Hur mycket ska vi diskutera 70 miljarder kronor?

Universitet och högskolor utgör den största statliga sektorn och kostade 70 miljarder kronor under 2017. Utvecklingen i omvärlden står inte still. Ofta har det lyfts fram hur många civilingenjörer som utexamineras i Indien och Kina. Digitaliseringen, både av utbildning och arbetsmarknad, skapar nya möjligheter och ställer nya krav. Det är stora krafter i rörelse.

Det händer också mycket i vårt närområde när det gäller hur lärosäten styrs och finansieras. Det bör vi följa noga när vi diskuterar de stora svenska statliga satsningarna på universitet och högskolor och vilka resultatet det ger.

I Norge har en strukturreform genomförts från år 2015 i syfte att stärka de enskilda lärosätena, skapa större kritisk massa och högre effektivitet. Det har bland annat lett till ytterligare sammanslagningar av universitet och högskolor.

Förr året kom man i Danmark i bred enighet överens om ett nytt system för finansiering av högre utbildning. Det blir mer fokus på kvalitet och resultat, i stället för att räkna hur många studenter som passerar igenom systemet.

Huvuddragen i det svenska systemet för styrning infördes 1993. Sedan dess har den högre utbildningen i Sverige ökat med över 200 procent. Det kvantitativa förhållningssättet har spätts på av att systemet för fördelning av resurser till den högre utbildningen utgår från hur många studenter som antas och hur många högskolepoäng de presterar. Det finns ingen koppling till huruvida studenterna får arbete efter examen eller inte.

Problemen har inte låtit vänta på sig. Studenterna har för svaga förkunskaper, kvantitet premieras framför kvalitet, studenterna tar lång tid på sig att slutföra studierna och utbildningen motsvarar inte arbetsmarknadens behov.

Det finns alltså stora behov att även i Sverige se över hur högre utbildning svarar upp mot de krav som ställs. Därför har Svenskt Näringsliv välkomnat den statliga utredningen om styrning och resurstilldelning för de svenska lärosätena, ofta kallad Strut, som ska vara klar den 18 december 2018 (Styr- och resursutredningen, U 2017:05).

Utredningens direktiv är emellertid kortfattade vad gäller näringslivs- och arbetsmarknadsfrågor. Därför har Svenskt Näringsliv tillsatt en skuggutredning som följer och kompletterar den statliga utredningen. Flera rapporter har redan presenterats och Svenskt Näringsliv kommer också med en slutrapport med inspel till regeringen.

Vi får väl se hur mycket som kommer att diskuteras av högre utbildning och forskning i valrörelsen. Den största statliga sektorn förtjänar dock debatt.

Med 75 000 anställda och nästan 300 000 studenter under ett år så är detta en verksamhet som vilken regeringen som än tillträder måste uppmärksamma. Det är nyckeln till många människors utveckling och arbete, men också till ökad konkurrenskraft för Sverige.