Kortare arbetstid kan kosta värmländska hushåll 72 000 kr om året
En generell arbetstidsförkortning med bibehållen lön kan få betydande konsekvenser för både hushåll och företag i Värmland. Det visar en rapport från Svenskt Näringsliv.

Enligt rapporten skulle ett genomsnittligt hushåll med två inkomster kunna förlora omkring 6 000 kronor i köpkraft varje månad, motsvarande cirka 72 000 kronor per år.

– Det här gör ju faktiskt stor skillnad för många familjer. Därför är det viktigt att diskussionen om arbetstidsförkortning inte bara fokuserar på kortsiktiga vinster, utan också lyfter fram kostnader och konsekvenser, säger Anna Hedberg, regionchef på Svenskt Näringsliv.
Rapporten pekar på att en arbetstidsförkortning innebär att kostnaden per arbetad timme ökar om lönenivåerna ligger fast. För företagen kan det leda till högre kostnader samtidigt som produktionen behöver upprätthållas.
– Tyvärr kan företag inte bara enkelt lirka fram resurser. När kostnaderna ökar måste de hanteras på något sätt, exempelvis genom högre priser, minskade investeringar eller färre anställda. Allting hänger samman och det riskerar att påverka både jobb och tillväxt, fortsätter Anna Hedberg.
Särskilt små och medelstora företag bedöms vara sårbara. Många företag hanterar redan idag ökade kostnader, kompetensbrist och hård konkurrens.
Rapporten visar att även offentlig verksamhet påverkas. Om färre timmar arbetas behöver fler personer anställas för att upprätthålla samma nivå inom vård, skola och omsorg, något som kan innebära ökade kostnader för kommuner och regioner.
– Sverige står inför stora utmaningar när det gäller kompetensförsörjning. Att samtidigt minska antalet arbetade timmar riskerar att göra situationen ännu svårare, konstaterar Anna Hedberg.
Svenskt Näringsliv menar att fokus i stället bör ligga på reformer som stärker företagens möjligheter att växa och anställa.
Sverige behöver fler människor i arbete, fler växande företag och en högre produktivitet. Då krävs åtgärder som stärker konkurrenskraften, inte reformer som ökar kostnaderna och minskar den samlade arbetsinsatsen i ekonomin.
– Kortsiktigt bär företag givetvis kostnaden för en arbetstidsförkortning, men i längden skickas notan vidare till hushållen genom högre priser på varor och tjänster och därmed minskad köpkraft, avslutar Anna Hedberg.












