NYHET7 juli 2016

”Sjukskatten förtjänar ingen respekt”

Regeringen betonar teoretiskt vikten av företagande och jobbskapande, men genomdriver samtidigt praktiskt allt fler företagsfientliga och tillväxthämmande lagar och regler. Strandhälls sjukskatt överträffar sig själv i drakoniskt destruktiv skatteiver.

Gästkrönikör Henrik Jönsson, styrelseordförande, Restaurang Online AB, Divine Robot AB, Lund.

Som arbetsgivare med erfarenhet av företagsklimatet i både USA och England vill jag betona att den svenska rekryteringssituationen på grund av detaljstyrning och överreglering redan är mycket ansträngd. En felrekrytering innebär i svensk kontext en betydligt större risk att skjuta en hel verksamhet i sank än i jämförbara länder.

Sjukskatten syftar i korthet till att flytta 25 procent av sjukersättningskostnaden till företagen, med ett oöverskådligt myller av mer eller mindre verkningslösa detaljskrivningar syftande till att dämpa de värsta negativa konsekvenserna för småföretagen. Skadan är dock redan skedd då mindre arbetsgivare sällan har tid att förhålla sig till detaljerade regelverk utan litar till extern rådgivning. Som konsekvens kommer förslaget som helhet att leda till uppfattningen att sjukskrivningshistorik innebär både ekonomisk risk och administrativt extraarbete.

Jag kan inte bedöma hur många anställda Strandhäll själv betalar för, men kan konstatera att den politiska verklighet som förslaget härrör från – där regleringar och beskattning med laserprecision kan göra isolerade detaljingrepp i marknadsekonomin utan sidoeffekter – hamnar i brutal kollision med den verklighet vi företagare har att hantera.

Verkligheten är i sin mustiga bångstyrighet sällan populär i teoretiska politiska rum, och när kartan inte längre matchar terrängen tenderar terrängen omgående att anklagas för illvilja gentemot den nogsamt uppritade kartan. I ljuset av detta vill jag belysa fem påtagligt verkliga konsekvenser av sjukskatten.

1) Den uppmuntrar till anställning av tråkmånsar – folk slår sig nämligen även på fritiden. När långtidssjukskrivningar blir en betydande risk blir det med ens lönsamt att ta reda på kandidaters fritidsintressen. ”Jaså, stjärnkandidaten bungy-jumpar? Kanske vi ska ta frimärkssamlaren i stället, trots hans dammigt kamrermässiga framtoning?”

2) Den tvingar sjuka att arbeta hårdare. Om en tidigare långtidssjuk person potentiellt kostar 25 procent mer betyder det att vederbörande måste vara 25 procent mer produktiv för att kunna få ett arbete i konkurrens med människor utan sjukskrivningshistorik.

3) Den eroderar anställningstryggheten då den sänker anställningsbenägenheten ytterligare, och uppmuntrar till förtäckta anställningsformer för att flytta ansvaret för sjukskatten så långt bort från kärnverksamheten som möjligt.

4) Den skapar ohälsosamma incitamenten för att undersöka anställningsbaras hälsoläge, vilket i sitt mest dystopiska utförande innebär olika typer av DNA-profilering. Detta i sin tur kommer att kräva ytterligare motverkande reglering och byråkratisering.

5) Den skapar ytterligare administrativt arbete, där potentiellt produktiva timmar i stället måste bekosta pappershantering. Detta är ett påtagligt problem för små verksamheter där arbetsmarknadsreglerna redan upplevs så komplicerade att det ofta krävs finansiering av extern kompetens för att kunna tolka och följa dem.

Detta handlar inte – vilket insinueras – om bristande respekt för anställdas hälsa från arbetsgivarens sida. Det ligger i varje verksamhets egenintresse att hålla medarbetarna friska och produktiva. Det här handlar om bristande respekt för ett klumpigt, inkompetent utformat och ytterst kontraproduktivt förslag.

Respekt förtjänas, den redistribueras ännu inte i bidragsform. För att citera den gamle domaren Louis D. Brandeis: ”Önskar vi att lagen respekteras måste vi först göra lagen respektabel.”

Sjukskatten förtjänar ingen respekt, och beskriver sig själv bäst om den särskrivs: sjuk skatt.

Henrik Jönsson, styrelseordförande, Restaurang Online AB, Divine Robot AB, Lund

Fakta: Förslaget om sjukskatt

  • När en anställd varit sjukskriven i mer än 90 dagar ska arbetsgivaren betala 25 % av sjukpenningen med en bortre tidsgräns på 2,5 år, dvs så länge personen i fråga är sjukskriven och fortsatt anställd.
  • Ett fribelopp på 40 200 kr per arbetsgivare och kalenderår ska gälla, vilket innebär att varje arbetsgivare får ett ”grundavdrag” på 33 500 kr oavsett antal anställda.
  • Arbetsgivaravgiften sänks med 0,16 % för att kompensera för de ökade kostnaderna. Idag är arbetsgivaravgiften 31,42 %. För en anställd med medianlön om 26 000 kr i månaden innebär det att arbetsgivaravgiften sänks med 41 kr per månad; från 8 170 kr till 8 129 kr per måndad.
  • Kostnaden för medfinansieringen beräknas och beslutas av Försäkringskassan och debiteras företagets skattekonto.
  • Försäkringskassans beslut om sjukpenning som sådan ska inte kunna överklagas av arbetsgivaren.

Stoppa Strandhälls sjukskatt

Svenskt Näringsliv anser att förslaget är skadligt då lång sjukfrånvaro ofta saknar koppling till förhållanden som företagen kan påverka. Förslaget försvårar för personer med sjukdomshistorik att få arbete och det ökar företagens ekonomiska risktagande vilket väntas leda till färre jobb.

Vill du vara med att skapa opinion mot förslaget?
Gilla Stoppa Strandhälls sjukskatt på Facebook!

SocialförsäkringsfrågorSjukfrånvaro
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ansvarig utgivare och chefredaktör Anna Dalqvist