I tre år har den svenska ekonomin befunnit sig i högkonjunktur, men nu är toppen nådd och tillväxten saktar in. Det handlar inte om ett drastiskt fall, utan snarare en mild avmattning. Svagare global ekonomi och minskade investeringar i bostäder ligger bakom. Svenskt Näringsliv räknar med att tillväxten sjunker från 2,3 procent förra året till 1,4 procent i år.
Bettina Kashefi, Svenskt Näringslivs chefekonom.
– Riskerna finns på nedåtsidan. Fortsatt oro kring protektionism och Brexit är båda faktorer som tynger prognosen. En ytterligare försämring i världshandeln kan innebära en ännu svagare svensk tillväxt framöver, säger Svenskt Näringslivs chefekonom Bettina Kashefi.
Företagarna i Kronoberg är något mer pessimistiska än företagarna i Sverige som helhet, men skillnaderna är små. Många tror fortfarande på expansion, vilket syns genom att det är dubbelt så många som planerar att öka sina investeringar än som planerar än minskning.
Ulrica Bennesved, regionchef Kronobergs län.
– Det behövs ett gott lokalt företagsklimat i de Kronobergskommunerna för att våra företag ska fortsätta växa, säger regionchef Ulrica Bennesved.
Trots högkonjunkturen har ökningen av bruttonationalprodukten, räknat per invånare, varit svag. Om utvecklingen fortsätter kommer Sverige att tappa mark gentemot andra länder i vår närhet. Den svenska ekonomin har inte hängt med i den snabba befolkningstillväxt, främst i form av flyktinginvandring, som vi har haft de senaste åren. Politikerna har inte genomfört några större reformer för att öka integrationen och skapa en flexiblare arbetsmarknad.
Tillväxten och framtidstron skiljer sig åt mellan Sveriges regioner. Vissa delar av Sverige är exporttunga medan andra sysselsätter fler inom offentlig sektor. Således påverkas olika regioner på skilda sätt av konjunkturutvecklingen. Regioner där industrin är en stor arbetsgivare har dragit särskild nytta av den växande omvärldsefterfrågan de senaste åren. När nu omvärlden och delar av Europa bromsar in kommer den ekonomiska aktiviteten i framför allt exporttunga regioner påverkas särskilt negativt.
– I Kronoberg är ca 30 000 jobb direkt beroende av vår handel med omvärlden. I en lågkonjunktur kommer det bli än viktigare att våra företag kan vara konkurrenskraftiga mot omvärlden, såväl när det gäller löner som kompetensförsörjning, säger Ulrica Bennesved.
