Dags att förändra konfliktreglerna

NYHET Publicerad

SOMMARKRÖNIKA Regelverket som styr när och hur det är tillåtet att ta till stridsåtgärder på arbetsmarknaden, de så kallade konfliktreglerna, nämns allt oftare i samhällsdebatten. Sverige har mer tillåtande konfliktregler än de flesta andra länder.

Kjell Frykhammar
Foto: SÖREN ANDERSSON

Politiker börjar få upp ögonen för att detta försämrar företagens konkurrenskraft och hur arbetsmarknaden fungerar.  

Exportföretagen har under de senaste avtalsrörelserna förlorat i konkurrenskraft på grund av höga löneavtal samtidigt som produktivitetsutvecklingen har stått still. Men alternativet för företagen – att uthärda en strejk – hade kostat ännu mer. 

Fackförbund kan till låga egna kostnader varsla om strejker som skulle bli mycket kostsamma för företagen. Ofta blir det då ingen strejk, men avtalen blir inte heller anpassade till företagens – och samhällets – behov. Det är företagen som är jobbskaparna, inte facken.  

När Byggnads strejkade i april för att få högre löneökningar än andra kostade det byggföretagen nära en miljard kronor enligt Sveriges Byggindustrier. När ett avtal väl hade träffats tog det två dagar (!) innan Byggnads varslade om strejk igen. Då gällde det sympatiåtgärder med ett annat fackförbund i en helt annan konflikt, som de varslade företagen inte var inblandade i.  

Man kan fråga sig om allt detta är rimligt. När arbetsgivarna träffar kollektivavtal – trots att innehållet alltså kunde vara bättre – väntar man sig att avtalet om arbetsfred ska gälla. Får man inte arbetsfred tycker man att poängen med kollektivavtal går förlorad.  

Ett mönster i andra länders konfliktregler är att det finns ett slags ”överdriftsförbud”. Det innebär att det ska finnas en rimlig styrkebalans mellan parterna. Det är en vanlig rättsprincip också i nordiska länder. 

Till skillnad från dem saknas det i Sverige en proportionalitetsprincip – att det finns en rimlig proportion mellan mål och medel i en konflikt.  

Det är också för lätt att bryta arbetsfreden genom sympatiåtgärder. Facket borde inte kunna trappa upp en konflikt genom att ge sig på företag som inte har någon koppling till den ursprungliga konflikten. Om rätten till sympatiåtgärder togs bort skulle det bli bättre balans mellan parterna. 

En annan viktig sak är att konflikter måste bli den sista utvägen som enbart får användas när alla andra åtgärder har prövats. I många länder har man principer om detta. Det har en psykologisk betydelse för parternas agerande. 

Arbetsgivarnas möjligheter att ta en strejk har förändrats sedan 1928. Dagens konfliktregler är i princip oförändrade sedan dess – men globalt konkurrenstryck, internationella värdekedjor och produktion utan lagerhållning har gjort att arbetsgivares konfliktkänslighet har ökat dramatiskt. 

Det borde finnas en känsla hos både fack och arbetsgivare för att förhandlingarna ska leda till att båda parter vinner. Hur ska vi annars få fler företag att vilja omfattas av kollektivavtal? Kollektivavtalen behöver precis som företagen vara konkurrenskraftiga.  

Det är svårt att reformera konfliktreglerna genom överenskommelser mellan parterna. Därför är det bra att politiker börjar intressera sig för konfliktreglerna. Väl avvägda kollektivavtal är ett allmänintresse. Bättre balans mellan parterna vid avtalsförhandlingar skulle vara bra för Sverige. 

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

"Det är inte fel på lagen"

SOMMARKRÖNIKA Vid årsskiftet 2016/2017 får vi sannolikt en ny upphandlingslagstiftning. Det är dock farligt att tro att en ny lagstiftning per automatik kommer att leda till bättre upphandlingar. Det är inte där problemet ligger. Det centrala i det här sammanhanget är upphandlande myndigheters kompetens och arbetssätt och här finns på många håll en stor förbättringspotential. Det skriver Birgitta Laurent, upphandlings- och konkurrensexpert på Svenskt Näringsliv, i sin krönika.
NYHET Publicerad:

"Det måste bli enklare för företagen att exportera"

SOMMARKRÖNIKA För drygt ett år sedan presenterade regeringen sin exportstrategi för att stärka företagens export- och internationaliseringsmöjligheter. Med 22 olika insatser ska denna strategi fokusera på att effektivisera det statliga handels- och investeringsfrämjandet. Om det och Svenska företags förutsättningar för export skriver Eva Häussling, expert på handel & investeringsfrämjande, på Svenskt Näringsliv i sin sommarkrönika.
NYHET Publicerad:

Dags att förändra konfliktreglerna

SOMMARKRÖNIKA Regelverket som styr när och hur det är tillåtet att ta till stridsåtgärder på arbetsmarknaden, de så kallade konfliktreglerna, nämns allt oftare i samhällsdebatten. Sverige har mer tillåtande konfliktregler än de flesta andra länder. Politiker börjar få upp ögonen för att detta försämrar företagens konkurrenskraft och hur arbetsmarknaden fungerar. Det skriver Kjell Frykhammar, projektledare i arbetsgivarfrågor på Svenskt Näringsliv i sin sommarkrönika.
NYHET Publicerad:

Behövs reformer som underlättar vägen till jobb

SOMMARKRÖNIKA Utan invandrad kompetens kommer svenska företag inte att klara av att fylla sina kompetensbehov. Inhemsk arbetskraft räcker helt enkelt inte till. Därför är det nödvändigt att de personer som kommer till Sverige kommer ut på arbetsmarknaden och att vi tar vara på den kompetens som flera av dem har. Det kräver reformer som förkortar tiden mellan ankomsten till Sverige och etablering på arbetsmarknaden. Det skriver Mikaela Almerud, högskoleexpert på Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Sverige behöver fortsätta reformera skattepolitiken

SOMMARKRÖNIKA Sveriges vanliga kapitalskatt på 30 procent är nästan dubbelt så hög omvärldens genomsnitt kring 17 procent och våra marginalskatter på upp till 57 procent är högre än något annat land i världen. Med snabba åtgärder på bland annat dessa områden finns god potential för företagande, investeringar och jobb att växa starkare. Det skriver Johan Fall, ansvarig för analys av skattepolitik på Svenskt Näringsliv i sin sommarkrönika.
NYHET Publicerad:

En stark arbetsmarknad med matchningsproblem

SOMMARKRÖNIKA Konjunkturen har stärkts och arbetslösheten är på väg nedåt. Samtidigt finns det betydande matchningsproblem på arbetsmarknaden. Av alla de jobb som anmäls hos Arbetsförmedlingen kvarstår över 90 procent vid månadens slut. Det är betydligt högre än genomsnittet för de senaste åren. Det skriver Gabriella Chirico Willstedt, arbetsmarknadsekonom på Svenskt Näringsliv i sin sommarkrönika.
NYHET Publicerad:

Företagare har både hjärta och hjärna

SOMMARKRÖNIKA Jag hör alltför ofta av fackliga företrädare, politiker och andra debattörer att företagen ”saknar incitament” för att få tillbaka sjukskrivna medarbetare i arbete. Att förse företagen med sådana incitament ser nämnda aktörer som sin stora uppgift. Och det ska ske i form av mer regleringar och sanktioner eller genom att lägga ett än större ekonomiskt ansvar på företagen för de anställdas sjukfrånvaro.
NYHET Publicerad:

Stolthet över företagsklimatet sällsynt

KRÖNIKA När Svenskt Näringsliv bjöd in företagare från hela landet för att diskutera det lokala företagsklimatet beskrev flera av deltagarna sin hemkommun med uppgivenhet. Som företagare upplever man på många håll att det saknas en grundläggande förståelse för företagens villkor och deras betydelse för välfärden i kommunen. Om detta berättar Pontus Lindström, projektledare på Företagsklimat, i sin krönika.
NYHET Publicerad:

Väl fungerande konkurrens bygger Sverige starkare

SOMMARKRÖNIKA Med de utmaningar som Sverige står inför idag, imorgon och de kommande åren så behöver vi jobba mer tillsammans, inte mot varandra. Varför skapa en atmosfär där man ser varandra som ett ”hot”, snarare än som gemensam resurs? Det skriver Göran Grén, jurist på Svenskt Näringsliv i sin sommarkrönika
NYHET Publicerad:

Det här med att ta ansvar

SOMMARKRÖNIKA På en arbetsmarknad där allt större ansvar läggs på arbetsgivaren, oavsett om det är möjligt att ta detta ansvar eller ej, så kan man fråga sig vad som hände med det personliga ansvaret? Ett omfattande arbetsgivaransvar i all ära men det kan inte betyda att medarbetarna, kollegorna och varje enskild människa blir av med sitt ansvar. Det skriver Anna Bergsten, arbetsmiljöexpert på Svenskt Näringsliv i sin sommarkrönika.
NYHET Publicerad:

Samsyn behövs om en effektivare offentlig sektor

SOMMARKRÖNIKA En ökande och åldrande befolkning, tillsammans med flyktingkrisen, gör att den offentliga sektorn måste effektivisera sina verksamheter. Successiva skattehöjningar är ingen utväg, det leder till sämre drivkrafter till arbete och investeringar, vilket i sin tur påverkar tillväxt och välstånd negativt. Det skriver Anders Morin, ansvarig välfärdspolitik på Svenskt Näringsliv i sin sommarkrönika