Den viktigaste kraften bakom vårt gemensamma välstånd är inte politisk

Sex veckor efter riksdagsvalet vet vi ännu inte vad vi får för regering. Vad vi däremot vet är att flera förslag som kan hamna på bordet under regeringsförhandlingarna handlar om ökad politisk styrning av näringslivet. Minns tongångarna från valrörelsen: det talades om att ”ta tillbaka kontrollen” i syfte att få samhällsfunktioner att fungera bättre.

Mycket djupare än så gick sällan resonemangen. Tyvärr, för de handlar i grunden om något så centralt som synen på äganderätt, marknadsekonomi och fritt näringsliv.

Fler borde ha påmint om att Sverige redan har prövat regleringens väg. På 1960- och 70-talet gjordes stora politiska ingrepp i marknaden och den offentliga sektorn växte snabbt. Samtidigt steg skatterna kraftigt och den ekonomiska tillväxten var betydligt lägre än genomsnittet inom OECD under 1970- och 80-talet. Ur detta växte insikten om behovet av reformer. Marknader öppnades för konkurrens och näringslivet fick större utrymme. Reformerna drevs igenom av såväl socialdemokratiska som borgerliga regeringar och bidrog till det höga välstånd vi har i dag.

Historielektionen är tydlig. Med all respekt för de folkvalda är den viktigaste kraften bakom vårt gemensamma välstånd inte politisk. Den kallas strävsamhet, företagsamhet, entreprenörsanda – kärt barn har många namn. Och den utgår från människor som vågar satsa tid, pengar och hårt arbete på att driva företag, utan någon garanti för att lyckas.

Just därför är också äganderätten så viktig. Den som tar risker genom att driva ett företag måste ha möjlighet att fatta de avgörande besluten om verksamheten och ta del av ett gott resultat. Och besluten blir ofta bättre när de fattas nära verksamheten, av dem som känner sina kunder, medarbetare och marknader.

Politiken spelar förstås också en viktig roll. Till exempel för att värna äganderätten, slå vakt om konkurrensen och skapa tydliga spelregler på marknaden. Men det är skillnad på att skapa rimliga förutsättningar för företagen och att försöka styra deras beslut.

Problemet är inte bara regleringarnas utformning, utan också deras samlade omfattning. Alltför många företagare vet att regler som var för sig verkar rimliga tillsammans kan bli en blytung börda av administration. Kostnaderna för ett sämre företagsklimat syns sällan direkt. Det är svårt att räkna på investeringar som inte görs, företag som aldrig startas och arbetstillfällen som inte skapas. Men på sikt blir konsekvenserna stora för både tillväxt och välstånd.

Så oavsett vilka som till slut bildar regering borde en sak vara klar: politikens uppgift är inte att ta kontroll över branscher och företag, utan att ge dem bättre förutsättningar att växa.

Johnny Rönnfjord, regionchef Kalmar län