HD-dom ger utländska studenter upprättelse

NYHET Publicerad

KOMMENTAR En HD-dom ger den amerikanska studenten Connie Dickinson pengarna tillbaka för en utbildning som inte höll måttet. En välkommen dom, eftersom den riktar fokus mot och skapar drivkrafter för bättre kvalitet i den högre utbildningen. Det kan både utländska och svenska studenter ha nytta av, konstaterar Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.

Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation på Svenskt Näringsliv.

HD-domen är välkommen eftersom den ger både ekonomisk kompensation och moralisk upprättelse, skriver Tobias Krantz.

Foto: Ernst Henry Photography AB

Den amerikanska studenten Connie Dickinson har rätt att få tillbaka två tredjedelar av den studieavgift som hon betalade för en utbildning vid Mälardalens högskola, en utbildning som Universitetskanslersämbetet, UKÄ, vid en granskning gav omdömet ”bristande kvalitet”. Det beskedet gav Högsta Domstolen i tisdags i förra veckan. Beslutet blir vägledande i liknande fall framöver.

HD:s besked är mycket intressant – och välkommet. Det är välkommet eftersom det inte bara ger moralisk upprättelse utan också ekonomisk kompensation till en student som har betalat ett avsevärt belopp för en utbildning som inte höll måttet. Men det är också välkommet därför att det riktar fokus mot och skapar stärkta drivkrafter för vässad kvalitet i den högre utbildningen generellt. Det kommer både utländska och svenska studenter att kunna ha nytta av.

Domen har sedan den meddelades tidigare i veckan mötts av en rad positiva reaktioner. I sammanhanget är det viktigt att notera att det förhållandet att det nu har funnits ett fall som har kunnat prövas juridiskt har sin grund i att riksdagen på den dåvarande regeringens initiativ beslutade att införa avgifter för utländska studenter. Avgiftsreformen var djupt kontroversiell när den genomfördes. Och den har fortsatt att vara omstridd. Men den var rätt då och den är rätt nu.

Att införandet av avgifter för utländska studenter skulle vara kvalitetsdrivande var också ett av de bärande motiven bakom den reform som jag i min dåvarande roll som högskole- och forskningsminister genomförde. Med avgifter för utländska studenter skärps kraven på lärosätena att erbjuda en utbildning av tillräckligt hög kvalitet. Annars väljer studenterna andra länder och, som Högsta Domstolens besked visar, finns det också en risk att ett lärosäte kan få betala tillbaka erlagda avgifter. Jag inser att jag kan anses tala i egen sak men avgiftsreformen kan, vid senare analys, visa sig vara en av de viktigaste kvalitetsreformerna på många år i svensk högskola.

Mindre uppmärksamhet har under den gångna veckan en annan viktig reform av betydelse för målet väckt. Alliansregeringen införde också ett nytt, skarpare kvalitetssystem med tydlig extern granskning av högskoleutbildningar, tydliga sanktioner och dessutom en ekonomisk premie för utbildningar av mycket god kvalitet. I sin dom hänvisar HD till den granskning, enligt det nya kvalitetssystemet, som UKÄ genomfört av den utbildning som Connie Dickinsson hade gått på. UKÄ:s omdöme om utbildningen utgör ett centralt bevis för HD att den var undermålig och att Dickinsson därför har rätt att få tillbaka pengar som hon har betalt i studieavgift.

När den nya regeringen tillträdde efter valet 2014 valde den att avskaffa det kvalitetssystem som alliansregeringen hade infört. Det nya systemet bygger mindre på extern granskning och kontroll och dessutom på mindre fokus på resultat. Större uppmärksamhet riktas istället mot interna processer och hur lärosätenas egna kvalitetssystem fungerar. Frågan är om det leder till att missnöjda studenter framöver får det lättare eller svårare att argumentera för att en genomgången utbildning har för svag kvalitet. Det finns en risk för att det blir svårare jämfört med om det tidigare systemet hade varit i kraft.

Vilket utfallet blir i detta avseende får naturligtvis framtiden utvisa. Icke desto mindre är HD:s dom en spännande fortsättning på tidigare praxis angående tillämpning av kontraktsrättsliga principer, som har förutsättningar att kunna driva akademiskt kvalitet mer allmänt. Bara risken att tvingas kompensera studenter ekonomiskt för undermåliga utbildningar torde leda till att lärosätesledningar anstränger sig extra för att se till att kvaliteten vidmakthålls och utvecklas. Akademisk utbildning ska vara akademisk inte bara till namnet utan också till innehållet.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Oklara besked från Skatteverket om vårdskatten

KOMMENTAR Svenskt Näringsliv har upprepade gånger varnat för de rättsliga problem som följer med vårdskatten eftersom gränsen mellan de insatser som ska beskattas och de som ska vara skattefria är mycket oklar. Trots nya besked från Skatteverket är läget fortfarande otydligt.
NYHET Publicerad:

Populistiskt förslag om digitalskatt

KOMMENTAR Den franska finansministern vill att Sverige och EU ska införa en skatt på så kallade digitala företag. Ironiskt, med tanke på att Frankrike själva, nationellt, har infört mycket förmånliga skatteregler för digitala företag. Digitalskatten är inte en fråga om rättvis beskattning utan ett populistiskt och protektionistiskt förslag som, om det infördes, väsentligt skulle öka risken för ett öppet handelskrig över Atlanten.
NYHET Publicerad:

Arbetsförmedlingens misskötsel slår mot kompetensförsörjningen

KOMMENTAR Regeringens egen granskningsmyndighet IAF riktar i dag ny skarp kritik mot Arbetsförmedlingens bristande uppföljningsåtgärder för arbetssökande. Bilden av att kontrollfunktionerna inte fungerar är allvarlig. Ytterst slår misskötseln av arbetsmarknadspolitiken mot kompetensförsörjningen, skriver Pär Andersson, försäkringsexpert.
NYHET Publicerad:

En myt att mer resurser löser välfärdens problem

KOMMENTAR Mer resurser löser inte välfärdens problem, utan leder till följdproblem. Den enda lösning som är förenlig med förbättrad välfärd är att öka användningen av modern teknik i kommunsektorn, skriver Bettina Kashefi, chefekonom och Anders Morin, ansvarig välfärdspolitik.
NYHET Publicerad:

Utbildningar bör spegla arbetsmarknadens behov

KOMMENTAR Lärosäten bör belönas om de lyckas med att skapa utbildningar, som snabbt ger nyexaminerade ett arbete som passar deras utbildning, skriver högskoleexpert Fredrik Sand.
NYHET Publicerad:

Brexit: Företagen uppmanas öka sina förberedelser

KOMMENTAR Brexitförhandlingarna kärvar. Svenska företag känner oro. Gör en grundlig riskanalys och en handlingsplan om effekterna kring tull, tillstånd och logistik, uppmanar Jens Hedström, chef för Brysselkontoret.
NYHET Publicerad:

Svenska universitet borde kunna bättre

KOMMENTAR Svenska universitet halkar ner på en internationell lista över världens främsta lärosäten. "Sverige borde kunna bättre och klättra rejält i rankningarna”, skriver Fredrik Sand, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Svenska företag viktiga för att nå klimatmål

KOMMENTAR Natten till måndag presenterade FN:s klimatpanel IPCC sin rapport om möjligheterna att begränsa den globala uppvärmningen till maximalt 1,5 grader. Det är positivt att det nu finns vetenskapliga fakta kring förutsättningarna att nå Parisavtalets klimatmål, skriver klimatexpert Maria Sunér Fleming.
NYHET Publicerad:

Industriföretag träffar kvinnor med ledarambitioner

HALLÅ DÄR Madelen Porserud, som tillsammans med tre andra civilingenjörer grundat Female Leader Engineer. Vad går det ut på?
NYHET Publicerad:

EU:s protektionism visar sitt fula tryne

KOMMENTAR EU:s protektionism borde få större utrymme i debatten. Ofta göms frågan i snåriga och tekniska formuleringar, anser Christina Wainikka, policyexpert för immaterialrätt.
NYHET Publicerad:

Utländska toppstudenter ratar Sverige

ARBETSMARKNAD En av tio studenter, utanför EU/ESS, går över till den svenska arbetsmarknaden efter studierna. Ett tungt ansvar vilar på Migrationsverket, anser Fredrik Voltaire, näringslivsexpert.
NYHET Publicerad:

Svenskt Näringsliv bedriver ingen lobbykampanj mot skärpta klimatmål

KOMMENTAR Ett internt diskussionsdokument från organisationen Business Europe har de senaste dagarna givit upphov till en rad missuppfattningar och ett antal i sak felaktiga artiklar som lyfter frågan om Svenskt Näringslivs arbete med klimatfrågor.
NYHET Publicerad:

Långsiktighet måste vara i fokus i EU:s klimatpolitik

KOMMENTAR De senaste dagarna har det florerat uppgifter om Business Europes inställning till att höja EU:s klimatmål till 2030, och ett underlags-PM har spridits i svensk och europeisk media. Det här tar fokus från arbetet som ska leda till minskade utsläpp, enligt Svenskt Näringsliv
NYHET Publicerad:

Ingen kan tycka att upphovsrättens problem är lösta

KOMMENTAR Det är få frågor inom immaterialrätten som väcker så heta känslor som förändringar i det upphovsrättsliga skyddet. Diskussionen kring den omröstning som skedde i EU-parlamentet den 12 september visar detta med önskvärd tydlighet.
NYHET Publicerad:

Intyg på godkänd kompetens öppnar för fler jobb

KOMMENTAR Det råder kompetensbrist i de flesta branscher. Att få alla kvalifikationer kartlagda, värderade och godkända är avgörande för att öka rörligheten på arbetsmarknaden och öka matchningen, skriver Fredrik Sand, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Övervinster i skolan en myt

KOMMENTAR I en artikel i Svenska Dagbladet idag redovisas vinstnivåer för företagen inom skolsektorn. Den slutsats som dras är att dess vinstnivåer är relativt sett låga, skriver Anders Morin, ansvarig för välfärdspolitik.
NYHET Publicerad:

Varken hemligt eller konstigt att näringslivet opinionsbildar

KOMMENTAR I rapporten "Pengarna bakom samhällspolitiken" från Arena Opinion och LO (som är en av Arenagruppens finansiärer) försöker författaren hävda att Svenskt Näringsliv dominerar valrörelsen ekonomiskt. Rapporten är full av felaktigheter.
NYHET Publicerad:

Företagens behov bör spilla över på Komvux

KOMMENTAR Komvuxutredningen har lämnat sitt slutbetänkande. Bra att utredningen ser behovet av att förändra urvalsreglerna, så att fler personer snabbare kan komma i jobb, skriver Helen Rönnholm, utbildningspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Rumphugget om fjärde industriella revolutionen

KOMMENTAR Artificiell intelligens, robotteknik, nanoteknologi och 3D-printing. Den fjärde industriella revolutionen är här. Utmaningarna kräver att osäkerheten kring gällande regler minskar och att policyutvecklingen skyndas på, anser Christina Wainikka, policyexpert för immaterialrätt.
NYHET Publicerad:

Lärosätenas ställning lyfter utbildningen

KOMMENTAR Chalmers tekniska högskola är landets mest prestigefyllda lärosäte. Samtidigt tappar Karolinska Institutet i anseende, visar en ny ranking. ”Denna och liknande undersökningar bidrar till att höja kvalitén på svensk utbildning och hjälper studenter välja rätt”, skriver Fredrik Sand, högskolepolitisk expert.