”Man får komma till tals som företagare för ett bättre företagsklimat”

Pecka Marklund är en föredetta gymnasielärare och rektor. ”Det här kan vi göra bättre själva”, tänkte Pecka tillsammans med två andra pedagoger och startade skolföretaget Honesta. De ville bedriva gymnasieskola där lärare får vara lärare och elever utvecklas efter en tydlig värdegrund.

Vad är grunden till att vinster kopplat till friskolor skolor varit så omdiskuterat?
– Jag tror det finns en okunskap kring skillnaden mellan vinst och vinstuttag. Den vinst vi får återinvesterar vi i verksamheten. Det är möjligt att det fanns oseriösa aktörer för några år sedan, men de försvinner – så funkar ju marknadsekonomi. Om man inte bedriver en bra skola så lockar man inga ungdomar, kvar blir seriösa aktörer som vill skapa en bättre skola än vad kommunen förmår. Vårt elevantal har ökat med 40 procent på tre år, det tycker jag är en tydlig indikation på att vi gör rätt.

Berätta om er pedagogiska inriktning!
– Vi har blocktid, det betyder att istället för att ha korta lektioner är dagarna uppdelade på ett förmiddagspass och ett eftermiddagspass. Det ger möjlighet för lärarna att hinna bistå alla elever. Lärarna är heller inte mentorer utan det är separata roller för att avlasta lärarna. Mentorerna hanterar exempelvis närvaro och annan administration så att lärarna kan fokusera mer på pedagogik.

Hur ser det lokala företagsklimatet ut i Östersund?
– Det går helt åt rätt håll! Vi upplever en ökad öppenhet och servicegrad från kommunens sida. Det kan ha att göra med att vi har varit igång några år nu och presterar goda resultat, då ökar förtroendet från utbildningsnämnden. Ur ett nationellt perspektiv tycker jag det är lite konstigt att Skolinspektionen gör granskning mycket oftare på privata skolor än kommunala. Det finns ju brister och förbättringspunkter i alla skolor som behövs rättas till. Vi välkomnar granskningen och Skolinspektionen är konstruktiva i sitt bemötande. Men det har tagit mycket tid med dessa tusentals sidor av dokument som jag behövt skicka in, fastän syftet är gott.

Vilken nytta ser du att Svenskt Näringsliv gör?
– Om inte Svenskt Näringsliv hade funnits är jag rädd för att debatten i företagarfrågor helt hade stagnerat. Både lokalt och nationellt. Det är väldigt viktigt att kunna presentera fakta och skilja politik från evidens. Reepalu-utredningen är ett tydligt exempel på det, om inte Svenskt Näringsliv hade funnits är jag rädd för att den hade fått politiskt inflytande. Andra fördelar med medlemskapet är att man får komma till tals som företagare för ett bättre företagsklimat. I vårt fall handlar det i slutänden om att skapa en bättre skola. Sen värdesätter jag verkligen att Svenskt Näringsliv stöttar Ung Företagsamhet; det är väldigt utvecklande för ungdomarna både på kort- och lång sikt, och jag är övertygad om att just sådana saker skapar fler entreprenörer vilket Sverige behöver.