Högre service och sänkta avgifter – vallöfte eller valfläsk?

Engagemanget var stort både hos företagen och hos de lokala politikerna när Svenskt Näringsliv, i samarbete med Företagarna i Sölvesborg, bjöd in till valfrukost för att diskutera näringslivsfrågor och det lokala företagsklimatet. Elva partier fanns på plats och panelen, bestående av lokala partirepresentanter, var rörande enig om att näringslivet är ett prioriterat område som det behöver satsas på i olika former.

Moderatorer och frågeställare vid valfrukosten var Carina Centrén, regionchef Svenskt Näringsliv, och Patrik Johansson, företagare och ordförande i Företagarna i Sölvesborg. Politikerna fick svara på frågor utifrån sina partiprogram när det gäller småföretagande, ekonomi och näringsliv.

Fråga till Anders Jönsson, SoL-partiet

Ni lobbar för att slå ihop Sölvesborgs och Bromölla kommuner till en kommun, vad skulle en sådan sammanslagning innebära för det lokala näringslivet?
– Vi skulle bli en population på cirka 30 000 invånare och få helt andra möjligheter att se över frågor som rör trygghet, sjukvård och räddningstjänst.

Fråga till Robert Manea, Kristdemokraterna

Ni vill stärka inträdesjobben och göra det enklare för företag att anställa med lägre löner. Oppositionen hävdar att det är lönedumpning men ni hävdar att det skulle underlätta integrationen?
– Det är ett sätt att öka sysselsättningen och få fler i arbete. I valet mellan en arbetssökande som varken behärskar språket eller arbetsplatsstrukturen fullt ut och en som behärskar såväl språk som struktur, faller valet oftast på den sistnämnda.

Fråga till Robert Lindén, Sverigedemokraterna

Ni strävar efter ett EU-utträde, på vilket sätt skulle ett utträde gynna de lokala företagen om marknaden i den europeiska gemenskapen minskar?
– Det beror på vilken inriktning företagen har generellt och på om det är på den nivån man bedriver affärer eller är mer lokalt inriktad. Marknaden finns fortfarande kvar. Vi måste omförhandla de villkor som finns och hitta ett annat samarbetsförhållande till EU i framtiden.

Fråga till Kith Mårtensson, Moderaterna

Ni riktar kritik mot Arbetsförmedlingen och vill ersätta dess nuvarande form med en mindre och ”vassare” aktör/matchningsaktörer. Vad är det Arbetsförmedlingen gör fel och vad är det som en annan aktör skulle göra bättre?
– Vår uppfattning är att det är svårt att få jobb genom Arbetsförmedlingen. Det finns en hel del åtgärder som den arbetssökande sätts i men de ”riktiga” jobben får man i regel på annat sätt. Jobba mer individbaserat och matcha kompetenserna med arbetsmarknadens behov av arbetskraft. Arbetsförmedlingen har, i den form den är idag, tjänat ut sin roll.

Fråga till Johanna Beijer, Socialdemokraterna

Administration och svårtillämpade regelverk är viktiga frågor för företagen som kan vara direkt avgörande för ett företags fortlevnad. Införande av kostsamma och tidsödande regler är ingen företagsvänlig politik, hur vill ni verka för att förenkla för företagen?
– Lokalt pratar vi om förbättra servicen och att göra det enklare för företagen att söka tillstånd. Kommunen ska vara en bra plattform för företagen att få service men en väg in. Sedan är det ju faktiskt så, att om jag väljer att driva butik så måste jag ändå stå för kostnaderna, men självklart ska vi inte ta ut för mycket i finansieringsavgifter.

Fråga till Eva-Lena Ulvsfält, Miljöpartiet

Miljöpartiet pratar om grön skatteväxling och grönt småföretagande, man vill gynna branscher som satsar miljövänligt och straffa de som inte gör det. Vad menar ni med grönt företagande?
– Framtidens jobb finns inom den gröna sektorn, främst inom teknik med utveckling av solenergi, vindkraft och förnybar energi. Men det finns även andra branscher, inte minst inom turism och livsmedelsproduktion. Lokalt vill vi satsa på utbildning i ekoturism.

Fråga till Inga-Lena Fischer, Liberalerna

Tiden för provanställning är idag sex månader, ni vill förlänga provanställningstiden till ett år. Hur skulle ett sådant införande gynna företagen?
– Sex månader är alldeles för kort tid för att man ska kunna få en uppfattning om hur en medarbetare fungerar på arbetsplatsen och även för den enskilde att komma in i arbetet. Ett år är en mer gedigen tidsram.

Fråga till Nina Åkesson, Feministiskt initiativ

Ni förespråkar i alla era punkter att utgå från ett genusperspektiv och att ”stöd till företagare ska ges med uttalat mål att skapa genusbalans.” Vidare vill ni bland annat att tilldelning av offentliga medel ska redovisas könsfördelat. Vilka är fördelarna för företagen?
– Jag ser bara fördelar med genusbalans och kvotering på arbetsplatserna, inte minst när det handlar om arbetsklimatet.

Fråga till Willy Söderdahl, Vänsterpartiet

Ni talar om att ”de rättigheter som kringgår ägandet måste begränsas och ägandet i sig övergå till gemensamma former” (kommunala eller statliga). Vidare vill nu att de gemensamt ägda företagens andelar av ekonomin ska öka?
– Vi tror på ett gemensamt ägande inom utbildning, vård och omsorg. Kollektivtrafiken, elförsörjningen och vattenförsörjningen är andra områden där vi förespråkar gemensamt ägande.

Fråga till Ulf Svensson, Centerpartiet

Ni vill sänka skatterna för småföretagen för att på så sätt öka sysselsättningen. Förklara?
– Nyanlända och unga människor som står utanför arbetsmarknaden får en möjlighet att bidra till välfärden. Samtidigt ges företagen, särskilt småföretagen, möjlighet att växa.

Fråga till Margareta Forslund, Landsbygdspartiet

Partiet förespråkar en geografisk differentiering av arbetsgivaravgifterna. Skapar man inte illojal konkurrens mellan landsbygd och tätort på det viset?
– Företag på landsbygden och i glesbygden har helt andra kostnader än verksamheter i tätorten. Det handlar om högre kostnader för transporter och sämre vägstandarder på de mindre orterna. Små företag på landsbygden kan inte konkurrera på lika villkor.

Krisztina Andersson