Alléskolan och Möckelngymnasiet i topp i Örebroregionen

Här framgår vilka program där eleverna har högst etableringsgrad och högst medianinkomst fem respektive tio år efter avslutad utbildning.

– Utbudet av gymnasieprogram är stort och det tar olika lång tid innan de som gått utbildningarna etablerat sig på arbetsmarknaden. Skillnaderna mellan de olika gymnasieprogrammen och skolorna är störst efter fem år, men även efter tio år är de påtagliga, säger Karl Hulterström på Svenskt Näringsliv i Örebro.

Program har bytt namn, vissa har flyttat till andra skolor och innehållet har justerats över tid men genomgången ger ändå en bra bild av vilka utbildningar som leder till jobb.

– För många kan ett yrkesprogram vara ett bättre val än ett högskoleförberedande program. De som har läst industritekniska programmet på Alléskolan i Hallsberg har både högst andel som är i arbete samtidigt som medianinkomsten är hög fem år efter studenten, säger Karl Hulterström.

Katrin Pedersen, som är rektor för Fordons- och transportprogrammet, Industriprogrammet samt Teknikprogrammet på Alléskolan i Hallsberg ger sin förklaring till att det gått så bra för de tidigare eleverna på det som förut hette industritekniska programmet.

–Jag tror att det till stor del beror det på att vi har ett riktigt bra samarbete med branscherna. Det ger våra elever tillgång till bra APL-platser. För företagen är det också ett bra sätt att prova och introducera eleverna, både i själva yrket och på företaget. Eleverna och företagen får helt enkelt känna på varandra och det leder ofta till jobb. Det nära samarbetet gör också att vi matchar behoven i företagen på ett bra sätt. Det räcker inte att ha ett bra program – innehållet måste vara relevant också.

Alléskolan har lyckats bra även när det gäller Fordonsprogrammet där en hög andel av eleverna är väl etablerade på arbetsmarknaden fem år efter studenten.

–Vi har jobbat, och jobbar, mycket med att höja kvalitén på utbildningen. Nu pågår en certifiering för att vi ska bli ett Motorbranschcollege. Det gäller att förstå att det pågår en extremt stor förändring i branschen och det går mycket snabbt. Det blir mer och mer tekniskt avancerat med el- och hybridtekniska lösningar i dagens bilar och där måste vi som skola hänga med, säger Katrin Pedersen.

Tio år efter gymnasiet är det energiprogrammet på Möckelngymnasiet i Karlskoga som toppar listan. De som gick det naturbruksprogram som tidigare fanns på Pihlskolan i Hällefors har också fullt ut etablerat sig på arbetsmarknaden.

– Det är förstås viktigt att välja utifrån intresse. Men det är också viktigt att göra ett genomtänkt och välinformerat val. Med hjälp av Gymnasiepejl kan de som ska välja utbildning skaffa sig en bild av hur valet av program kan påverka både möjligheterna att få jobb och framtida inkomst. Hur det gått för tidigare elever är förstås ingen garanti för de som ska välja idag men det ger ändå en bild av vilken typ av utbildningar som leder till jobb, säger Karl Hulterström.

Gymnasiepejl bygger på statistik från SCB och presenteras på www.ekonomifakta.se/gymnasiepejl

Programmen med bäst utfall 5 år efter gymnasiet – Örebro län

Etablerade på arbetsmarknaden

Medianinkomst

%

Kr/mån

100,0

28 100

92,3

28 338

88,5

28 183

87,5

28 621

86,7

33 308

85,7

29 033

83,3

28 038

81,8

29 400

81,0

29 258

80,6

24 317

Programmen med bäst utfall 10 år efter gymnasiet – Örebro län

Etablerade på arbetsmarknaden

Medianinkomst

%

Kr/mån

100,0

35 021

100,0

27 967

95,8

33 921

95,2

32 850

94,4

30 854

91,7

27 917

88,9

29 750

88,1

32 975

87,5

33 625

87,5

32 717