Inför gymnasievalet i Halland

Många företag har i dag svårt att hitta nya medarbetare med rätt utbildning och erfarenheter. Samtidigt har Sverige, mitt i högkonjunkturen, en betydande arbetslöshet. Senaste säsongsrensade data från Statistiska Centralbyrån visar att arbetslösheten är 6,2 procent. För ungdomar i åldern 15–24 år är arbetslöshetstalet hela 16,9 procent.

– Den dåliga matchningen mellan arbetskraftsutbud och efterfrågan är en påminnelse om hur viktigt det är med utbildningsval som fungerar på arbetsmarknaden. Kommande veckor ska en ny årskull välja väg inför gymnasieskolan. De flesta ungdomar födda 2003 lämnar nionde klass till sommaren och ska börja ett gymnasieprogram till hösten, säger Charlotte Schéle.

Ny statistik från SCB som redovisas på Gymnasiekvalitet.se visar hur elever på Hallands olika gymnasieprogram klarar sig på arbetsmarknaden. Svenskt Näringsliv vill med Gymnasiekvalitet.se verka för ett genomtänkt gymnasieval. Utbudet är stort och det är inte alla program som leder till jobb eller bra förutsättningar för vidare studier. Tanken är att informationen ska hjälpa elever och föräldrar att jämföra och välja det program som passar bäst och som ger bäst förutsättningar för jobb eller fortsatta studier.

På Gymnasiekvalitet.se presenteras följande mått på hur gymnasieprogrammens elever klarar sig på arbetsmarknaden:

• Andel som varit arbetslösa
• Andel som har jobb
• Vad de tjänar idag

Uppgifterna finns redovisade fem år och tio år efter att eleverna lämnat gymnasiet. På Gymnasiekvalitet.se redovisas också hur det går i skolan för eleverna på de olika programmen:

• Avgångsbetyg
• Resultat på nationella prov
• Relation mellan gymnasiebetyg och betyg från nionde klass

Samverkan skola och näringsliv

Elever från de gymnasieskolor som har nära samarbete med företag klarar sig över lag bra på arbetsmarknaden med hög andel sysselsatta och inkomster högre än snittet. Lägst arbetslöshet efter industriprogrammet har till exempel de elever som gått SKF Tekniska gymnasium i Göteborg och Volvogymnasiet i Skövde haft. Eleverna från dessa program och skolor ligger också över snittet för inkomst tio år efter skolan.

– För de niondeklassare och deras föräldrar som ska välja utbildningsväg kommande veckor bör resultaten av den undersökning som presenterats här stämma till eftertanke. Det förtjänar också att uppmärksammas hur bra snittlöner eleverna på vissa yrkesprogram och teknikprogram når, konstaterar Charlotte Schéle.

Framöver anser Svenskt Näringsliv att rektorerna vid gymnasieskolorna bör ha ansvar för att redovisa hur de egna programmens elever klarar sig på arbetsmarknaden. Sådan information bör ingå som konsumentupplysning när skolor presenterar sitt utbud för intresserade niondeklassare och deras föräldrar. Ansvariga politiker och rektorer bör också använda de fakta vi redovisar för att utvärdera och utveckla gymnasieskolans program.

– Skolor som har svaga resultat bör samarbeta mer med näringslivet för att förbättra elevernas förutsättningar efter utbildningen. Ökad samverkan mellan skolor och företag bidrar till att gymnasieprogrammen blir mer relevanta för yrkeslivet, och därmed till att elevernas förutsättningar att få jobb och försörjning förbättras, avslutar Charlotte Schéle.