HD-dom ger utländska studenter upprättelse

NYHET Publicerad

KOMMENTAR En HD-dom ger den amerikanska studenten Connie Dickinson pengarna tillbaka för en utbildning som inte höll måttet. En välkommen dom, eftersom den riktar fokus mot och skapar drivkrafter för bättre kvalitet i den högre utbildningen. Det kan både utländska och svenska studenter ha nytta av, konstaterar Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.

Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation på Svenskt Näringsliv.

HD-domen är välkommen eftersom den ger både ekonomisk kompensation och moralisk upprättelse, skriver Tobias Krantz.

Foto: Ernst Henry Photography AB

Den amerikanska studenten Connie Dickinson har rätt att få tillbaka två tredjedelar av den studieavgift som hon betalade för en utbildning vid Mälardalens högskola, en utbildning som Universitetskanslersämbetet, UKÄ, vid en granskning gav omdömet ”bristande kvalitet”. Det beskedet gav Högsta Domstolen i tisdags i förra veckan. Beslutet blir vägledande i liknande fall framöver.

HD:s besked är mycket intressant – och välkommet. Det är välkommet eftersom det inte bara ger moralisk upprättelse utan också ekonomisk kompensation till en student som har betalat ett avsevärt belopp för en utbildning som inte höll måttet. Men det är också välkommet därför att det riktar fokus mot och skapar stärkta drivkrafter för vässad kvalitet i den högre utbildningen generellt. Det kommer både utländska och svenska studenter att kunna ha nytta av.

Domen har sedan den meddelades tidigare i veckan mötts av en rad positiva reaktioner. I sammanhanget är det viktigt att notera att det förhållandet att det nu har funnits ett fall som har kunnat prövas juridiskt har sin grund i att riksdagen på den dåvarande regeringens initiativ beslutade att införa avgifter för utländska studenter. Avgiftsreformen var djupt kontroversiell när den genomfördes. Och den har fortsatt att vara omstridd. Men den var rätt då och den är rätt nu.

Att införandet av avgifter för utländska studenter skulle vara kvalitetsdrivande var också ett av de bärande motiven bakom den reform som jag i min dåvarande roll som högskole- och forskningsminister genomförde. Med avgifter för utländska studenter skärps kraven på lärosätena att erbjuda en utbildning av tillräckligt hög kvalitet. Annars väljer studenterna andra länder och, som Högsta Domstolens besked visar, finns det också en risk att ett lärosäte kan få betala tillbaka erlagda avgifter. Jag inser att jag kan anses tala i egen sak men avgiftsreformen kan, vid senare analys, visa sig vara en av de viktigaste kvalitetsreformerna på många år i svensk högskola.

Mindre uppmärksamhet har under den gångna veckan en annan viktig reform av betydelse för målet väckt. Alliansregeringen införde också ett nytt, skarpare kvalitetssystem med tydlig extern granskning av högskoleutbildningar, tydliga sanktioner och dessutom en ekonomisk premie för utbildningar av mycket god kvalitet. I sin dom hänvisar HD till den granskning, enligt det nya kvalitetssystemet, som UKÄ genomfört av den utbildning som Connie Dickinsson hade gått på. UKÄ:s omdöme om utbildningen utgör ett centralt bevis för HD att den var undermålig och att Dickinsson därför har rätt att få tillbaka pengar som hon har betalt i studieavgift.

När den nya regeringen tillträdde efter valet 2014 valde den att avskaffa det kvalitetssystem som alliansregeringen hade infört. Det nya systemet bygger mindre på extern granskning och kontroll och dessutom på mindre fokus på resultat. Större uppmärksamhet riktas istället mot interna processer och hur lärosätenas egna kvalitetssystem fungerar. Frågan är om det leder till att missnöjda studenter framöver får det lättare eller svårare att argumentera för att en genomgången utbildning har för svag kvalitet. Det finns en risk för att det blir svårare jämfört med om det tidigare systemet hade varit i kraft.

Vilket utfallet blir i detta avseende får naturligtvis framtiden utvisa. Icke desto mindre är HD:s dom en spännande fortsättning på tidigare praxis angående tillämpning av kontraktsrättsliga principer, som har förutsättningar att kunna driva akademiskt kvalitet mer allmänt. Bara risken att tvingas kompensera studenter ekonomiskt för undermåliga utbildningar torde leda till att lärosätesledningar anstränger sig extra för att se till att kvaliteten vidmakthålls och utvecklas. Akademisk utbildning ska vara akademisk inte bara till namnet utan också till innehållet.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Positivt med nationell strategi – viktigt att fortsätta arbetet i dialog med näringslivet

KOMMENTAR Cirkulär ekonomi är ett viktigt verktyg för att nå klimatmålen.Regeringen har tagit fram en nationell strategi.  Strategin är övergripande och vi förutsätter att de kommande handlingsplanerna tas fram i nära samarbete med näringslivet och i en tydlig EU-kontext, skriver Jenny Svärd, ansvarig för miljöpolicies.
NYHET Publicerad:

EU-förordning kan lösa tvisten om "en svensk tiger"

KOMMENTAR Komikern Aron Flam åtalas för upphovsrättsbrott efter att ha gjort en parafras av bilden ”en svensk tiger”. ”Lösningen kan ligga i EU-rätten. Ett aktuellt mål sätter upp kriterier för när parodi ska anses tillåtet”, skriver juristen Christina Wainikka.
NYHET Publicerad:

Efterlängtad utredning om förbättrat trygghetssystem

KOMMENTAR Svenskt Näringsliv är positiv till att regeringen tillsätter en utredning som ska lämna konkreta förslag som förenklar reglerna i trygghetssystemen för företagare. ”Det är angeläget att företagarens eget försäkringsskydd förbättras och görs mer förutsebart”, skriver försäkringsexpert Catharina Bäck.
NYHET Publicerad:

"Rätt om skatt på arbete, fel om skatt på kapital"

KOMMENTAR Skatteförslagen från Finanspolitiska rådet har allvarliga brister, eftersom det saknas analys av kapitalskatters snedvridande effekter. Även på momsområdet är analysen ofullständig, skriver skattechef Johan Fall.
NYHET Publicerad:

Viktigt med tydliga drivkrafter i omställningsförsäkring

KOMMENTAR Ett förslag till ny arbetslöshetsförsäkring har presenterats. "Systemet blir mer förutsägbart och administrationen för arbetsgivare enklare", skriver försäkringsexpert Pär Andersson.
NYHET Publicerad:

Väl fungerande konkurrens viktigare än på länge

KOMMENTAR Den aktuella ekonomiska krisen kommer leda till stora förändringar på marknaderna. Då behövs en stark myndighet som säkrar justa spelregler. Det skriver konkurrensexpert Stefan Sagebro med anledning av förslaget att låta Konkurrensverket få beslutanderätt i konkurrensmål.
NYHET Publicerad:

Offensiv forskningsproposition krävs för att rädda näringslivets FoU

KOMMENTAR Coronakrisen har slagit hårt mot kunskapsintensiva företag och många FoU-projekt skjuts upp. För att dämpa krisens effekter på näringslivets FoU krävs både akuta åtgärder och insatser i den kommande forskningspropositionen, skriver Emil Görnerup, forsknings- och innovationspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Staten har rollen som den sista linjens försäkringsbolag

KOMMENTAR Pandemier är i väldigt liten utsträckning försäkringsbara. Därför har staten rollen som den sista linjens försäkringsbolag. Det är ju till staten som företagen i alla år har betalat in sina skatter, skriver Jonas Frycklund, biträdande chefekonom.
NYHET Publicerad:

Så får vi igång den internationella handeln

CORONAKRISEN Den internationella handeln drabbas hårt av coronakrisen. Därför har Svenskt Näringsliv lyft ett antal förslag till regeringen som kan bidra till att få igång handeln och försörjningen av nödvändiga varor och tjänster, skriver Anna Stellinger, chef för Internationella och EU-frågor.
NYHET Publicerad:

Långliggarna äventyrar kompetensförsörjningen

KOMMENTAR Studenter tar god tid på sig innan de kan kvittera ut sin högskoleexamen. ”Det är en viktig bugg att lösa för att förbättra kompetensförsörjningen”, skriver Mikaela Almerud, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Effektivisering handlar inte om att springa fortare

KOMMENTAR Kommunsektorns kris kan undvikas, visar en ny rapport från Svensk Näringsliv. Lösningen är inte att springa fortare utan att lära av de mest framgångsrika kommunerna och tillämpa ny teknik. Mjuka faktorer som ledning, styrning, uppföljning och upphandling är avgörande för effektiviteten i en kommun, skriver Anders Morin, ansvarig för välfärdspolitik.
NYHET Publicerad:

EU måste prioritera forskningen

KOMMENTAR Gapet mellan tillväxtekonomierna och Västvärlden minskar. Det ställer stora krav på Europas konkurrenskraft. Ökade satsningar på forskning är vägen framåt för att klara utmaningen, skriver Emil Görnerup, policyexpert forskning och innovation.
NYHET Publicerad:

Djärva mål kan lyfta svensk forskning

FOU Svenskt Näringsliv vill öka FoU-investeringarna med 50 miljarder kronor på tio år, enligt ett remissvar till regeringens kommande forskningsproposition.
NYHET Publicerad:

Uppskattad jubilar fyller 10 år

KOMMENTAR Yrkeshögskolan fyller tio år. Värna skolans särart och låt den stå modell för fler utbildningsformer, skriver Mia Bernhardsen, utbildningspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Sverige behöver en yrkesutbildningspolitik i världsklass

Utbyggnaden av yrkeshögskolan fordrar tuffa prioriteringar. Bland annat måste den gymnasiala yrkesutbildningen tydligare kopplas till företagen, skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.
NYHET Publicerad:

Sverige i innovationstopp – men är det en pyrrhusseger?

KOMMENTAR Sverige skuggar Schweiz i toppen på listan över innovativa länder. Framgången till trots, så finns det saker att fundera över i ett internationellt perspektiv. En är att den här typen av rankingar ofta ser mer bakåt än framåt, skriver Christina Wainikka, policyexpert immaterialrätt.
NYHET Publicerad:

Jacke: Arbetsmarknaden bör regleras på nationell nivå

KOMMENTAR "Frågor som rör arbetsmarknaden bör även i fortsättningen regleras på nationell nivå", säger Svenskt Näringslivs vd Jan-Olof Jacke om att Ylva Johansson föreslås bli ny EU-kommissionär.
NYHET Publicerad:

De privata aktörerna är en del av lösningen

KOMMENTAR De privata aktörerna är en del av lösningen
NYHET Publicerad:

”Teknisk kompetens måste in i alla utbildningar”

KOMPETENS Vilka kunskaper och förmågor behövs i framtiden? Hur utbildar man till jobb som inte ens finns än? Måste alla ha teknisk kompetens? Det diskuterades under ett seminarium i Almedalen.
NYHET Publicerad:

Vi har redan sänkt överskottsmålet

KOMMENTAR Sedan årsskiftet gäller det nya lägre överskottsmålet. Att målet sänktes var bra och välavvägt, eftersom statsfinanserna i nuvarande läge är tillräckligt bra. Men nu vill LO-ekonomerna sänka överskottsmålet igen. Trots att knappt fem månader har gått, skriver Jonas Frycklund, biträdande chefekonom.