Avgifter för tredjelandsstudenter har stärkt kvaliteten

NYHET Publicerad

KOMMENTAR Så ska Sverige berikas med ytterligare en utredning på högskoleområdet. Denna gång på temat internationalisering. Det är ett viktigt område. Som en exportberoende nation i en global värld är Sverige och svenska företag i stort behov av kompetens som är gångbar internationellt.

Mikaela Almerud

Mikaela Almerud, högskoleexpert.

Men frågan är om utredningen primärt syftar till att förbättra kompetensförsörjningen och svensk konkurrenskraft eller om den är ett maskerat sätt att försöka avskaffa de avgifter som infördes för tredjelandsstudenter 2011. 

Regeringens särskilda utredare ska föreslå nya mål och en nationell strategi för internationalisering av universitet och högskolor. I pressmeddelandet skriver man att det finns behov av ökad mobilitet. Det gör det. Beroende på vilken utbildning och vid vilket lärosäte studierna sker skiljer sig möjligheterna till internationella utbyten mycket. Vid internationella handelshögskolan i Jönköping, med mer än 90 procent av studenterna som deltar i minst en termins utbytesstudier, är internationella utbyten mer regel än undantag. Vid andra lärosäten är förhållandet det motsatta. Tidigare studier som Svenskt Näringsliv gjort visar att andelen studenter som deltar i utbyten beror i stort på lärosätenas organisation och vilket stöd lärosätet ger studenterna.

I pressmeddelandet står vidare att utredaren ska föreslå åtgärder för att öka Sveriges attraktivitet som studienation genom att föreslå ett sammanhängande system för anmälnings- och studieavgifter, rekrytering, antagning, prövning av uppehållstillstånd för och mottagande av internationella studenter. Det är vettigt. 2011 infördes avgifter för tredjelandsstudenter, vilket ledde till att antalet sökande minskade kraftigt. Efter 2011 har antalet tredjelandsstudenter successivt ökat igen. KTH har till exempel gått från cirka 130 nya betalande studenter 2011 till dryga 500 fem år senare, en ökning på nästan 400 procent. Det visar att hög kvalitet och interna strategier för att attrahera internationella studenter ger resultat.

Ett stort hinder vad gäller attraktivitet just nu är processerna på Migrationsverket. Centerpartiet uppmärksammade i en interpellation under hösten att flera lärosäten har fått betala tillbaka avgifter till 100-tals studenter som inte fått uppehållstillstånd. Hanteringen av uppehållstillstånd tar för lång tid och studenterna måste söka om sitt uppehållstillstånd varje år. Under ansökningstiden om förlängning får studenterna inte lämna landet vilket drabbar främst forskarstudenter som behöver delta på internationella konferenser. En del studenter blir utslängda efter ett år. Hanteringen på Migrationsverket har lett till att Sverige fått ett sämre rykte utomlands. För att skademinimera måste detta lösas akut. Här finns inte tid att vänta till att uppdraget ska slutredovisas i januari 2018.

Lärosätesrepresentanter vi har pratat menar entydigt att avgifterna för tredjelandsstudenter bidragit till högre kvalitet i utbildningen. Statistik från Universitets- och högskolerådet visar vidare att de som söker blir allt mer kvalificerade. Det är motiverade studenter som väljer Sverige som studiedestination – och som väljer att betala för att utbilda sig här. Genomströmningen bland tredjelandsstudenterna är bra. Det är därför märkligt att utredaren getts i uppdrag att även utreda hur lärosäten ska ha möjlighet att finansiera avgifter för tredjelandsstudenter inom ramen för sina utbildningsuppdrag. Varför ens utreda en alternativ tillbakagång när något verkar fungera?

Hade utredningen gjorts i syfte att säkra Sveriges framtida kompetensförsörjning hade beskrivningen av uppdraget sett annorlunda ut. Då hade kvalitet och relevans i utbildningen för alla varit vägledande. Fokus hade inte varit enbart på att rekrytera studenter, utan lika mycket på hur man kan behålla dem efter avslutade studier. De som följt högskoledebatten har hört ministern lova framförallt SUHF och SFS, förutom en internationaliseringsstrategi, att de ska ”se över” avgiftsfrågan. Det finns anledning att tro att den här utredningens primära syfte är att göra just det. Det är bara att hoppas på att utredaren gör ett jobb med primärt Sveriges bästa för ögonen.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Staten ska inte styra över universitetens pengar

UTBILDNING Den svenska staten bestämmer idag hur mycket pengar universitet och högskolor ska satsa på utbildning respektive forskning. I en färsk rapport beställd av Svenskt Näringsliv utreds om Sverige har något att lära av tre länder som provat en annan väg.
NYHET Publicerad:

Högskoleutbildade gör sen entré på arbetsmarknaden

KOMMENTAR Svenska högskolestudenter tar lång tid på sig att bli klara med utbildningen. Genomsnittet är sex år. Caroline af Ugglas och Tobias Krantz vill öka prestationskraven för att få en snabbare genomströmning.
NYHET Publicerad:

Effektivt totalförsvar kräver engagerade företag

KOMMENTAR Informationsutbyte med det offentliga, rimlig ersättning för åtaganden och likvärdiga förutsättningar mellan företag. Det är näringslivets krav för att engagera sig i totalförsvaret, skriver säkerhetsexpert Karl Lallerstedt.
NYHET Publicerad:

Danska lärdomar kan stärka Sveriges högutbildade

UTBILDNING För att göra Sveriges högutbildade mer gångbara på arbetsmarknaden kan Danmark vara en bra förebild, enligt en ny rapport. Men för att efterlikna den danska modellen krävs det att alla inom politiken, näringslivet och akademin vågar öppna för ett tätare samarbete.
NYHET Publicerad:

Förhastad slutsats om friskolornas betygssättning

KOMMENTAR De nationella proven speglar inte alla kunskaper som elever har i ett ämne. Därför kan inte proven ensamt vara rättesnöre för betygen, hävdar Anders Morin, välfärdspolitisk expert. Han anser att forskaren Jonas Vlachos drar förhastade slutsatser när han säger att friskolorna är för generösa i betygssättningen.
NYHET Publicerad:

Lättare ingripa mot kommunala skolor som missköts

KOMMENTAR Skolinspektionen ska lättare kunna ingripa mot kommunala skolor som inte sköter sig. Villkoren för olika skolformer blir mer likvärdiga. Det är bra, framför allt för eleverna, skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.
NYHET Publicerad:

Enögt om satsningar på forskningen

KOMMENTAR "I Odyssén lyckades Odysseus till slut överlista cykloperna och fly från deras ö. Genom en djupare och mer nyanserad forskningspolitisk debatt skulle vi också kunna hålla dem stången och samtidigt bidra till att lyfta svensk forskning". Det skriver Emil Görnerup, forsknings- och innovationspolitisk expert, i en replik på Kungliga Vetenskapsakademins debattartikel.
NYHET Publicerad:

Brottsligheten kostar 55 miljarder om året

KOMMENTAR För att hitta rätt strategi behöver den övergripande bilden av vilka brott som kostar samhället mest vara tydlig. Det menar säkerhetsexpert Karl Lallerstedt som pekar på möjligheten att myndigheter som Brottsförebyggande rådet och Statistiska centralbyrån får i uppdrag att kartlägga olika typer av brott och samhällskostnaderna för de samma.
NYHET Publicerad:

Regeringens AI-satsning riskerar att bli bortkastad

KOMMENTAR Regeringens aviserade satsning på att skapa en internationellt ledande samverkansmiljö för AI är i sig välkommen, menar Svenskt Näringslivs Christina Wainikka som dock efterlyser en struktur för att att hantera kunskapsbaserade tillgångar.
NYHET Publicerad:

Kommuner måste lyssna på lokala företagare

KOMMENTAR Trenden är tydlig. Det lokala företagsklimatet blir bättre. ”Vårt bästa råd till kommuner som vill fortsätta att utvecklas är att lyssna på företagen och låta sig inspireras av de kommuner som presterar bättre", skriver Christer Öhlund, ansvarig för kommunrelationer.
NYHET Publicerad:

Nya förslag om datadelning för att stärka innovation och AI

KOMMENTAR EU-kommissionen har presenterat sitt tredje åtgärdspaket inom den digitala ekonomin kring datadelning. Den ska främjas både från offentlig och privat sektor. Kommissionen har i detta paket tydliga ambitioner att styra och reglera marknaden, skriver Carolina Brånby, jurist.
NYHET Publicerad:

Ensidigt perspektiv i Fokus om hamnkonflikten

KOMMENTAR Nyligen publicerade nyhetsmagasinet Fokus en artikel om hamnkonflikten i Göteborg. Tyvärr ger artikeln endast Hamnarbetarförbundets perspektiv och läsare som vill få en bättre förståelse för konflikten bör komplettera med andra källor, exempelvis medlarnas rapport, skriver Kjell Frykhammar, expert på arbetsgivar- och arbetsmarknadsfrågor.
NYHET Publicerad:

HD-dom ger utländska studenter upprättelse

KOMMENTAR HD:s dom ger den amerikanska studenten Connie Dickinson pengarna tillbaka för en utbildning som inte höll måttet. En välkommen upprättelse, skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.
NYHET Publicerad:

S bild av arbetskraftsinvandringen är verklighetsfrånvänd

KOMMENTAR Socialdemokraterna vill strama upp reglerna för arbetskraftsinvandring. Att en myndighet beslutar vilka arbetsgivare som ska få rekrytera från länder utanför EU, är en utgångspunkt som är verklighetsfrånvänd. Arbetsgivaren har den naturliga kunskapen om verksamhetens kompetensbehov, skriver arbetsmarknadsexpert Patrik Karlsson.
NYHET Publicerad:

Mantrat om ökade klyftor håller inte

KOMMENTAR Samhällsklyftor bekämpas bäst genom att människor går från bidrag till jobb, inte genom ökade bidrag eller höjda skatter. Diskussionen detta valår behöver fokusera på ekonomiska reformer. Retoriska slagord om ökade klyftor leder fel, skriver chefekonom Bettina Kashefi.
NYHET Publicerad:

Fler aktörer i framtidens högskolelandskap

UTBILDNING Högskolan får det allt svårare att möta behoven på en snabbrörlig arbetsmarknad. Efterfrågan på andra utbildningsformer ökar. Att mångfalden inom den högre utbildningen ökar är positivt men det finns utmaningar, menar Tobias Krantz, chef för utbildning på Svenskt Näringsliv. ”Det leder såklart till frågor om hur validering, kvalitetssäkring och finansieringen kommer att se ut i framtiden”, säger han.
NYHET Publicerad:

Regeringens höjda krav driver bort välfärdsföretag

KOMMENTAR Oseriösa välfärdsföretag ska drivas bort. Det är grundtanken med regeringens förslag om ägar- och ledningsprövning. Anders Morin, välfärdspolitiskt ansvarig, ser flera brister med förslaget. Bland annat försvåras nyetableringar av höga krav på eget kapital, skriver han.
NYHET Publicerad:

Positivt med enklare vägar till yrkesutbildningar

KOMMENTAR Det är angeläget att gruppen utan behörighet till gymnasieskolans nationella program ges förutsättningar att klara sina utbildningar bättre än vad de gör idag, skriver Johan Olsson, utbildningspolitisk expert. 
NYHET Publicerad:

Sverige behöver en samlad FoU-politik

KOMMENTAR Ett forskningspolitiskt helhetsgrepp fokuserar på forskning som bedrivs i näringslivet och samhället utanför lärosätena och de offentliga forskningsinstitutionerna. Samtidigt måste synsättet vara brett och inkludera många politikområden, inte bara utbildning och forskning, skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.
NYHET Publicerad:

Friåret i ny skepnad – knappast vad svensk arbetsmarknad behöver

KOMMENTAR En statlig utredning föreslår en ny modell kallad utvecklingsledighet. ”Att återigen satsa stora pengar på att ge de som redan har jobb betalt för att vara frånvarande från arbetet, är knappast vad svensk arbetsmarknad behöver, skriver arbetsrättsjurist Niklas Beckman.