Ny EU-budget och brexit

Vad händer i Bryssel nu?

I samband med att det nya Europaparlamentet tillträdde i juli förra året presenterade den då blivande EU-kommissionsordföranden, Ursula von der Leyen, sin politiska plattform. Plattformen innehåller bland annat den stora klimat- och miljösatsningen European Green Deal, digitaliseringssträvanden, ny lagstiftning på det sociala området, brexit mm. Mycket av det som annonserades då har nu kommit som konkreta lagförslag varför det är hektiska dagar i Bryssel.

Vad innebär det att EU:s långtidsbudget är klar? Vad innebär det för svenska företag?

Många trodde att budgeten var klar redan i juli efter det maratonmöte som stats- och regeringscheferna hade i Bryssel och vid vilket man kom överens om ramen för budgeten samt det återhämtningsprogram efter covid-19-krisen, som ska sjösättas nästa år. Efter förhandlingar mellan medlemsländerna och Europaparlamentet har man gjort några justeringar i budgeten och den är nu redo att antas vid ett kommande rådsmöte, förutsatt att inget land lägger in veto.

För svenska företag är den stora återhämtningsfonden om 750 miljarder euro en av de viktigaste delarna av det totala budgetpaketet. Sveriges del av återhämtningsfonden är minimal och den svenska regeringen har inte aviserat att de kommer att göra något särskilt för pengarna utan att de kommer gå till projekt man ämnat genomföra i alla fall. Andra länder, och länder som tar emot en betydligt större del av fondens medel, har för avsikt att sjösätta ett stort antal projekt som kan leda till goda affärer för svenska exportföretag. Vi ska inte heller glömma att EU:s återhämtningsfond enbart är en liten del av de totala ekonomiska stimulanserna som pumpats ut av regeringar och centralbanker i Europa.

Hur ser åtgärderna från EU ut för att möta pandemin?

EU var snabba på bollen i krisens inledningsskede. När krisen slog till var ryggmärgsreflexen hos bland annat Frankrike och Tyskland att stänga gränser och förbjuda export av vissa varor. EU-kommissionen reagerade snabbt och fick Tyskland och Frankrike att lyfta sina exportrestriktioner mot att det infördes restriktioner på EU-nivå. Handeln på EU:s inre marknad räddades från att bli ett lapptäcke av handelsrestriktioner. EU införde också snabbt riktlinjer för så kallade Green Lanes vid gränsövergångar i EU i syfte att varutransporter skulle kunna fortsätta utföras utan att bli stoppade. På ett liknande sätt utfärdade EU också riktlinjer för att förenkla för arbetskraft att röra sig över gränserna under pandemin.

Vad händer kring brexit? Är regionens företag förberedda för det?

Många företag i Sverige som gör affärer med Storbritannien har förberett sig väl. Dock råder fortfarande en stor osäkerhet eftersom det inte finns något färdigt avtal om hur den framtida relationen med Storbritannien ska se ut. Ända sedan Storbritannien lämnade EU i början av året har relationen baserats på ett övergångsavtal. Det avtalet går ut nu vid årsskiftet och måste ersättas med ett mer permanent avtal om hur den framtida relationen mellan EU och Storbritannien ska se ut. Förhandlingar pågår för fullt just nu och det är flera svåra frågor som återstår att lösa t.ex. om fiskerättigheter och vem som i framtiden ska ha rätten att döma i tvister mellan EU och Storbritannien.

Se hela inspelningen från mötet den 10 december med Anders Edholm – chef för Svenskt Näringslivs EU-kontor i Bryssel och Henrik Isakson – policyansvarig för handelspolitik på Svenskt Näringsliv.