Arbetstidsförkortning

Kortare arbetstid kan kosta värmländska hushåll 72 000 kr om året

En generell arbetstidsförkortning med bibehållen lön kan få betydande konsekvenser för både hushåll och företag i Värmland. Det visar en rapport från Svenskt Näringsliv.

Kortare arbetstid kostar hushållen 72 000 om året

En generell arbetstidsförkortning med bibehållen lön kan få betydande konsekvenser för både hushåll och företag. Det visar en rapport från Svenskt Näringsliv.

Kortare arbetstid kostar hushållen 72 000 om året

En generell arbetstidsförkortning med bibehållen lön kan få betydande konsekvenser för både hushåll och företag. Det visar en rapport från Svenskt Näringsliv.

Kortare arbetstid kostar hushållen 72 000 om året

En generell arbetstidsförkortning med bibehållen lön kan få betydande konsekvenser för både hushåll och företag. Det visar en rapport från Svenskt Näringsliv.

Kortare arbetstid kostar hushållen 72 000 om året

En generell arbetstidsförkortning med bibehållen lön kan få betydande konsekvenser för både hushåll och företag. Det visar en rapport från Svenskt Näringsliv.

Företagen behöver fler händer – inte färre arbetade timmar

Kompetensbrist, arbetstidsförkortning och slopat karensavdrag. För Maria Anskär Hultberg, delägare och ekonomichef på Adderalink AB, handlar debatten om att förstå vilka konsekvenser politiska reformer får för företag och deras möjligheter att växa.

Förslag skapar oro i besöksnäringen inför valet

Inför höstens val drivs förslag som kan få stora konsekvenser för företag. Inte minst kan förslagen slå hårt mot verksamheter inom besöksnäringen, påpekar Marcus Thell på Stufvenäs Gästgifveri.

Arbetstidsförkortning och Sveriges internationella konkurrenskraft – kortrapport om arbetstidsförkortning

Bristyrken drabbas hårt av arbetstidsförkortning – kortrapport om arbetstidsförkortning

LO:s arbetstidskrav kan lamslå välfärden – en halv miljon medarbetare saknas

Om LO:s krav på kortare arbetstid blir verklighet saknas 550 000 medarbetare i Sverige, enligt en ny rapport. Det riskerar att slå mot vård, skola och omsorg. ”Det är helt galet. Jag ser inte hur det ska gå till”, säger chefsekonom Sven-Olov Daunfeldt.