Fotbolls-VM visar varför karensavdraget behövs
Vi var många som njöt av bra sport på TV under fotbolls-VM i somras. Jag erkänner gärna att jag nog såg ett par matcher mer än jag borde ha gjort med tanke på speltiderna. Nu är det fyra år till nästa gång. Kvar finns höjdpunkterna, besvikelserna – och kanske en mindre smickrande påminnelse om hur vi människor fungerar.
Jag fastnade för en studie från SCB, som granskat sjukfrånvaron under nio VM- och EM-turneringar mellan 2005 och 2025. Enligt studien ökade sannolikheten för korttidsfrånvaro från 19 till 27 procent under veckor då mästerskap spelades.
Det betyder förstås inte att varje sjukfrånvarande fotbollssupporter fuskade. Människor blir sjuka även under mästerskap, och ingen ska behöva gå till jobbet med feber. Ändå är mönstret svårt att vifta bort. Det tyder på något ganska mänskligt: våra beslut påverkas inte bara av hur vi mår, utan också av vilka incitament vi möter.
Det är värt att komma ihåg när flera partier kräver att karensavdraget slopas inför årets valrörelse.
Karensavdraget är knappast en reform som väcker varma känslor. Den som blir sjuk märker avdraget direkt i plånboken, ofta under en månad då marginalerna redan är små. Jag förstår därför varför ett slopande kan låta både omtänksamt och rättvist.
Problemet är att kostnaden inte försvinner bara för att avdraget gör det. Den flyttas – till arbetsgivarna och i förlängningen till de anställda genom mindre utrymme för löner, investeringar och nya jobb. De företag som kan möter de ökade kostnaderna med höjda priser, vilket även det drabbar de anställda i slutänden.
Sjukförsäkringen är just en försäkring. Arbetsgivaren betalar 80 procent av lönen under de första två veckorna av en sjukskrivning, medan karensavdraget fungerar som en självrisk. Självrisker finns inte för att misstänkliggöra alla som använder en försäkring. De finns för att systemen ska vara hållbara även när våra val påverkas av vad de kostar oss.
Vi vet också vad som händer om karensavdraget slopas. När karensdagen avskaffades i slutet av 1980-talet steg sjukfrånvaron kraftigt. Sverige fick Västeuropas högsta sjukfrånvaro och kostnaderna skenade. Bara några år senare återinförde den socialdemokratiska regeringen därför karensdagen, vilket minskade korttidssjukfrånvaron.
Norge har avskaffat karensavdraget. Resultatet är att Norge i dag har Europas högsta sjukfrånvaro. Kostnaden motsvarar omkring åtta procent av BNP, ungefär dubbelt så mycket som i Sverige.
Ett slopat karensavdrag kan dessutom få en mer obehaglig följd: arbetsgivare kan bli försiktigare när de rekryterar. Då riskerar de som redan står långt från arbetsmarknaden att få betala priset för en reform som lanseras i trygghetens namn.
Nu har fotbollsfebern lagt sig. De flesta av oss är tillbaka i vardagen, och det är kanske först då som det går att se saken lite klarare. SCB:s siffror säger inte att människor i allmänhet är oärliga fuskare. Men de visar att systemens utformning spelar roll för utfallet.
Sverige har redan idag en generös sjukförsäkring, där arbetsgivaren står för ersättningen de första 14 dagarna. Den som är sjuk ska givetvis stanna hemma från jobbet. Men sjukförsäkringen måste vara utformad så att den håller över tid.
När frågan om karensavdraget nu blir en valfråga är det värt att komma ihåg vad både forskning och erfarenhet visar. En sjukförsäkring ska ge trygghet när människor blir sjuka, men den måste också vara utformad så att den fungerar långsiktigt. Där fyller karensavdraget en viktig funktion.
