Ledarskapet avgörande för skolans digitalisering

Det är stora skillnader i hur skolor runt om i landet arbetar med digitala hjälpmedel i det dagliga skolarbetet. Inte sällan inskränker det sig till att förse eleverna med en dator eller platta och sedan räkna med att det ska rulla på av sig själv.

– Att lyckas med digitaliseringen av skolan handlar om så mycket mer än att dela ut lärplattor. Vi ville se vad som händer när fem olika skolor får de förutsättningar som krävs, med teknik men också stöd i kompetensutveckling och digitala läromedel i en omfattning som inte gjorts tidigare, säger Elin Wallberg, ansvarig för Corporate Citizenship på Samsung Norden.

Samsung är, tillsammans med Gleerups och Altea Sverige ena parten i det projekt som nu pågått i två år och som också involverar fem högstadieskolor i landet. Ambitionen är att skapa nya kunskaper och redskap om ”Det digitala lärandets möjligheter”, som är rubriken på projektet. Arbetet startade för två år sedan när ett utvalt antal sjundeklasser på de olika skolorna fick varsin lärplatta. De var laddade med alla de läromedel som de olika ämnena i tre år framöver krävde. Dessutom utrustades klassrummen med interaktiva whiteboard-tavlor.

Så långt tekniken. Samtidigt startade en fortbildning av lärarna tillsammans med ett förändringsstöd för skolledarna.

– Vi kastade oss rakt ut i ett helt nytt arbetssätt och alla gick in för det fullt ut, säger Amelie Wahlström, rektor på Vålbergsskolan i Karlstad.

Just ledarskapet, hos både lärare och skolledare, har visat sig vara en avgörande framgångsfaktor. En omställning från analogt till digitalt lärande innebär stora förändringar för alla inblandade. Det ställer krav på problemlösning och uppfinningsrikedom hos alla inblandade, vilket i sin tur kräver öppen kommunikation och en röd tråd i arbetet där alla arbetar tillsammans. Därmed är det för stort för enskilda eldsjälar att driva ensamma, hela skolan måste vara med.

– Digitalisering ersätter inte läraren, tvärtom är de än mer viktiga bland annat när det gäller källkritik, sortera i material och fortsatt vara den som har den pedagogiska överblicken. Samtidigt är det ju ett gemensamt lärande, elever och pedagog emellan, men också inom hela lärarlaget. Jag som rektor måste tydligt stötta den processen, fortsätter Amelie Wahlström.

Elisabeth Lennartsdotter på Gleerups som bland annat levererat läromedel till projektet, håller med.

– Ska vi öka det digitala lärandet i skolan måste vi inse att det inte handlar om teknik, det är ett förändringsprojekt. Då blir lärarna och skolledarna oerhört viktiga för att skapa framgång, säger hon.

Hela projektet följs av två forskare Åke Grönlund, professor i informatik och Matilda Wiklund, lektor i pedagogik vid Örebro universitet. De utvärderar kontinuerligt arbetet och redan nu är vissa resultat synliga: pojkarna i de olika klasserna har tydligt bättre resultat i bland annat svenska, det digitaliserade arbetssättet har fått fäste på skolorna i stort och ses inte som isolerade projekt. Den nära samverkan mellan skolorna och de medverkande företagen har varit en kraftkälla.

– Näringslivet är intresserat av att vi formar goda och kreativa samhällsmedborgare och det digitala är en viktig del av det. Det löser vi bäst gemensamt, utan onödiga murar.

– Vi har ännu ett år kvar att ytterligare förfina vårt arbetssätt men jag kan redan nu säga att vi är digitaliserade. Vi har fått en förståelse på djupet och den kommer att leva kvar också när de här klasserna har slutat på skolan, säger Amelie Wahlström.