Wallenberg: Vi kan inte ta vår framgång för given
Under Svenskt Näringslivs tillväxtdag i Göteborg höll ordförande Jacob Wallenberg ett tal om vikten av tillväxt, innovationer och hårt arbete. ”Vi får inte vara nöjda med gammal tillväxt, med tidigare framgångar, utan vi måste hela tiden vilja göra saker bättre”, sa han.
Under måndagen gick startskottet för Svenskt Näringslivs tillväxtturne som besöker elva städer i Sverige och avslutas i Stockholm i maj.
Först ut var Göteborg där över 400 inbjudna gäster samlades i World of Volvo. Jacob Wallenberg, ordförande, inledde Tillväxtdagen.
– Här i Göteborg finns inte bara en lång företagartradition, utan också spännande satsningar på högteknologisk industri, banbrytande forskning och världsledande medicinteknik. Med andra ord sådant som gör och har gjort Sverige starkt. Sådant som skapar tillväxt.
Men för att få hjulen att fortsätta snurra går det inte att luta sig tillbaka, konstaterade han.
– Vi får inte vara nöjda med gammal tillväxt, med tidigare framgångar, utan vi måste hela tiden vilja göra saker bättre. Satsa mer på forskning, utveckling, nya produkter, nya maskiner och AI. Annars stannar utvecklingen, jobb försvinner, människor får det sämre, och samhället får mindre resurser.
En bidragande orsak till att Sverige har blivit så rikt är att svenskar i många generationer har arbetat ansvarsfullt och hårt för att bygga landet. Det handlar om entreprenörer, företagare, forskare, politiker, människor med vanliga jobb,
– Vi behöver människor som tänker i nya banor och vågar satsa på sina idéer, och människor som skapar förutsättningarna för idéskaparna att växa.
”Vi har en stark utgångspunkt”
Sverige ska vara stolt över den historiskt goda tillväxten, och har en bra bas att stå på, menar han.
– Vi har en stark utgångspunkt, men de här framgångarna betyder inte att det per automatik gå bra imorgon. Tillväxt uppstår inte av sig själv. Så ska vi öka tillväxten kan vi inte jobba mindre.
Konkurrensen ökar och länder som USA, Kina och Indien utvecklas snabbare, vilket gör att Sverige och Europa förlorar konkurrenskraft och potentiell tillväxt. Det betyder att vi måste anstränga oss ännu mer, menade Wallenberg.
– Det allra viktigaste är att vi bestämmer oss för att skapa tillväxt på riktigt. Att vi kommer tillbaka till den där hungern och energin vi visade alldeles nyss.
I USA, Indien och Kina är de hungrigare, konstaterar han.
– Jag är jättestolt över vårt system. Missförstå mig inte. Det ska vi inte ändra på. Men vi måste tillbaka till ambitionen, tillväxten, och energin som faktiskt är avgörande. Ett mindset om att vilja växa, utvecklas och bli bättre.
I arbetet för att säkra en fortsatt utveckling behövs alla, enligt honom.
– Det är när vi talar med varandra, samarbetar och drar åt samma håll som det händer saker på riktigt. Därför är den här tillväxtturnén så viktig.
Nytt tillväxtmål
Svenskt Näringsliv vill att Sverige sätter ett ambitiöst tillväxtmål och skapar rätt förutsättningar att nå dit.
– Med rätt åtgärder tror vi att Sveriges ekonomi kan växa med 2,5 procent om året, vilket är högre än Konjunkturinstitutets beräkning på 1,8 procent. Skulle Sverige växa med 2,5 procnet varje år fram till 2035 skulle BNP vara 500 miljarder kronor större än KI:s prognos.
Det motsvarar runt 100 000 kronor mer per år och hushåll, eller mer än hela kostnaden för hälso- och sjukvården varje år i Sverige. För att nå dit krävs extra fokus på fyra områden enligt Walleberg.
Förbättrad kompetensförsörjning – mer satsningar på forskarutbildning och på att attrahera toppkompetens.
Upprustning av infrastrukturen – fysisk och digital infrastruktur, samt energiinfrastruktur.
Ökade drivkrafter för jobb och investeringar genom att skapa rätt incitament för att fler svenska och internationella företag ska välja Sverige.
Ett regelverk för ett växande näringsliv – färre och enklare regler.
Under en paneldebatt med rubriken ”Därför behöver vi tillväxt” tog Sara Wallin på Chalmersstiftelsen upp samma tråd.
– Det är en otroligt tuff konkurrens globalt om topptalangerna. Vi måste verkligen luta oss framåt och vara konkurrenskraftiga, sa hon.
Enligt Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom på Svenskt Näringsliv, handlar tillväxt mycket om att skapa förutsägbarhet och generella förutsättningar för att kunna investera och växa.
– Vi måste inse att Sverige är en öppen ekonomi i en globaliserad värld där vi inte bara konkurrerar med företag i Sverige.
Därför behövs till exempel generösare skatteincitament för investeringar i forskning och utveckling, konstaterar han.
– Vill vi attrahera investeringar och att de stannar i Sverige så måste förutsättningarna vara samma som i våra konkurrentländer, säger Sven-Olov Daunfeldt.
Förbättrad produktivitet
Sedan början av 1900-talet har Sverige gått från att vara Europas fattigaste land till ett av världens rikaste. Men även om Sverige är rikt så krävs det en starkare tillväxt framöver, konstaterade finansminister Elisabeth Svantesson.
– Just nu springer USA fort, och Kina springer ännu snabbare. Men vi har möjligheter och väldigt goda förutsättningar att klara en ny tillväxtresa. Det finns en väldigt bred, stabil grund att stå på, som är bra för investeringar i Sverige. Den ska vi fortsätta att vårda och värna.
På samma sätt som tidigare har vi förutsättningarna att göra igen, påpekade hon.
– Vi har politisk stabilitet, ekonomisk stabilitet och framför allt ett näringsliv som är så på tårna och långt fram.
Även om Sverige har en produktivitetsnivå som är något bättre än många andra länder så måste den bli ännu bättre.
– Bara en växande ekonomi kan bära framtidens försvar eller välfärd. Därför är jag jätteglad att få vara här. Att ni på Svenskt Näringsliv fokuserar på tillväxt och att resan startar här i en tillväxtmotor som VästSverige och sedan fortsätter i landet, sa Elisabeth Svantesson.
”Det är ett nötande som kräver stabilitet”
Jan-Olof Jacke, vd på Svenskt Näringsliv, konstaterade att det allra viktigaste är att skapa förutsättningar för att stimulera investeringar och möjligheterna att skapa fler jobb.
– Det är ett nötande som kräver stabilitet.
Även om det finns tydliga tecken på att konjunkturen håller på att vända, så är uppgången i BNP-tillväxt inget som går att ta för givet, menar han.
– Vi behöver investera i både digital och fysisk infrastruktur, och inte minst i energiförsörjning, för att ta oss ur den situation vi befinner oss.
Viktiga yrkesutbildningar
Jan-Olof Jacke betonade att det även krävs åtgärder för att få bukt med kompetensförsörjningen och den dåliga matchningen på arbetsmarknaden.
Utbildningen behöver komma närmare näringslivet. Barn och unga behöver bli duktigare på att läsa och skriva och räkna. Fler behöver välja en yrkesutbildning.
– Varje år skulle15 000–20 000 personer kunna välja en yrkesutbildning och få ett jobb. Samtidigt saknar nästan lika många som går ut grundskolan behörighet till gymnasiet. Det här måste vi komma till rätta med, sade Jan-Olof Jacke.
Bristen på kompetens är en utmaning som är begränsande i många sektorer, instämmer Elisabeth Svantesson. Dessutom blir det ännu tuffare framåt i samband med att försvar, infrastruktur, kriminalvård och kärnkraft ska byggas ut.
– Till stor del är lösningen yrkesutbildningar. Men både ingenjörsutbildningar på hög nivå och yrkesutbildningar, som exempelvis elektriker, sa Elisabeth Svantesson.
Kärnan för att få fart på tillväxttakten hos såväl stora som små företag är att genomföra ett jättelikt regelförenklingsarbete, enligt Jan-Olof Jacke.
– Det är inte tre regler vi vill ändra på utan det är hundratals, och det måste vara systematiskt över väldigt lång tid.
För även om kompetensförsörjning är en stor fråga för svenska företag så är det en sak han hör från alla:
– De vill att det ska vara enklare att driva sin verksamhet för att kunna fokusera på det de är bra på som företagare.
