Reformen är här – men gymnasieskolan i Örebro län står still

Trots nya lagkrav om att gymnasieskolans utbildningar ska anpassas efter arbetsmarknadens behov fortsätter gymnasieskolan i Örebro län att domineras av högskoleförberedande program. Enligt ny statistik har kommunerna endast i begränsad utsträckning förändrat utbildningsutbudet.

– Regeringens dimensioneringsreform är tydlig: utbildningsutbudet ska inte längre enbart anpassas efter elevernas efterfrågan utan även utifrån arbetsmarknadens behov. Anledningen är att unga inte ska hamna i utbildningar som leder till arbetslöshet, samtidigt som företagen står utan den kompetens de behöver, säger Karl Hulterström, regionchef på Svenskt Näringsliv i Örebro län.

Skolverket: yrkesprogram behöver byggas ut

Skolverkets regionala planeringsunderlag för Örebro län visar att yrkesprogrammen behöver byggas ut, samtidigt som flera högskoleförberedande program är överdimensionerade i förhållande till arbetsmarknadens behov.

Skolverkets målbild är att cirka 47 procent av gymnasieplatserna ska utgöras av yrkesprogram och 53 procent av högskoleförberedande program.

Men den senaste statistiken för läsåret 2024/25 visar att drygt 63 procent av eleverna i Örebro län går högskoleförberedande program, medan knappt 37 procent går yrkesprogram. Fördelningen har varit i stort sett oförändrad under flera år.

– I praktiken fortsätter gymnasieskolan i Örebro län att dimensionera utifrån söktryck snarare än arbetsmarknadens behov. Det riskerar att försämra ungas möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden och försvårar samtidigt företagens kompetensförsörjning, säger Karl Hulterström.

Kommunerna uppger förändrat arbetssätt – men utbudet består

I en ny enkätundersökning från Svenskt Näringsliv har kommunerna i Örebro län själva beskrivit sitt arbete med dimensionering. Flera kommuner uppger att de har förändrat sina arbetssätt i linje med reformens krav. Samverkan mellan kommuner och dialogen med fristående gymnasieskolor har stärkts och flera kommuner uppger att planeringsarbetet sker mer systematiskt.

Trots detta har förändringarna endast i begränsad utsträckning lett till faktiska justeringar av utbildningsutbudet.

Endast ett fåtal kommuner har ökat antalet platser på gymnasieskolans yrkesprogram, medan antalet platser på högskoleförberedande program i stort sett har varit oförändrade.

Örebro kommun stärker yrkesprogrammen

Under 2026 har Gymnasie- och arbetsmarknadsnämnden i Örebro kommun beslutat om ett utvecklingsuppdrag för att stärka gymnasieskolans yrkesprogram. Fokus ligger på attraktivitet, måluppfyllelse och etablering på arbetsmarknaden. Uppdraget omfattar även en särskild budgetavsättning.

– Det är positivt att kommunen nu höjer ambitionen och tydligt pekar ut behovet av att stärka yrkesprogrammen. Nu måste detta gå från ord till handling eftersom statistiken visar att den övergripande dimensioneringen ännu inte har förändrats i den takt som krävs, säger Karl Hulterström.

Samtidigt visar statistiken att flera andra kommuner i länet har haft ett oförändrat utbildningsutbud eller till och med minskat antalet platser på yrkesprogrammen.

Kompetensbrist största tillväxthindret

Nästan 52 procent av företagen i Örebro län uppger att brist på rätt kompetens är det största tillväxthindret. Trots detta visar både Skolverkets statistik och kommunernas egna svar att dimensioneringen i länet i huvudsak ligger kvar på samma nivåer som före reformens införande.

– I slutändan är det ett självskadebeteende som inte bara drabbar unga och företag utan även kommunerna själva. Bristen på yrkesutbildad arbetskraft försvårar rekryteringen till både näringsliv och offentlig sektor och riskerar i förlängningen att minska resurserna till välfärden, säger Karl Hulterström.

Han menar att reformen nu måste få verklig effekt – och att utvecklingen i Örebro län behöver vända.

– Det här är inte bara en fråga om utbildningspolitik. Det påverkar företagens möjlighet att växa, kommunernas framtida inkomster och ungas etablering på arbetsmarknaden, säger Karl Hulterström.