”Gruvan är en överlevnadsfråga för kommunen”

Kaunis Iron har drivit järnmalmsgruvan under endast några år och tog över verksamheten efter Northland Resources 2018. På köpet fick Kaunis Iron det tidigare befintliga verkställighetstillståndet. Några veckor innan Kaunis Iron skulle köra igång verksamheten samma år lämnade Naturvårdsverket in en ansökan till mark- och miljödomstolen om en återkallelse av det befintliga tillståndet.

– Här blev vi lite tagna på sängen och framförallt besvikna. Det finns nämligen en åtgärdshierarki, att Naturvårdsverket först kan kräva att villkoren ändras, att man rättar sådant som inte är bra. Att drämma till med en begäran om återkallelse direkt utan att först föra en dialog med oss genom domstolen om vad som behöver förändras, rimmar ganska illa med den så kallade proportionalitetsprincipen, berättar Klas Dagertun, vd på Kaunis Iron.

– Vi ansökte då om ett förnyat tillstånd, vilket också skulle ge alla berörda remissinstanser möjlighet att yttra sig på nytt. Och det har de gjort och vi har tagit oss tid och pengar för att besvara remissinstansernas frågor, fortsätter han.

Klas Dagertun berättar att bolaget har varit tvunget att ta in internationella experter för att kunna göra de utredningar som krävs för att kunna svara på myndigheternas frågor, vilket har bidragit till att kostnaderna dragit iväg.

– Om man bara räknar in våra direkta kostnader har utredning hittills kostat 35 miljoner kronor. Räknar man också in de utredningar som Northland Resources redan genomfört är det uppåt 50 miljoner kronor.

Några myndigheter fortfarande inte nöjda

Sommaren 2019 lämnade bolaget in en komplett ansökan på 8 000 sidor om ett förnyat tillstånd. Efter vissa förseningar hade samtliga remissinstanser inkommit med sina kompletterade synpunkter i december 2020 och under våren 2021 var det därför fullt fokus att svara på frågorna. Därefter kommunicerade mark- och miljödomstolen att målet bedöms vara färdigt för huvudförhandling.

Men då yttrade sig Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten och Länsstyrelsen i Norrbotten och krävde att bolagets ansökan ska avvisas eller avslås. Anledningen till detta uppges vara att miljökonsekvensbeskrivningen är otillräcklig och att det krävs en tydligare miljöriskbedömning.

– Det är helt obegripligt. Jag tycker att vi har svarat på varenda frågeställning på ett relevant och sakligt sätt, men trots detta är några av myndigheterna inte nöjda. Jag vet inte vad mer vi kan göra, fortsätter Klas Dagertun.

Det är fler myndigheter som har yttrat sig, men det är endast de ovan nämnda som har kritiserat miljökonsekvensbeskrivningen. Klas Dagertun berättar att exempelvis Statens Geologiska Undersökning (SGU) tillstyrker bolagets ansökan.

– Självklart har olika myndigheter olika fokusområden. Det mest knepiga i hela den här processen är dock Länsstyrelsen i Norrbottens approach till vår verksamhet. Länsstyrelsen verkar inte se något positivt alls med att vi finns, trots att myndigheten har i uppdrag att arbeta med regionens utveckling. Vi har 500 direkt anställda i verksamheten och många jobb har skapats som underentreprenörer i verksamheten. Det skulle vara ett enormt slag mot kommunen och länet om vi blir tvungna att stänga gruvan, fortsätter han.

”Vore en katastrof för kommunen om gruvan försvann”

Klas Dagertun får medhåll från Erik Mella, näringslivsstrateg på Pajala kommun.

– Gruvan är en direkt överlevnadsfråga för vår kommun. Tack vare verksamheten har vi en låg arbetslöshet och en framtidstro i kommunen. Att ett stort och långsiktigt företag verkar i kommunen gör också att andra företag i Pajala vågar investera. Men när sådana här åskmoln dyker upp är det klart att många frågar sig om de vågar göra sina planerade investeringar eller ska vänta. Det får snabbt ringar på vattnet.

Han säger att miljöfrågan är oerhört viktigt, men anser att den får oproportionellt stort inflytande över förfarandet.

– Självklart ska vi värna miljön. För oss som bor i kommunen är det ju vår närmiljö det handlar om. Dock är miljön den enda faktor som diskuteras, men frågan är ju så mycket större. Det finns en socioekonomisk aspekt som också måste vägas in. Hur skulle exempelvis kommunen påverkas om gruvan lägger ner? Det vore en katastrof. Jag begriper inte att länsstyrelsen är så enkelspårig, fortsätter han.

”Processerna måste bli mer effektiva”

Klas Dagertun varnar för hur ineffektiva tillståndsprocesser kan komma att påverka de historiska industrisatsningarna som aviserats för norra Sverige.

– Sverige har en unik möjlighet att ta ledningen i den gröna omställningen. Detta tack vare stor tillgång på grön el, gott om råvaror och inte minst kunskap. Men om de planerade investeringarna ska bli verklighet måste processerna bli mer effektiva. Dessa kommer att kräva enorma miljöprövningar och sådant tar tid, därför krävs det att myndigheterna har en hjälpsam inställning, säger Klas Dagertun.

Även Erik Mella är orolig inför framtiden.

– Om denna attityd kommer att fortsätta gälla också för de stora industrisatsningarna blir jag orolig. Det riskerar att lägga en våt filt över allting, avslutar Erik Mella.

Länsstyrelsen i Norrbotten svarar:

Länsstyrelsen har regeringens uppdrag att arbeta för länets utveckling och det står också högst på agendan inom alla våra olika ansvarsområden. Där ingår självklart även Pajalas utveckling.

Länsstyrelsen har olika roller, vi är en myndighet, utvecklare och förvaltare. När det gäller prövningar av miljötillstånd är det i vår roll som myndighet och vårt tydligt utpekade ansvar enligt miljöbalken som vi kan agera i. Frågor som handlar om andra delar, vad en gruva kan bidra med i form av tillväxt för regionen, har därför ett begränsat fokus i samband med prövningen av en ansökan om miljötillstånd. Dessa frågor prövas i koncessionsansökan, vilken är avklarad.

I vårt yttrande till Mark- och miljödomstolen har vi, oberoende av varandra, kommit till samma slutsats som Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten. Ansökan är inte tillräckligt tydlig i många centrala frågor, framför allt när det gäller konsekvenserna av utsläpp till vatten, både under drift och efter stängning. Det är nu upp till domstolen att avgöra huruvida ansökan kan gå vidare.