Prao – första mötet med arbetslivet

Prao är nu återigen obligatoriskt i högstadiet efter ett riksdagsbeslut under 2018. Detta är ett steg i rätt riktning, anser Karin Rebas, skolpolitisk expert på Svenskt Näringsliv.

– Obligatorisk prao är bra eftersom alla elever får chansen att se hur olika delar av arbetslivet fungerar. Därmed får de en bättre överblick över egna intressen, styrkor och svagheter och blir bättre förberedda inför framtida studie- och yrkesval. Det är särskilt värdefullt för elever som exempelvis växer upp med arbetslösa föräldrar och som saknar självklara ingångar in i arbetslivet, prao kan innebära att eleven kommer närmare arbetslivet.

För företagen kan prao innebära en chans att visa upp sin verksamhet och skapa intresse för sin bransch. Och inte sällan leder prao också till sommarjobb och framtida rekryteringar. Detta är välkommet med tanke på att var fjärde rekryteringsförsök misslyckas, enligt Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät. Samtidigt tvekar många arbetsgivare kring sin egen möjlighet att ta emot praoelever, berättar Karin Rebas.

– Den största utmaningen i dag är att få företagen att inse att det inte behöver vara så krångligt. Arbetsmiljöansvaret är delat mellan arbetsgivaren och skolan och de flesta verksamheter har arbetsuppgifter som en praoelev kan delta i så som kundtjänst, administration, lagerarbete och så vidare. En vanlig missuppfattning är också att samtliga aktiviteter under praoveckan måste vara väldigt roliga och spännande. Det finns ett stort värde i att eleven får ta del av de vanliga arbetsuppgifter som utförs på en arbetsplats. Praon är inte tänkt som underhållning, utan för att ge en realistisk bild av hur arbetslivet ser ut.

– Prao tycker jag generellt är bra, men för att det ska fungera bra så är det viktigt vilken information eleverna får med sig från skolan. Att de är förberedda på vad det innebär att vara på en arbetsplats, vad som gäller med mobiler och så vidare. Informationen till oss som arbetsgivare från skolan är också jätteviktig. Vi vill veta att eleven som de skickar faktiskt tänker närvara, vill lära sig och inte bara kommer för att den måste. Sedan är det bra om vi i förväg är informerade om eventuella handikapp och så vidare, så att vi kan anpassa vår vägledning, säger företagaren Maria-Pia Karlsson som driver Solberga förskolor i Lindesberg.

Prao är ett viktigt steg på vägen gällande att knyta ungdomar närmare arbetsmarknaden, men denna insats behöver kompletteras av fler åtgärder, anser Karin Rebas.

– En förbättrad studie- och yrkesvägledning spelar en nyckelroll för att förbättra matchningen. I dag känner många elever bara till ett fåtal klassiska yrken, som bagare, polis, läkare. Med en bättre studie- och yrkesvägledning som bakas in i den ordinarie undervisningen finns större möjligheter för eleverna att fatta väl underbyggda val som leder till en bra matchning.

Särskilt viktigt är praon för att skapa en bättre förståelse för möjligheterna i de praktiska yrkena, där många företag har svårt att hitta rätt kompetens. Marcus Möller, rådgivare på Maskinentreprenörerna, menar att prao är bra för båda parter.

– Prao ger företagen möjlighet att testa och forma blivande medarbetare. Det kan i många fall vara en bra rekryteringsväg. Dessutom får ungdomarna en värdefull inblick i arbetsmarknaden.