Inför gymnasievalet i Halland

NYHET Publicerad

UTBILDNING. Ungefär 4 000 niondeklassare i Hallands län och deras föräldrar ska de närmaste veckorna välja gymnasieprogram inför nästa läsår. För att hjälpa gymnasieväljarna att göra genomtänkta utbildningsval driver Svenskt Näringsliv sajten Gymnasiekvalitet.se med fakta om alla program och gymnasieskolor. ”Det behövs bättre konsumentupplysning om gymnasieskolans betydelse för arbetslivet”, säger Charlotte Schéle, regionchef Svenskt Näringsliv Halland.

Charlotte Schéle, regionchef Svenskt Näringsliv Halland

Charlotte Schéle, regionchef Svenskt Näringsliv Halland

Många företag har i dag svårt att hitta nya medarbetare med rätt utbildning och erfarenheter. Samtidigt har Sverige, mitt i högkonjunkturen, en betydande arbetslöshet. Senaste säsongsrensade data från Statistiska Centralbyrån visar att arbetslösheten är 6,2 procent. För ungdomar i åldern 15–24 år är arbetslöshetstalet hela 16,9 procent.

– Den dåliga matchningen mellan arbetskraftsutbud och efterfrågan är en påminnelse om hur viktigt det är med utbildningsval som fungerar på arbetsmarknaden. Kommande veckor ska en ny årskull välja väg inför gymnasieskolan. De flesta ungdomar födda 2003 lämnar nionde klass till sommaren och ska börja ett gymnasieprogram till hösten, säger Charlotte Schéle.

Ny statistik från SCB som redovisas på Gymnasiekvalitet.se visar hur elever på Hallands olika gymnasieprogram klarar sig på arbetsmarknaden. Svenskt Näringsliv vill med Gymnasiekvalitet.se verka för ett genomtänkt gymnasieval. Utbudet är stort och det är inte alla program som leder till jobb eller bra förutsättningar för vidare studier. Tanken är att informationen ska hjälpa elever och föräldrar att jämföra och välja det program som passar bäst och som ger bäst förutsättningar för jobb eller fortsatta studier.

På Gymnasiekvalitet.se presenteras följande mått på hur gymnasieprogrammens elever klarar sig på arbetsmarknaden:

  • Andel som varit arbetslösa
  • Andel som har jobb
  • Vad de tjänar idag

Uppgifterna finns redovisade fem år och tio år efter att eleverna lämnat gymnasiet. På Gymnasiekvalitet.se redovisas också hur det går i skolan för eleverna på de olika programmen:

  • Avgångsbetyg
  • Resultat på nationella prov
  • Relation mellan gymnasiebetyg och betyg från nionde klass

Samverkan skola och näringsliv

Elever från de gymnasieskolor som har nära samarbete med företag klarar sig över lag bra på arbetsmarknaden med hög andel sysselsatta och inkomster högre än snittet. Lägst arbetslöshet efter industriprogrammet har till exempel de elever som gått SKF Tekniska gymnasium i Göteborg och Volvogymnasiet i Skövde haft. Eleverna från dessa program och skolor ligger också över snittet för inkomst tio år efter skolan.

– För de niondeklassare och deras föräldrar som ska välja utbildningsväg kommande veckor bör resultaten av den undersökning som presenterats här stämma till eftertanke. Det förtjänar också att uppmärksammas hur bra snittlöner eleverna på vissa yrkesprogram och teknikprogram når, konstaterar Charlotte Schéle.

Framöver anser Svenskt Näringsliv att rektorerna vid gymnasieskolorna bör ha ansvar för att redovisa hur de egna programmens elever klarar sig på arbetsmarknaden. Sådan information bör ingå som konsumentupplysning när skolor presenterar sitt utbud för intresserade niondeklassare och deras föräldrar. Ansvariga politiker och rektorer bör också använda de fakta vi redovisar för att utvärdera och utveckla gymnasieskolans program.

– Skolor som har svaga resultat bör samarbeta mer med näringslivet för att förbättra elevernas förutsättningar efter utbildningen. Ökad samverkan mellan skolor och företag bidrar till att gymnasieprogrammen blir mer relevanta för yrkeslivet, och därmed till att elevernas förutsättningar att få jobb och försörjning förbättras, avslutar Charlotte Schéle.

Om Gymnasiekvalitet.se

Uppgifterna om alla program och gymnasieskolor på Gymnasiekvalitet.se har samlats in och bearbetats av Statistiska Centralbyrån. Gymnasieskolans program och skolors organisation har ändrats i viss utsträckning de senaste åren. Vissa program har tillkommit och andra har lagts ned. Från och med läsåret 2011/2012 gäller en ny läroplan (Gy2011). I och med det modifierades i vissa fall namnen på programmen och kursplanerna justerades. Därför behöver man värdera vad statistiken om tidigare årskullar säger om dagens programutbud från fall till fall. Gymnasiekvalitet.se presenterar de hårda fakta som är möjliga att ta fram om hur det gått för elever från olika program och skolor på arbetsmarknaden och gör det möjligt för årets gymnasieväljare att själva värdera dessa uppgifter tillsammans med annat faktaunderlag. På sajten finns en närmare beskrivning av statistiken. www.gymnasiekvalitet.se

Uppgifter från SCB

Fem år efter gymnasiet

De tjänar mest 

  1. Industriprogrammet, Falkenbergs gymnasieskola, Falkenberg 304 971 kr
  2. Byggprogrammet, Hylte Trainee Gymnasium , Hylte 302 114 kr
  3. Industriprogrammet, Labora Gymnasium, Hylte 296 600 kr

De har haft lägst andel arbetslöshet

  1. Naturvetenskapligt program, Elof Lindälvs gymnasium, Kungsbacka 17,02 %
  2. Omsorgsprogrammet, Aranäsgymnasiet, Kungsbacka 17,65 %
  3. Teknikprogrammet, Aranäsgymnasiet, Kungsbacka 19,61 %

Tio år efter gymnasiet 

De tjänar mest 

  1. International Baccalaurete, Sannarpsgymnasiet, Halmstad 351 050 kr
  2. Teknikprogrammet, Osbecksgymnasiet, Laholm 350 061 kr
  3. Byggprogrammet, Aranäsgymnasiet, Kungsbacka 340 096 kr

 

De har haft lägst andel arbetslöshet

  1. Naturvetenskapligt program, Elof Lindälvs gymnasium, Kungsbacka 22,81 %
  2. Naturvetenskapligt program, Aranäsgymnasiet, Kungsbacka 25 %
  3. Teknikprogrammet, Peder Skrivares skola, Varberg 28,57 %

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Hans biltvätt inspekteras en gång om året – trots flera kontrollavgifter

TILLSYN Många kommuner tar betalt i förskott för tillsyn och inspektioner, i stället för att tillämpa efterhandsdebitering. Sven-Olof Gudmundsson som driver en Circle K-mack i Halmstad har flera gånger fått betala för fler inspektionsbesök än vad kommunen har utfört. ”Jag tycker att kommunen inte ska debitera för mer jobb än vad de faktiskt gör”, säger han.
NYHET Publicerad:

Visionen: Västsveriges bästa företagsklimat 2030

SERVICEINRIKTAD MYNDIGHETSUTÖVNING Kungsbacka kommun siktar högt och målet är Västsveriges bästa företagsklimat om mindre än tio år. Nyligen bestämde sig kommunen för att införa arbetssättet ”Lätt och Rätt”, ett initiativ som baserats på den s.k. Rättviksmodellen. Men, vad kommer det konkret att innebära för företagen i kontakten med Kungsbacka kommun?
NYHET Publicerad:

Hallå där, Jonas Bergman

FÖRETAGSKLIMAT Det långsiktiga målet är att Halmstad ska ha Sveriges bästa företagsklimat. Svenskt Näringsliv Halland tog ett snack med Jonas Bergman, kommunstyrelsens ordförande om de förändringar som görs och hur det är tänkt att underlätta för Halmstadföretagen.
NYHET Publicerad:

Byggprogrammet i Kungsbacka bäst i Halland

UTBILDNING Nästan 4000 niondeklassare i Hallands län ska under de närmaste veckorna välja gymnasieprogram inför nästa läsår. För att hjälpa dem att göra genomtänkta val visar Svenskt Näringsliv hur elever från olika gymnasieprogram har klarat sig på arbetsmarknaden med siffror från Ekonomifaktas Gymnasiepejl.
NYHET Publicerad:

Tack för i år!

KRÖNIKA Då det efter drygt fyra månader på jobbet blir svårt att författa någon årskrönika, vill jag bara passa på att tacka för allt gott samarbete hittills under de gångna månaderna.
NYHET Publicerad:

Schaktsam - ett halländskt gasellföretag

GASELLFÖRETAG Under november månad presenterade Dagens Industri årets gasellföretag; alltså de företag som med ökad omsättning och god ekonomi får pris för årets snabbast växande och mest framgångsrika företag. Schaktsam från Kungsbacka är ett av dem.
NYHET Publicerad:

Halländska företag alltmer pessimistiska inför framtiden

FÖRETAGARPANEL De halländska företagens förväntningar på framtiden fortsätter att bli allt mer pessimistiska, både gällande produktion/försäljning, anställningar och investeringar.  Det visar Svenskt Näringslivs företagarpanel i Halland för det fjärde kvartalet 2019. Samtidigt visar konjunkturprognoser att svensk och global konjunktur ser allt svagare ut.
NYHET Publicerad:

En allt svagare konjunktur och stor osäkerhet i omvärlden

KONJUNKTUR Svensk och global konjunktur ser allt svagare ut, visar en ny konjunkturprognos från Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Entreprenörskap driver klimatomställningen

KLIMAT På Stena Recycling i Halmstad blir avfall nya råvaror. Återvinning är en del för att klara klimatutmaningen och där är näringslivet en viktig motor. Det menar Jan-Olof Jacke, vd för Svenskt Näringsliv, som nyligen besökte anläggningen.
NYHET Publicerad:

Strategi ska förbättra företagsklimatet i Laholm

FÖRETAGSKLIMAT Laholms kommun har med hjälp av Svenskt Näringsliv, Företagarna och Offensiva Laholm tagit fram en strategi för att aktivt arbeta med att förbättra företagsklimatet i kommunen.
NYHET Publicerad:

Halländska företagare ventilerade avtalsfrågor inför 2020

AVTAL20 Arbetsmarknadens parter ligger i startgroparna inför den stundande avtalsrörelsen. Därför var intresset märkbart högt när halländska företagare träffade Per Hidesten, vd för Industriarbetsgivarna, och Per Braconier, Svenskt Näringsliv, för att samtala om avtalen ur flera aspekter.
NYHET Publicerad:

Lagligt, lämpligt och listigt

FÖRETAGSKLIMAT Det finns en hel del som en kommun eller offentlig aktör kan göra för att arbeta för en sundare konkurrens med näringslivet, det menar Stefan Sagebro, expert hos Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Kommunal myndighetsutövning i Halland - så tycker de lokala företagen

FÖRETAGSKLIMAT Främjande myndighetsutövning är oerhört viktigt för det lokala företagsklimatet eftersom den vanligaste kontakten mellan kommun och företag handlar om någon form av tillstånd eller tillsyn. Hur bra hanterar din hemkommun frågor om tillstånd, tillsyn eller kontroll?  Svenskt Näringslivs sammanställning ”Kommuner som hjälper företag att göra rätt” ger svar på hur företagen i Halland betygsätter sin kommun.
NYHET Publicerad:

Europas mest miljövänliga stål finns i Halmstad 

KLIMAT Det svenska näringslivet är ett internationellt föredöme när det kommer till att kombinera kostnadseffektiv produktion med klimatfrämjande insatser. Ett företag som lyckats med denna kombination är Celsa Steel Service i Halmstad som idag producerar Europas miljövänligaste stål.
NYHET Publicerad:

Snabbfotade politiker lyfter Falkenberg i näringslivsranking

RANKING 2019 Det är enkelt att driva företag i Falkenberg, anser Lotta Peltoarvo, en av kommunens entreprenörer. ”Mycket handlar om närheten mellan kommun och företag. Vi känner oss lyssnade på”, säger hon.
NYHET Publicerad:

Här är det bäst och sämst företagsklimat i Halland

FÖRETAGSKLIMAT Falkenberg kommun har fortsatt bäst företagsklimat i Halland enligt företagen. Det framgår när Svenskt Näringsliv i dag släpper sin ranking av det lokala företagsklimatet i Sveriges kommuner. Sett över hela Halland är utvecklingen dock ojämn.
NYHET Publicerad:

Inför rankingen 2019 - Vilken kommun har det bästa företagsklimatet?

FÖRETAGSKLIMAT Varje år genomför Svenskt Näringsliv en undersökning om lokalt företagsklimat i landets kommuner. Snart är det dags för årets ranking. Vilken värmländsk kommun toppar listan och vilken får jumboplatsen? Vilken kommun är årets raket och vilken blir årets sjunkbomb? På tisdag 24 september vet vi - då presenteras årets rankingresultat.
NYHET Publicerad:

Inför rankingen 2019 – Utgångsläget i Halland

Den 24 september släpper Svenskt Näringsliv resultatet av den årliga rankingen av företagsklimatet i Sveriges 290 kommuner. Syftet är att visa var i landet det är bäst att starta och driva företag. Men, varför mäter vi företagsklimatet och hur ser förutsättningarna för kommunerna i Halland ut inför 2019 års ranking?
NYHET Publicerad:

Sverige behöver bättre designade miljöskatter

SKATTER Svenskt Näringsliv är av uppfattningen att elektronikskatten, den s.k. kemikalieskatten, aldrig borde ha införts och att den bör avskaffas. Skatten infördes med miljöargument men den eventuella miljönyttan är tveksam och den har påtagliga negativa effekter för svenska företag i form av bl.a. ökad administration och försämrad konkurrenskraft.
NYHET Publicerad:

Företag bidrar till att rädda klimatet

KLIMAT Klimatutmaningen är en av vår tids största utmaningar. Forskningen är tydlig, den globala uppvärmningen måste begränsas, helst till under 1,5 grader. För att klara det måste världens utsläpp gå mot netto-noll till mitten av seklet.