Tillväxt, framtidstro och det ekonomiska läget

Det rör sig inte om något dramatiskt fall i tillväxttakter utan snarare en mildare avmattning. BNP-tillväxten bedöms sjunka från 2,3 procent till 1,4 procent under året och 1,5 procent 2020.

Trots de senaste årens högkonjunktur har tillväxten i BNP per capita varit svag. Den svaga utvecklingen väntas fortsätta. En del av förklaringarna till tappet ligger i ett långvarigt lågt reformtempo som inte förmått utveckla ekonomin i önskvärd takt och i en mycket hög befolkningstillväxt, främst i form av flyktinginvandring de senaste åren, samt att konkurrensen från många av omvärldens länder har hårdnat. Sverige ligger dock fortfarande bra till ur ett internationellt perspektiv men våra höga välfärdsambitioner gör att tillbakagången är oroväckande.

De politiska och ekonomiska riskerna bedöms i nuläget vara stora. Osäkerheten om vilket Brexitavtal som kommer att tecknas och de ekonomiska konsekvenserna detta kommer att få för Storbritannien, för EU och i förlängningen Sverige är fortsatt stor. Dessutom påverkas Sverige i hög grad av hur den globala handeln utvecklas framöver. Om handelshindren på globala marknader fortsätter att öka kommer det att få negativa konsekvenser för tillväxten i många regioner.

I Sverige är osäkerheten kring bostadsmarknaden stor även framåt. Bostadsbyggandet har dämpats till följd av svagare prisutveckling sedan hösten 2017. Fallet ser dock ut att bli mildare än vad som tidigare befarades men negativa bostadsinvesteringar dämpar ändå tillväxten framöver.

Tillväxten och framtidstron skiljer sig åt mellan Sveriges regioner. Vissa delar av Sverige är exporttunga medan andra sysselsätter fler inom offentlig sektor. Regioner påverkas på skilda sätt av konjunkturutvecklingen. Regioner där industrin är en stor arbetsgivare har dragit särskild nytta av den växande omvärldsefterfrågan de senaste åren. När nu omvärlden och delar av Europa bromsar in kommer den ekonomiska aktiviteten i framför allt i regioner med mycket export påverkas negativt.

Gotland

Gotländska företagare hyser god framtidstro och ligger högst i den nationella mätningen över förväntade anställningar, produktion och bland de högsta i förväntade investeringar. Regionen har landets högsta andel anställda i offentligsektor, hela 47% av de 30 000 i arbete. Det finns god anledning att tänka över vad det betyder för regionens sårbarhet och ekonomiska förutsättningar att bygga välfärd. Företag och företagsamma människor lägger grunden för samhällsekonomin. Deras beslut om att växa, anställa, exportera, importera, bygga ut, investera eller avsluta sin verksamhet påverkar sysselsättning, skatteintäkter och vilket utbud av varor och tjänster vi har tillgång till. Företagarnas beslut påverkas av deras omgivning. En omgivning som är internationell, nationell, regional och inte minst lokal.

Många av företagens beslut om att växa, anställa eller investera kommer i allra högsta grad påverkas av hur myndighetsutövare hanterar sina uppdrag. Det handlar om tillstånd och tillsyn, om bemötande och en tillförlitlig och snabb ärendehantering. Det handlar också om vilket utrymme man ger till företagande inom traditionellt offentliga verksamheter och vilken bild som förmedlas av företag och företagande. Inte minst handlar det om attityder till företagande hos politiker, tjänstemän och i samhället i stort. Om vi omhulda de företagsamma så värnar vi den som behöver det gemensamma mest.