Avgifter för tredjelandsstudenter har stärkt kvaliteten

NYHET Publicerad

KOMMENTAR Så ska Sverige berikas med ytterligare en utredning på högskoleområdet. Denna gång på temat internationalisering. Det är ett viktigt område. Som en exportberoende nation i en global värld är Sverige och svenska företag i stort behov av kompetens som är gångbar internationellt.

Mikaela Almerud

Mikaela Almerud, högskoleexpert.

Men frågan är om utredningen primärt syftar till att förbättra kompetensförsörjningen och svensk konkurrenskraft eller om den är ett maskerat sätt att försöka avskaffa de avgifter som infördes för tredjelandsstudenter 2011. 

Regeringens särskilda utredare ska föreslå nya mål och en nationell strategi för internationalisering av universitet och högskolor. I pressmeddelandet skriver man att det finns behov av ökad mobilitet. Det gör det. Beroende på vilken utbildning och vid vilket lärosäte studierna sker skiljer sig möjligheterna till internationella utbyten mycket. Vid internationella handelshögskolan i Jönköping, med mer än 90 procent av studenterna som deltar i minst en termins utbytesstudier, är internationella utbyten mer regel än undantag. Vid andra lärosäten är förhållandet det motsatta. Tidigare studier som Svenskt Näringsliv gjort visar att andelen studenter som deltar i utbyten beror i stort på lärosätenas organisation och vilket stöd lärosätet ger studenterna.

I pressmeddelandet står vidare att utredaren ska föreslå åtgärder för att öka Sveriges attraktivitet som studienation genom att föreslå ett sammanhängande system för anmälnings- och studieavgifter, rekrytering, antagning, prövning av uppehållstillstånd för och mottagande av internationella studenter. Det är vettigt. 2011 infördes avgifter för tredjelandsstudenter, vilket ledde till att antalet sökande minskade kraftigt. Efter 2011 har antalet tredjelandsstudenter successivt ökat igen. KTH har till exempel gått från cirka 130 nya betalande studenter 2011 till dryga 500 fem år senare, en ökning på nästan 400 procent. Det visar att hög kvalitet och interna strategier för att attrahera internationella studenter ger resultat.

Ett stort hinder vad gäller attraktivitet just nu är processerna på Migrationsverket. Centerpartiet uppmärksammade i en interpellation under hösten att flera lärosäten har fått betala tillbaka avgifter till 100-tals studenter som inte fått uppehållstillstånd. Hanteringen av uppehållstillstånd tar för lång tid och studenterna måste söka om sitt uppehållstillstånd varje år. Under ansökningstiden om förlängning får studenterna inte lämna landet vilket drabbar främst forskarstudenter som behöver delta på internationella konferenser. En del studenter blir utslängda efter ett år. Hanteringen på Migrationsverket har lett till att Sverige fått ett sämre rykte utomlands. För att skademinimera måste detta lösas akut. Här finns inte tid att vänta till att uppdraget ska slutredovisas i januari 2018.

Lärosätesrepresentanter vi har pratat menar entydigt att avgifterna för tredjelandsstudenter bidragit till högre kvalitet i utbildningen. Statistik från Universitets- och högskolerådet visar vidare att de som söker blir allt mer kvalificerade. Det är motiverade studenter som väljer Sverige som studiedestination – och som väljer att betala för att utbilda sig här. Genomströmningen bland tredjelandsstudenterna är bra. Det är därför märkligt att utredaren getts i uppdrag att även utreda hur lärosäten ska ha möjlighet att finansiera avgifter för tredjelandsstudenter inom ramen för sina utbildningsuppdrag. Varför ens utreda en alternativ tillbakagång när något verkar fungera?

Hade utredningen gjorts i syfte att säkra Sveriges framtida kompetensförsörjning hade beskrivningen av uppdraget sett annorlunda ut. Då hade kvalitet och relevans i utbildningen för alla varit vägledande. Fokus hade inte varit enbart på att rekrytera studenter, utan lika mycket på hur man kan behålla dem efter avslutade studier. De som följt högskoledebatten har hört ministern lova framförallt SUHF och SFS, förutom en internationaliseringsstrategi, att de ska ”se över” avgiftsfrågan. Det finns anledning att tro att den här utredningens primära syfte är att göra just det. Det är bara att hoppas på att utredaren gör ett jobb med primärt Sveriges bästa för ögonen.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

S bild av arbetskraftsinvandringen är verklighetsfrånvänd

KOMMENTAR Socialdemokraterna vill strama upp reglerna för arbetskraftsinvandring. Att en myndighet beslutar vilka arbetsgivare som ska få rekrytera från länder utanför EU, är en utgångspunkt som är verklighetsfrånvänd. Arbetsgivaren har den naturliga kunskapen om verksamhetens kompetensbehov, skriver arbetsmarknadsexpert Patrik Karlsson.
NYHET Publicerad:

Mantrat om ökade klyftor håller inte

KOMMENTAR Samhällsklyftor bekämpas bäst genom att människor går från bidrag till jobb, inte genom ökade bidrag eller höjda skatter. Diskussionen detta valår behöver fokusera på ekonomiska reformer. Retoriska slagord om ökade klyftor leder fel, skriver chefekonom Bettina Kashefi.
NYHET Publicerad:

Fler aktörer i framtidens högskolelandskap

UTBILDNING Högskolan får det allt svårare att möta behoven på en snabbrörlig arbetsmarknad. Efterfrågan på andra utbildningsformer ökar. Att mångfalden inom den högre utbildningen ökar är positivt men det finns utmaningar, menar Tobias Krantz, chef för utbildning på Svenskt Näringsliv. ”Det leder såklart till frågor om hur validering, kvalitetssäkring och finansieringen kommer att se ut i framtiden”, säger han.
NYHET Publicerad:

Regeringens höjda krav driver bort välfärdsföretag

KOMMENTAR Oseriösa välfärdsföretag ska drivas bort. Det är grundtanken med regeringens förslag om ägar- och ledningsprövning. Anders Morin, välfärdspolitiskt ansvarig, ser flera brister med förslaget. Bland annat försvåras nyetableringar av höga krav på eget kapital, skriver han.
NYHET Publicerad:

Positivt med enklare vägar till yrkesutbildningar

KOMMENTAR Det är angeläget att gruppen utan behörighet till gymnasieskolans nationella program ges förutsättningar att klara sina utbildningar bättre än vad de gör idag, skriver Johan Olsson, utbildningspolitisk expert. 
NYHET Publicerad:

Sverige behöver en samlad FoU-politik

KOMMENTAR Ett forskningspolitiskt helhetsgrepp fokuserar på forskning som bedrivs i näringslivet och samhället utanför lärosätena och de offentliga forskningsinstitutionerna. Samtidigt måste synsättet vara brett och inkludera många politikområden, inte bara utbildning och forskning, skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.
NYHET Publicerad:

Friåret i ny skepnad – knappast vad svensk arbetsmarknad behöver

KOMMENTAR En statlig utredning föreslår en ny modell kallad utvecklingsledighet. ”Att återigen satsa stora pengar på att ge de som redan har jobb betalt för att vara frånvarande från arbetet, är knappast vad svensk arbetsmarknad behöver, skriver arbetsrättsjurist Niklas Beckman. 
NYHET Publicerad:

Mer och längre utbildning inte alltid lösningen

KOMPETENSFÖRSÖRJNING Släpp in fler privata aktörer i vägledningen som kan matcha personer direkt mot jobb, inrätta en one-stop-shop för de som invandrar till Sverige och utvidga möjligheten till provtjänstgöring för att nå legitimation. Det är framkomliga vägar för att snabba på etableringen och därmed integrationen, skriver Mikaela Almerud, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Ny europeisk arbetsmarknadsmyndighet – Vad är syftet på riktigt?

KOMMENTAR En ny arbetsmarknadsmyndighet på EU-nivå ingår i arbetet för mer rättvisa arbetsvillkor. Svenskt Näringsliv befarar att myndigheten kan blanda sig i nationella regelverk.
NYHET Publicerad:

Humanistisk elitutbildning gynnar näringslivet

HÖGRE UTBILDNING Öka kraven för antagning, minska antalet studenter rejält och skapa en elitutbildning inom humaniora. Det inlägget i högskolepolitiken gör litteraturvetaren Anna Victoria Hallberg i en rapport beställd av Svenskt Näringsliv. ”Arbetsmarknaden skulle efterfråga en sådan elit”, säger hon.
NYHET Publicerad:

Allmänheten vill välja skola, vård och omsorg

KOMMENTAR Tre av tio svenskar vill se någon form av vinstreglering, enligt en undersökning i SvD. "Problemet är att frågan är formulerad utifrån synen, att det är välfärdföretagens vinstnivåer som är problemet istället för att belysa det reella problemet, allmänhetens oro för brister i kvalitén inom välfärden", skriver Tove Jarl, ansvarig för opinionsanalyser.
NYHET Publicerad:

Efterlängtat besked om gymnasieskolan

KOMMENTAR Gymnasieskolans effektivitet och resursutnyttjande behöver förbättras. Av de skälen är det angeläget att huvudmän konkurrerar på lika villkor, elevernas resultat förbättras och näringslivets kompetensförsörjning underlättas, skriver Johan Olsson, utbildningspolitisk expert. 
NYHET Publicerad:

"Regeringens förslag fullständigt ogenomtänkta"

VÄLFÄRDSFÖRETAGEN Lagrådet levererar omfattande kritik i sitt yttrande över lagrådsremissen om Reepaluutredningen. Det måste få konsekvenser för frågans fortsatta hantering. Vi kan inte ha en regering som går emot både grundlag och Lagrådet för att nå oklara politiska mål, skriver Anders Morin, ansvarig för välfärdspolitiska frågor och Ellen Hausel Heldahl, upphandlingsexpert.
NYHET Publicerad:

Svenskt Näringsliv välkomnar politisk lösning för vattenkraften

KOMMENTAR Svenskt Näringsliv välkomnar att regeringen och delar av alliansen är överens om en blockuppgörelse om vattenkraft. Det innebär att vattenkraften utvecklas med hänsyn till en hållbar utveckling, skriver Caroline af Ugglas, vice vd.
NYHET Publicerad:

Ett unikt skolsystem behöver inte vara dåligt

VÄLFÄRD Att Sveriges skolsystem är unikt är inte något negativt. Vi borde vara stolta över att alla elever har möjlighet att välja skola på lika villkor, tycker Robert Thorburn, som utvecklar tanken i sin senaste film.
NYHET Publicerad:

Carola Lemne: Det är dags att planera för min efterträdare

KOMMENTAR Vd Carola Lemne och ordförande Fredrik Persson har enats om att påbörja en rekryteringsprocess för att hitta Svenskt Näringslivs nästa vd. "Jag stannar kvar så länge det behövs och lovar att jobba – som det heter – ända in i kaklet", säger Carola Lemne.
NYHET Publicerad:

"Rättsosäkert med skadestånd för arbetsgivare"

KOMMENTAR En ny utredning föreslår att arbetskraftsinvandrare kan begära skadestånd av sin arbetsgivare, om man utvisas på grund av felaktigheter i anställningen. Men bakgrunden till bestämmelsen är inte tillräckligt rättssäker. Regelverket måste utformas så att företagare inte avskräcks från att rekrytera utländska kompetens, skriver experten Amelie Berg.
NYHET Publicerad:

Äntligen förbättrat försäkringsskydd för företagare

KOMMENTAR Regeringen lägger nu en proposition om förbättrat och förenklat försäkringsskydd för företagare. Det är en efterlängtad och angelägen reform för Sveriges företagare, som gör det lättare att starta och driva företag, skriver Catharina Bäck, socialförsäkringsexpert, i en kommentar.
NYHET Publicerad:

EU går mot ökad protektionism

KOMMENTAR EU-parlamentet, EU-kommissionen och EU:s ministerråd har kommit fram till en preliminär uppgörelse kring det så kallade utstationeringsdirektivet. De närmare detaljerna i uppgörelsen är inte kända ännu, men ska bland annat inkludera en maximal längd för utstationering om 12 månader med möjlig förlängning på sex månader. Vidare återupprepas slagordet lika lön för lika arbete på samma arbetsplats av både svenska och europeiska politiker.
NYHET Publicerad:

Gymnasiets yrkesprogram måste bli mer flexibla

KOMMENTAR Yrkesprogrammens främsta attraktionskraft kan inte vara att de ska leda till en högskolebehörighet, utan till jobb. Mer behöver göras för att öka gymnasiets flexibilitet, branschernas inflytande och samtliga programs kvalitet och attraktionskraft, skriver Johan Olsson, utbildningspolitisk expert, i en kommentar till regeringens proposition.