Inför gymnasievalet i Halland

NYHET Publicerad

UTBILDNING. Ungefär 4 000 niondeklassare i Hallands län och deras föräldrar ska de närmaste veckorna välja gymnasieprogram inför nästa läsår. För att hjälpa gymnasieväljarna att göra genomtänkta utbildningsval driver Svenskt Näringsliv sajten Gymnasiekvalitet.se med fakta om alla program och gymnasieskolor. ”Det behövs bättre konsumentupplysning om gymnasieskolans betydelse för arbetslivet”, säger Charlotte Schéle, regionchef Svenskt Näringsliv Halland.

Charlotte Schéle, regionchef Svenskt Näringsliv Halland

Charlotte Schéle, regionchef Svenskt Näringsliv Halland

Många företag har i dag svårt att hitta nya medarbetare med rätt utbildning och erfarenheter. Samtidigt har Sverige, mitt i högkonjunkturen, en betydande arbetslöshet. Senaste säsongsrensade data från Statistiska Centralbyrån visar att arbetslösheten är 6,2 procent. För ungdomar i åldern 15–24 år är arbetslöshetstalet hela 16,9 procent.

– Den dåliga matchningen mellan arbetskraftsutbud och efterfrågan är en påminnelse om hur viktigt det är med utbildningsval som fungerar på arbetsmarknaden. Kommande veckor ska en ny årskull välja väg inför gymnasieskolan. De flesta ungdomar födda 2003 lämnar nionde klass till sommaren och ska börja ett gymnasieprogram till hösten, säger Charlotte Schéle.

Ny statistik från SCB som redovisas på Gymnasiekvalitet.se visar hur elever på Hallands olika gymnasieprogram klarar sig på arbetsmarknaden. Svenskt Näringsliv vill med Gymnasiekvalitet.se verka för ett genomtänkt gymnasieval. Utbudet är stort och det är inte alla program som leder till jobb eller bra förutsättningar för vidare studier. Tanken är att informationen ska hjälpa elever och föräldrar att jämföra och välja det program som passar bäst och som ger bäst förutsättningar för jobb eller fortsatta studier.

På Gymnasiekvalitet.se presenteras följande mått på hur gymnasieprogrammens elever klarar sig på arbetsmarknaden:

  • Andel som varit arbetslösa
  • Andel som har jobb
  • Vad de tjänar idag

Uppgifterna finns redovisade fem år och tio år efter att eleverna lämnat gymnasiet. På Gymnasiekvalitet.se redovisas också hur det går i skolan för eleverna på de olika programmen:

  • Avgångsbetyg
  • Resultat på nationella prov
  • Relation mellan gymnasiebetyg och betyg från nionde klass

Samverkan skola och näringsliv

Elever från de gymnasieskolor som har nära samarbete med företag klarar sig över lag bra på arbetsmarknaden med hög andel sysselsatta och inkomster högre än snittet. Lägst arbetslöshet efter industriprogrammet har till exempel de elever som gått SKF Tekniska gymnasium i Göteborg och Volvogymnasiet i Skövde haft. Eleverna från dessa program och skolor ligger också över snittet för inkomst tio år efter skolan.

– För de niondeklassare och deras föräldrar som ska välja utbildningsväg kommande veckor bör resultaten av den undersökning som presenterats här stämma till eftertanke. Det förtjänar också att uppmärksammas hur bra snittlöner eleverna på vissa yrkesprogram och teknikprogram når, konstaterar Charlotte Schéle.

Framöver anser Svenskt Näringsliv att rektorerna vid gymnasieskolorna bör ha ansvar för att redovisa hur de egna programmens elever klarar sig på arbetsmarknaden. Sådan information bör ingå som konsumentupplysning när skolor presenterar sitt utbud för intresserade niondeklassare och deras föräldrar. Ansvariga politiker och rektorer bör också använda de fakta vi redovisar för att utvärdera och utveckla gymnasieskolans program.

– Skolor som har svaga resultat bör samarbeta mer med näringslivet för att förbättra elevernas förutsättningar efter utbildningen. Ökad samverkan mellan skolor och företag bidrar till att gymnasieprogrammen blir mer relevanta för yrkeslivet, och därmed till att elevernas förutsättningar att få jobb och försörjning förbättras, avslutar Charlotte Schéle.

Om Gymnasiekvalitet.se

Uppgifterna om alla program och gymnasieskolor på Gymnasiekvalitet.se har samlats in och bearbetats av Statistiska Centralbyrån. Gymnasieskolans program och skolors organisation har ändrats i viss utsträckning de senaste åren. Vissa program har tillkommit och andra har lagts ned. Från och med läsåret 2011/2012 gäller en ny läroplan (Gy2011). I och med det modifierades i vissa fall namnen på programmen och kursplanerna justerades. Därför behöver man värdera vad statistiken om tidigare årskullar säger om dagens programutbud från fall till fall. Gymnasiekvalitet.se presenterar de hårda fakta som är möjliga att ta fram om hur det gått för elever från olika program och skolor på arbetsmarknaden och gör det möjligt för årets gymnasieväljare att själva värdera dessa uppgifter tillsammans med annat faktaunderlag. På sajten finns en närmare beskrivning av statistiken. www.gymnasiekvalitet.se

Uppgifter från SCB

Fem år efter gymnasiet

De tjänar mest 

  1. Industriprogrammet, Falkenbergs gymnasieskola, Falkenberg 304 971 kr
  2. Byggprogrammet, Hylte Trainee Gymnasium , Hylte 302 114 kr
  3. Industriprogrammet, Labora Gymnasium, Hylte 296 600 kr

De har haft lägst andel arbetslöshet

  1. Naturvetenskapligt program, Elof Lindälvs gymnasium, Kungsbacka 17,02 %
  2. Omsorgsprogrammet, Aranäsgymnasiet, Kungsbacka 17,65 %
  3. Teknikprogrammet, Aranäsgymnasiet, Kungsbacka 19,61 %

Tio år efter gymnasiet 

De tjänar mest 

  1. International Baccalaurete, Sannarpsgymnasiet, Halmstad 351 050 kr
  2. Teknikprogrammet, Osbecksgymnasiet, Laholm 350 061 kr
  3. Byggprogrammet, Aranäsgymnasiet, Kungsbacka 340 096 kr

 

De har haft lägst andel arbetslöshet

  1. Naturvetenskapligt program, Elof Lindälvs gymnasium, Kungsbacka 22,81 %
  2. Naturvetenskapligt program, Aranäsgymnasiet, Kungsbacka 25 %
  3. Teknikprogrammet, Peder Skrivares skola, Varberg 28,57 %

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Halmstad: ”Vi siktar mot att bli bäst i Sverige”

FÖRETAGSKLIMAT. I Halmstad är förhoppningarna stora om att göra företagsklimatet ännu bättre. ”Målet vi siktar mot är att bli bäst i Sverige. Svenskt Näringslivs rankning är viktig eftersom den ger en generell bild av företagsklimatet, vilket har påverkan på nyetableringen av företag i kommunen. Om företagen mår bra mår även Halmstad bra", säger Jonas Bergman (m), kommunstyrelsens ordförande i Halmstad.
NYHET Publicerad:

Konjunkturtoppen passerad i Sverige, tillväxten saktar in

KONJUNKTUR Den svenska ekonomin har befunnit sig i högkonjunktur sedan 2016. Toppen är nu nådd och tillväxttakten kommer att sakta in framöver. BNP-tillväxten bedöms sjunka från 2,3 procent i fjol till 1,4 procent i år respektive 1,5 procent 2020. ”Inbromsningen drivs dels av en avmattning i den internationella konjunkturen, dels av svaga bostadsinvesteringar. Det rör sig däremot inte om något dramatiskt fall i tillväxttakten utan snarare en mildare avmattning i konjunkturen”, säger Charlotte Schéle, regionchef Svenskt Näringsliv Halland.
NYHET Publicerad:

Familjeföretaget: ”Viktigt att man förstår våra förutsättningar”

JOBBSKAPARNA På Hallands ”östkust”, vid sjön Bolmen, finns familjeföretaget Tiraholm Fisk. Där finns den viktiga råvaran insjöfisken, ett stenkast från gästen. ”Vi är verkligen allt med hållbar landsbygdsutveckling – matproduktion, turism, arbetstillfällen, lokalt engagemang och ett bidrag till ett levande landskap. Och vi är tacksamma att verka i en liten kommun där vi känner varandra väl”, säger Malin Ekwall, Tiraholms Fisk AB.
NYHET Publicerad:

Kungsbacka gör det enklare för företagen genom att införa ny modell

FÖRETAGSKLIMAT. Företagsklimatet i Kungsbacka fungerar bra idag, men det finns behov av förbättringar. ”Företagen är viktiga för Kungsbacka och vi vill ge bra service till dem. Därför satsar vi stort på att förbättra vår näringslivsservice.”, säger Hans Forsberg (m), kommunstyrelseordförande i Kungsbacka.
NYHET Publicerad:

Falkenbergsmodellen ska hålla kvar kommunen i rankingtoppen

FÖRETAGSKLIMAT I Hallands län är det Falkenberg som är den ledande kommunen i rankningen av det lokala företagsklimatet. ”Företagsklimatet är bra här i Falkenberg och idag har vi en placering som vi är riktigt nöjda med. Målet vi kommer att fokusera på framöver är att bibehålla den platsen, och att på sikt kunna klättra ännu högre i rankningen”, säger Per Svensson (s), kommunstyrelseordförande i Falkenberg.
NYHET Publicerad:

Företagaren: ”Länsstyrelsens handling påverkar oss och våra anställda”

LÄNSSTYRELSEN Länsstyrelserna har ett viktigt uppdrag som statlig myndighet, men anses även ha en bristande förståelse för företagens villkor. Det visar Svenskt Näringsliv Hallands undersökning från hösten 2018. ”Länsstyrelsen förstår inte konsekvenserna av deras handlingar – hur det påverkar oss som företag och våra anställda. Nu är det hög tid att starta en dialog för en ökad och bättre förståelse för varandra”, säger Mikael Öberg, Vd LBC Ängstorp i Laholm.
NYHET Publicerad:

En förändrad Arbetsförmedling – bra för alla

KOMPETENS Arbetsförmedlingen i sin nuvarande form har spelat ut sin roll, och står nu inför en reformering. Istället för att förmedla jobb bör myndigheten fokusera på myndighetsutövning och kontroll av de fria aktörer som står för jobbförmedlingen. Ruben Linton driver Tetiko i Varberg som levererar tjänsten ”Stöd och matchning” till myndigheten. Han ställer sig positiv till Arbetsförmedlingens förändring framåt och menar att det är något alla tjänar på i slutändan.
NYHET Publicerad:

Halland behöver fler unga företagare

KRÖNIKA. Företag och företagsamma människor är avgörande för Sverige och Hallands tillväxt och vår gemensamma välfärd. Att fler väljer att ta ansvar för ett företag – skapar jobb åt sig själv och andra – är därför avgörande. Där kan attityder, bemötande och kreativa kluster vara en nyckelfråga för framtiden för att få fler unga personer att bli arbetsgivare och bygga bolag i Halland.
NYHET Publicerad:

Hemkommunen stoppade deras företag – fick hjälp av annan kommun

FÖRETAGSKLIMAT. Att starta företag är för många ett stort steg, men ibland är yttre faktorer mer avgörande än andra. För två 17-åringar i Halmstad var det kommunen som stoppade. ”När jag ringde till Varbergs kommun möttes vi av positiv energi och en vilja att hjälpa till. Men det var motsatsen i Halmstad kommun”, berättar Melker Oscarsson.
NYHET Publicerad:

Så ser kvinnors företagsamhet ut i Halland

FÖRETAGSAMHETEN. Halland tillhör fortsatt de mest företagsamma länen, trots att förändringen jämfört med ifjol är i princip obefintlig. Dock står Halland ut i Svenskt Näringslivs årliga undersökning Företagsamheten, som bland annat visar att kvinnornas företagsamhet ökat under senaste åren och är nu den fjärde starkaste i riket.
NYHET Publicerad:

Här är kommunen med den mest företagsamma befolkningen i Halland

FÖRETAGSAMHETEN. Företagsamheten, dvs andelen företagsamma individer, uppgår 2019 till 14,1 procent av Hallands befolkning. En marginell försämring jämfört med ifjol. Enbart Varberg ökar företagsamheten i länet, samtidigt som det finns stora skillnader mellan kommunerna. Det visar Svenskt Näringslivs undersökning Företagsamheten, som idag presenteras för tionde året i rad.
NYHET Publicerad:

Strejken avblåst – nu råder fredsplikt

HAMNKONFLIKTEN Under tisdagskvällen kom aviseringen om avblåst hamnstrejk. Hamnarbetarförbundet och Sveriges Hamnar tecknar ett andrahandsavtal. Det innebär att verksamheten i samtliga berörda hamnar, med Göteborgs Hamn i spetsen, kan återgå i och med avtalet.
NYHET Publicerad:

Fortsatt högtryck bland företagen i Halland

FÖRETAGARPANELEN. Det har varit högkonjunktur i svensk ekonomi sedan 2016 och det råder fortsatt högtryck bland företagen i Halland. ”De halländska företagen är mest positiva i landet sett till produktion- och försäljningsvolym de kommande sex månaderna”, säger Charlotte Schéle, regionchef Svenskt Näringsliv Halland.
NYHET Publicerad:

Nygammal VD ska stärka Falkenberg som destination

JOBBSKAPARNA När ESS Group förvärvade Falkenberg Strandbad år 2011 hade verksamheten 30 000 gäster och omsatte 52 miljoner kronor. Idag stoltserar man med 100 000 gäster och att hotellchefen Kent Johansson nu tillträder som VD. ”Jag är glad, taggad och full av respekt inför min nya roll. Nu ska vi fortsätta bygga Falkenberg Strandbad till en självklar destination”.
NYHET Publicerad:

Svenskt Näringslivs granskning av medias rapportering

RAPPORT. Frågan om att höja eller sänka skatten är en vanlig debatt inom politiken. Det finns många aspekter att ta hänsyn till när det gäller vår gemensamma välfärd, men det är sällan effektivisering av de skattemedel som redan finns uppmärksammas i dessa sammanhang. ”Vi har därför specialgranskat halländsk media under 2018, och där finns mer att önska för att lyfta denna viktiga samhällsfråga”, säger Charlotte Schéle, regionchef Svenskt Näringsliv Halland.
NYHET Publicerad:

Företagen i fokus i Region Hallands tillväxtarbete

FÖRETAGSKLIMAT Region Hallands utvecklingsplanering är ett verktyg i det regionala tillväxtarbetet. Syftet är att skapa en samlad bild över regionens tillgångar och hur dessa bör utvecklas. ”Här är de privata företagen centrala och jag är tacksam över att näringslivet, tack vare årets Ästad Forum, får en tydlig röst inför kommande tillväxtstrategi”, säger Charlotte Schéle, regionchef Svenskt Näringsliv Halland.
NYHET Publicerad:

Halländska företagen: vi behöver fler bostäder

BOSTADSBRIST. När företagarna i Hallands län får prioritera vilka åtgärder som är viktigast för att förbättra företagsklimatet svarar ca 40 procent att det behövs fler bostäder. Den dåligt fungerande bostadsmarknaden skapar problem för näringslivet. Samtidigt som företagen skriker efter arbetskraft har många inte råd att flytta dit jobben finns.
NYHET Publicerad:

Laholm inför Rättviksmodellen

FÖRETAGSKLIMAT Tillväxt och Tillsyn från Rättviks kommun har hyllats för sitt koncept att utveckla nya arbetssätt för kommunernas tillväxt- och tillsynsarbete, med mål att förenkla för näringslivet. Laholms kommun har nu tagit efter konceptet och upprättat en åtgärdsplan för hur man ska förbättra företagsklimatet i kommunen. En plan som grundarna av Tillväxt och Tillsyn ställer sig positiva till.
NYHET Publicerad:

Teknikföretagen: ”Digitaliseringen tar inte jobb ifrån oss”

KOMPETENSFÖRSÖRJNING Sverige är världsledande inom teknikområdet, men teknikföretagens behov av kompetens är stort och det är inte troligt att antalet ungdomar som kommer direkt från utbildningssystemet kommer att räcka. ”Kompetensbristen är vår största utmaning”, säger Li Ljungberg som arbetar med kompetensförsörjning på Teknikföretagen.
NYHET Publicerad:

Attraktiva arbetsplatser ska öka intresset för byggbranschen

KOMPETENSFÖRSÖRJNING Sverige växer och inom bara några år är vi 11 miljoner invånare. Då behövs fler bostäder, sjukhus och förskolor. ”Ingen kan tvivla på att byggbranschen är en framtidsbransch. Men än har inte alla upptäckt det. Vi vill att fler ska söka sig till branschen, inte minst kvinnor”, säger Martin Klang, Sveriges Byggindustrier Halland.