Från grönsaksodling till riksdagen: Magdalena Hermelin vill stärka svensk livsmedelsproduktion
Efter 20 år som företagare inom ekologisk grönsaksodling har Magdalena Hermelin (M) tagit steget in i riksdagen. Nu vill hon stärka de gröna näringarna, förbättra villkoren för svenska lantbrukare och göra svensk mat till en självklarhet i offentlig sektor. Hon vill också se lägre kostnader för att anställa och enklare regler för företag som vill växa.

Magdalena Hermelin (M) är ny i riksdagen men har lång erfarenhet företagande. I 20 år har hon drivit ett ekologiskt grönsaksföretag med omkring 20 säsongsanställda strax utanför Skänninge. I grunden är hon PR-konsult och har tidigare arbetat i Stockholm.
Nu tar hon steget in i riksdagen. Vi träffade henne för ett samtal om företagande, livsmedelsproduktion och villkoren för företagen i Östergötland.
Du har egna erfarenheter av företagande. I vilka frågor vill du göra skillnad i riksdagen?
– Det viktigaste för mig är att få vara med och påverka samhällsutvecklingen med moderat politik. Jag är övertygad om att det skapar goda förutsättningar för samhället att utvecklas. Entreprenörskap och livsmedelsproduktion är två frågor som ligger mig särskilt varmt om hjärtat, säger Magdalena.
– Svensk mat ska vara en självklarhet i den offentlig sektor. I dag kan offentliga verksamheter servera mat som producerats under villkor och med metoder som inte är tillåtna för svenska producenter. Det skapar olika konkurrensvillkor, säger Magdalena.
Vad krävs för att Sverige långsiktigt ska få högre tillväxt och fler investeringar?
– Vi måste skapa lättare och mer rättvisa villkor för att driva och utveckla företag. Livskraftiga och välfungerande företag bidrar också till att lösa många andra samhällsutmaningar, säger Magdalena.
Ett hinder för växande företag är enligt Magdalena Hermelin de höga kostnaderna för att anställa.
– Sänkta arbetsgivaravgifter är en viktig åtgärd. Kostnaden kan vara det som gör att en företagare inte vågar ta nästa steg och växa. För ett litet företag är den första anställningen ett stort beslut. Plötsligt tar man ansvar inte bara för sin egen utan också för en annan människas försörjning, säger Magdalena.
Du har själv lång erfarenhet som lantbruksföretagare. Vad krävs för att det ska bli mer lönsamt att producera mat i Sverige och Östergötland?
– Svenska lantbrukare måste kunna konkurrera på mer likvärdiga villkor. Sveriges höga miljökrav är i grunden någonting positivt. Men vi behöver också fundera på hur svenska producenter ska kunna konkurrera med livsmedel från länder där kraven är lägre.
När vi frågar igen om fyra år, vad vill du konkret kunna peka på och säga att du varit med och förändrat för företagen i Östergötland?
– Jag vill att vi ska ha stärkt förutsättningarna för de gröna näringarna och gjort svensk mat till en självklarhet i offentlig sektor. Jag vill också att svenska företag och lantbrukare ska kunna konkurrera på mer lika villkor.
Hon lyfter också regelförenklingar och snabbare tillståndsprocesser som områden där hon vill se konkreta förändringar.
– Företag ska inte behöva lägga onödigt mycket tid på myndighetskontakter. En gemensam portal för myndighetskontakter skulle exempelvis kunna förenkla för företagen. Vi behöver också kortare och mer förutsägbara tillståndsprocesser. När olika intressen vägs mot varandra behöver vi bli bättre på att väga in vilka möjligheter en investering kan innebära för produktion och tillväxt.











