Kockbrist drabbar den småländska besöksnäringen

Tillströmningen till yrket är begränsad då endast 25 procent av Sveriges elever läser ett yrkesförberedande program. Detta trots att branschen skriker efter folk och att det ofta finns möjligheter att få påbyggnadsutbildning i samarbete med svenska företag. Jobben finns, företagen finns och resurserna finns. Det gäller bara för arbetstagare och arbetsgivare att hitta rätt och att göra det så effektivt som möjligt. Hur bör man gå tillväga?

Svenskt Näringsliv deltog i en informationsträff som organiserades av Visita och EURES i Växjö för att diskutera den nuvarande situationen och utvecklingen som sker inom svensk besöksnäring. Särskilt i fokus på mötet var kock- och servitrisbristen. Flera av Växjös restaurang- och hotellchefer ventilerade sin oro och efterlyste konkreta förslag på lösningar.

Visita och EURES verkar för att lösa problematiken genom att förbättra förutsättningarna för ökad rörlighet av arbetskraft inom Europa. Trygga anställningsförhållanden, kollektivavtal, sociala förmåner samt möjligheter till kompetenshöjning är viktiga komponenter. Nyttjande av exempelvis Rättviksmodellen, som innebär att kommunal tillsyn faktureras i efterhand. Vägledande och pricksäker annonsering samt en viss omfattning av bidrag från EU är konkreta åtgärdsförslag. Rättviksmodellen har dock varierat i kraft beroende på regionala och samhälleliga förutsättningar. Därför krävs fler forskning- och innovationsstrategier som underlättar arbetsrörligheten och möjliggör en attraktiv, långvarig arbetsmiljö.

Besöksnäringen är Sveriges främsta integrationsmotor och cirka 40 procent (2016) av alla anställda inom handel- och restaurangbranschen är utlandsfödda. I besöksnäringen finns även möjligheter för unga då instegshindren vanligen är små. Detta ger andra förutsättningar och perspektiv på att lösa det rådande rekryteringsbehovet. Lägre krav på tidigare erfarenheter inom området är undantag för att underlätta unga och utlandsföddas möjlighet att komma in på arbetsmarknaden. Då det är viktigt för att integreras i det svenska samhället kan även lägre språkkrav diskuteras. Denna aspekt ger också ett större behov av modern effektiv rekrytering. Digitaliseringen har fantastiska möjligheter att stödja en ökad tillgänglighet, effektivare marknadsföring och större chans till anställning via rekrytering över Internet. Tekniska lösningar underlättar men personliga möten är ett måste.

Trots att besöksnäringen är en viktig svensk tillväxtkälla och fördelaktig integrationsmotor har åtgärderna framförallt varit kortsiktiga. Många yrkesspecifika jobb inom sektorn för besöksnäring har ett bäst före datum i form av korttids- och säsonganställningar. Svenskt Näringsliv lyfte diskussionen redan 2006 men problematiken kvarstår.

Besöksnäringens forsknings och utvecklingsfond (BFUF) adresserar i en studie från 2014:

”Besöksnäringen måste bli attraktiv för andra än de individer som väljer branschen som livsstil. Arbete i sektorn måste betraktas som ett [sic] långsiktigt jobbalternativ, annars försvinner ambitiös och kunnig personal med tiden.”

Sammanfattningsvis, en dynamisk relation mellan arbetstagare och arbetsgivare ökar förutsättningarna för en effektiv och kompetensinriktad arbetsmarknad inom svensk besöksnäring. Det måste även ges stöd och resurser till att upptäcka jobb och möjligheter som varken är säsongsbaserade eller för statiska. Rekryteringsbehovet ökar och har hitintills inte kunnat lösas genom utbildningsplatser. Svenskt Näringsliv pekar på att nödvändig kompetensförsörjning är avgörande för Sveriges möjligheter till ekonomisk tillväxt inom många områden. Svensk besöksnäring har därmed en betydande roll att bidra till jobb, integration och tillväxt för ett starkare företagsklimat och att verka för en hållbar ekonomisk och social utveckling i Kronoberg, nu och i framtiden.

Fredrika Brambeck