Lågkonjunkturen fördjupas - men ljusare framtidsutsikter i företagen

– Vi ser nu att både företag och hushåll är mer optimistiska inför framtiden, samtidigt som inflationen inom bara några månader väntas falla tillbaka mot målet, säger Johan Gustafsson, regionchef för Svenskt Näringsliv i Östergötland.

Under det första kvartalet rapporterar de östgötska företagen vikande försäljning, fallande investeringar och färre antal anställda. Trenden ser likadan ut i resten av landet. Konsumtionen och bostadsinvesteringarna är det som primärt tynger näringslivet och svensk ekonomi, efter fem kvartal i rad med fallande konsumtion. Men i samtliga sektorer har företagen nu ljusare framtidsutsikter än under det sista kvartalet 2023.

Inflationen tickade upp något i januari, men de flesta bedömare menar att inflationen är nere kring målet redan under våren. Med fallande inflation kommer reallönerna att börja öka igen i år efter förra årets stora tapp.

– När inflationen närmar sig målet kan inte regeringen och Elisabeth Svantesson fortsätta gömma sig bakom inflationsspöket för att de inte genomför nödvändiga reformer för att få fart på tillväxten och stärka svensk konkurrenskraft, säger Johan Gustafsson.

EU-kommissionens vinterprognos pekar på att Sverige kommer ha lägst tillväxt i EU under 2024. Tillväxten bedöms öka med blygsamma 0,2 procent under året. Samtidigt är konkurserna på rekordhöga nivåer och arbetslösheten väntas fortsätta stiga under året.

– Nu är det viktigare än på länge med reformer som får fler i arbete och minskar trösklarna in på arbetsmarknaden. Men det räcker inte. Regeringen måste satsa på reformer för tillväxt, det är direkt nödvändigt både för att dämpa arbetslösheten och säkra välfärdens finansiering på sikt, menar Johan Gustafsson.

Svenskt Näringsliv efterfrågar ett batteri av reformer för att stärka företagens konkurrenskraft och skapa nödvändiga förutsättningar för näringslivets gröna omställning.

– Näringslivets gröna omställning gör att efterfrågan på el ökar snabbt kommande decennium. För svensk industris konkurrenskraft är det nödvändigt att säkra tillgången på fossilfri el. Samtidigt har vi enligt Trafikverket en underhållsskuld i transportsystemet på 127 miljarder, som kommer hämma näringslivet alltmer om politiken fortsätter att ignorera infrastrukturunderhållet. Nu är det viktigt att regeringen vågar gasa även om det belastar statsfinanserna på kort sikt, och att Svantesson inte åter lägger stora delar av reformutrymmet på ökade bidrag till kommuner och regioner, avslutar Gustafsson.