007-2014, 2019, 2024-2026
Jobbskatteavdragen
Ökade drivkrafterna att arbeta.
2009, 2013, 2021
Reformer av bolagsskatten
Förbättrade investeringsklimatet.
2012
Införandet av ISK
Breddade sparandet och stärkte kapitalmarknaden.
Räkna på det: Varför behöver Sverige i snitt
2,5 % tillväxt?
Om Sveriges ekonomi växer med i snitt 2,5 procent per år – i stället för Konjunkturinstitutets prognos på 1,8 procent – skulle vår BNP vara drygt 500 miljarder kronor högre år 2035. Räkna ut vilka satsningar det motsvarar nationellt – och i ditt län.
Så har vi räknat
Med en genomsnittlig tillväxt på 2,5 procent från och med 2025 skulle Sveriges totala inkomster (BNP) bli 478 miljarder kr större 2035, jämfört med om vi håller den tillväxttakt på 1,8 procent som ligger i Konjunkturinstitutets prognoser.
Ungefär 217 miljarder kr (45 procent) av den ökade inkomsten skulle gå till privat konsumtion. Det motsvarar en ökning av konsumtionsutrymmet per capita på 20 000 kr.
Med nuvarande skattekvot (41,4 procent) skulle ungefär 198 miljarder kr av den större inkomsten bli skatteintäkter.
Vi använder SCB:s befolkningsframskrivningar för 2035. Alla belopp som anges är enligt 2024 års priser. Källor: SN, KI och SCB.
Reformer som får fart på ekonomin
Just nu är det många som pratar om tillväxt. Men för att Sverige ska börja växa behövs handling – och effektiva reformer. Företagen får ekonomin att växa, politiken sätter rätt spelregler och ger goda förutsättningar. Därför har vi på Svenskt Näringsliv identifierat fyra områden och 60 konkreta reformförslag som kan ge Sverige rätt förutsättningar för uthållig tillväxt.
01
Bättre kompetensförsörjning
Trots hög arbetslöshet har många företag svårt att rekrytera. Faktum är att vartannat företag i dag har svårt att hitta medarbetare med den utbildning och erfarenhet som krävs. Sverige står inför en växande kompetensbrist.
Kompetensbrist leder till att företag tvingas tacka nej till nya uppdrag, vilket hindrar dem från att växa. Det leder i sin tur till färre nyanställningar, uteblivna investeringar och i värsta fall uppsägningar.
> 50%
Andel av företagen som har svårt att hitta rätt kompetens. Särskilt inom industrin, välfärdssektorn och byggbranschen.
Källa: Rekryteringsläget 2025
12 000 +
Antal fler utbildningsplatser som behövs i yrkeshögskolan till 2030. Enligt myndigheten för yrkeshögskolan.
Källa: Rekryteringsläget 2025
För att motverka kompetensbristen och få fart på tillväxten krävs ett utbildningssystem där fler elever klarar grundskolan, men som också bättre matchar mot företagens kompetensbehov. Sverige måste dessutom vara attraktivt för internationella talanger.
Med förbättrad kompetensförsörjning kan företagen anställa den personal de behöver för att växa – något som skulle leda till minskad arbetslöshet och ökade skatteintäkter.
Kompetensbristen är det största tillväxthindret
02
Rusta upp Sveriges infrastruktur
Sveriges vägar, järnvägar, elnät och vattenledningar har inte byggts ut i takt med att samhällets och näringslivets behov har ökat. Vår infrastruktur är idag sliten, bristfällig och sårbar.
När infrastrukturen inte klarar trycket får företag svårt att växa, investeringar försenas och nya jobb uteblir – inte minst i regioner där industrin växer snabbt. När exempelvis företagens godstransporter fördyras och försenas medför det kostnader som på längre sikt kan tvinga företagen att flytta.
18%
av svenska storföretag påverkas negativt av bristande elförsörjning.
3 av 10
transportföretag upplever att transportsystemen utgör ett hinder för deras tillväxt.
Underhållsskulden för vägar och järnväg har fördubblats på 10 år
Källor: Egna beräkningar baserade på data från Trafikverket. Värdena är omräknade till 2023 års prisnivå, SCB KPI.
Sverige behöver en ordentlig upprustning av infrastrukturen. Det handlar om att bygga ut elnäten och elproduktionen, modernisera järnvägen, stärka den digitala infrastrukturen och att avreglera bostadsmarknaden.
Med fungerande tillståndsprocesser och ett tydligare ansvar från staten för både utbyggnad och underhåll av infrastruktur, skulle företagen kunna expandera utan att oroa sig för förseningar eller produktionsstopp. En förbättrad infrastruktur är också nödvändig för att stärka vår motståndskraft i tider av kris eller krig.
03
Drivkrafter för jobb och investeringar
Alltför höga skatter skadar tillväxten eftersom de gör det svårare att attrahera företag och investeringar, men också eftersom de försämrar drivkrafterna för de människor som skulle vilja arbeta mer, men inte gör det.
Höga marginalskatter är en nackdel i den globala tävlingen om var nya investeringar och företag ska etablera sig. När det inte är tillräckligt attraktivt att investera eller arbeta i ett land så uteblir tillväxten.
Vi betalar i dag bland de högsta skatterna i världen. För att göra Sverige mer attraktivt för investeringar och arbete krävs reformer som förbättrar det övergripande skatteklimatet. Det gäller inte bara de individuella skatterna, även bolagsskatten behöver sänkas och avdragen för investeringar i forskning och utveckling höjas. Då ökar både företagens konkurrenskraft och deras vilja att satsa på nya idéer, ny teknik – och nya jobb i Sverige. När det lönar sig bättre att arbeta, investera och driva företag växer ekonomin och fler nya jobb skapas.
Bättre villkor för arbete och investeringar ger stora samhällsekonomiska vinster. Antalet jobb och arbetade timmar kan öka vilket leder till att inkomster och skattebaser kan växa.
700 miljarder
Så mycket har Sveriges reala skatteintäkter ökat sedan år 2000 – samtidigt som vi har sänkt skattetrycket från 49 procent till 41 procent av BNP.
Källa: SCB, Konjunkturinstitutet, ESV, samt egna beräkningar
Sverige har världens tredje högsta marginalskatter
En hög månadsinkomst är sällan en slump, utan ett kvitto på hårt arbete, lång utbildning eller många års ansträngning. I Sverige beskattas dock sådan ansträngning hårt. Nästan två av tre kronor (64 procent) av kostnaden för en lönehöjning kan gå till skatt. Det innebär att belöningen av en befordran – eller löneförhöjning – knappt märks i plånboken, vilket riskerar att urholka drivkrafterna att anstränga sig.
Marginalskatt inkl. arbetsgivaravgift för hög lön (% av arbetskostnad)
I jämförelsen definierar OECD hög lön som 167 procent av en genomsnittslön i landet.
Källa: OECD (Taxing Wages) och egna beräkningar
04
Minskat regelkrångel
Krångliga och oförutsägbara regelverk hör i dag till de främsta hindren för företagens tillväxt. Långa tillståndsprocesser, omfattande och ibland överdriven implementering av EU-regler samt höga kostnader för moms- och hållbarhetsrapportering försvagar företagens drivkrafter att växa och investera i Sverige. Därtill skapar fragmenterade och motstridiga regler kring AI-användning och digitalisering en osäkerhet som bromsar investeringar i ny teknik och försvårar digital utveckling.
Svenskt Näringsliv vill därför se en tydlig reformagenda som halverar tiden för tillståndsprocesser, stoppar överimplementering av EU-direktiv, förenklar moms- och hållbarhetsreglerna och skapar moderna, förutsägbara spelregler för digitalisering.
Med mindre regelkrångel och tydligare processer kan företag i högre grad fokusera på att utveckla sin verksamhet. Det ger starkare incitament att investera, vilket leder till fler jobb, ökad konkurrenskraft och en mer hållbar tillväxt i hela landet.
Källa: Svenskt Näringsliv. Den vänstra y-axeln utgör ett sammanvägt mått på miljöpåverkan i Sverige där 100 satts till år 1970 när utsläppen var som störst. Den högra y-axeln anger det ungefärliga antalet regler på miljöområdet.