Otillräckliga förslag från högskoleutredning

Utredningen har flera goda ansatser och rimliga mål. Att det ska bli en tydligare ansvarsfördelning mellan politiken å ena sidan och de högre lärosätena å den andra är en klok ståndpunkt, att det behövs ett större mått av långsiktighet i högskolepolitiken samt att det behövs en ny, oberoende funktion med uppgift att analysera högskola och forskning likaså.

Men de goda ansatserna följs, av dagens presentation att döma, inte upp av några konkreta förslag, i form av exempelvis nya styrinstrument. I alltför många fall pekar de konkreta förslag som läggs dessutom i fel riktning. Vart fjärde rekryteringsförsök ute i företagen i dag misslyckas, ofta på grund av att företagen inte hittar medarbetare med rätt kompetens.

Lärosätenas roll för kompetensförsörjningen underströks också i direktiven till utredningen. Ändå föreslår utredningen inte några tydliga ekonomiska drivkrafter för att ökad samverkan med det omgivande samhället, däribland näringslivet, ska komma till stånd. Inga särskilda resurser för det ändamålet ska anslås, enligt utredningens förslag. Risken är uppenbar att goda ambitioner om att studenter lättare ska kunna etablera sig på arbetsmarknaden och matchningen förbättras stannar vid fromma förhoppningar.

Utredningen föreslår också att det inte ska finnas någon del av anslagen som går till forskning direkt ute på lärosätena som har sin grund i forskningens kvalitet; någon konkurrensutsättning av de så kallade basanslagen ska inte förekomma. Konkurrens befordrar excellens, något Sverige i den tuffa internationella konkurrensen behöver mer, inte mindre, av. Förslaget för därför Sverige åt rakt motsatt håll mot det som nu krävs.

Ett av utredningens mest kontroversiella förslag torde vara de kraftiga neddragningar som föreslås i anslagen till forskningsråden, däribland Vetenskapsrådet. Forskningsråden ska förlora flera miljarder i intäkter. Vetenskapsrådets uppdrag är att ge anslag till de mest spännande och viktigaste projekten inom svensk grundforskning. Det är svårt att se hur en sådan åtgärd stärker vare sig Sveriges akademiska konkurrenskraft eller landets innovationsförmåga.

Sverige behöver ett nytt system för fördelning av resurser till högre utbildning och forskning. Svenskt Näringsliv var pådrivande för att Styr- och resursutredningen tillsattes. Nu måste arbetet fortsätta. Det finns stora behov av reformer. Högskolor och universitet omsätter över 70 miljarder kronor om året. Resultaten ska vara i internationell toppklass. Den 20 februari lanserar vi Svenskt Näringslivs förslag för bättre styrning och resurstilldelning för svenska universitet och högskolor.