Rejäla och långsiktiga reformer behövs – tiden för mandatperiodsanpassad politik är över

Vad kunde ha gjorts för att stävja detta? Varför gjordes inte det? Varför lyssnade vi inte? Det är frågor vi allt oftare verkar ställa oss, i många sammanhang.

Några exempel. Redan år 2010 varnade polismästare Carin Götblad för de eskalerande våldsamheter, såsom skjutningar och gängkriminalitet som vi befinner oss i idag. Hon menar att riktade insatser då hade kunnat vända utvecklingen.

Häromdagen riktade Riksrevisionen mycket stark kritik gällande försörjningstryggheten i det svenska elsystemet, som de menar har försämrats genom flera politiska beslut – bland annat gällande nedläggningen av kärnkraftsreaktorer. Nu har debatten klingat av, temporärt, eftersom elpriserna varit mer humana under det varmare halvåret – men behovet av ett bättre energiförsörjningssystem är precis lika akut som tidigare. Det är heller inte bara mer produktion av el som behövs, utan det krävs ett elnät som klarar distributionen. Detta har varit bristfälligt länge, men alltför lite har gjorts. De senaste tjugo åren har det byggts 60 mil nät och enligt Svenska Kraftnäts beräkningar behövs det ytterligare 700 mil fram till år 2050.

Exemplen där åtgärder borde vidtagits för länge sen är som synes många, men detta betyder också att vi har en chans att göra rätt – och därmed annorlunda än som i exemplen ovan. Men det måste gå fort och det behövs en krismedvetenhet även på detta område. Läget är akut. Görs inget kommer vi att ångra oss sen, ungefär som vi gör nu.

Regeringens höstbudget innehöll flera viktiga satsningar för en bättre fungerande arbetsmarknad och kompetensförsörjning, men det saknas en tydlig reformagenda för att få fart på Sveriges tillväxt och konkurrenskraft. Framför allt saknas det tempo.

Genomförs fler åtgärder som förbättrar vårt närings- och investeringsklimat och som gör det mer lönsamt att driva företag, arbeta och utbilda sig kommer vi få se goda resultat. Fokus på effektivitet i både tanke och handling, där skatterna på arbete och kapital sänks, elförsörjningen blir stabil och vettigt prissatt, kompetensförsörjningen fungerande. Vi måste ha en väl utbyggd fysisk och digital infrastruktur och ett utbildningsväsende som tillser att folk får jobb, startar företag och klarar av att försörja sig själva. Lyssna gärna mer på företagare – de vet vad som krävs.

Så, det duger inte att om tio år sitta och sucka över att vi inte vågade göra rätt när det behövdes. Näringslivet är verkligen inget särintresse och konkurrenskraft är ett område som måste prioriteras högt. Därför är det är rejäla och långsiktiga reformer som behövs; tiden för mandatperiodsanpassad politik är över. Det är helt enkelt dags att vakna.

Ulrica Bennesved, regionchef Svenskt Näringsliv Kronobergs län