Ledarskapet avgörande för skolans digitalisering

NYHET Publicerad

SAMVERKAN Ge skolbarnen en dator eller platta, sedan är det digitala lärandet igång. Så kan det låta på skolor runt om i Sverige. Det är fel väg att gå, menar skolor och företag som sedan två år samverkar i ett helt nytt sätt att öka digitaliseringen i skolan: Det digitala lärandet handlar inte om teknik utan om ett nytt sätt att tänka.

Det är stora skillnader i hur skolor runt om i landet arbetar med digitala hjälpmedel i det dagliga skolarbetet. Inte sällan inskränker det sig till att förse eleverna med en dator eller platta och sedan räkna med att det ska rulla på av sig själv.

– Att lyckas med digitaliseringen av skolan handlar om så mycket mer än att dela ut lärplattor. Vi ville se vad som händer när fem olika skolor får de förutsättningar som krävs, med teknik men också stöd i kompetensutveckling och digitala läromedel i en omfattning som inte gjorts tidigare, säger Elin Wallberg, ansvarig för Corporate Citizenship på Samsung Norden.

Samsung är, tillsammans med Gleerups och Altea Sverige ena parten i det projekt som nu pågått i två år och som också involverar fem högstadieskolor i landet. Ambitionen är att skapa nya kunskaper och redskap om ”Det digitala lärandets möjligheter”, som är rubriken på projektet. Arbetet startade för två år sedan när ett utvalt antal sjundeklasser på de olika skolorna fick varsin lärplatta. De var laddade med alla de läromedel som de olika ämnena i tre år framöver krävde. Dessutom utrustades klassrummen med interaktiva whiteboard-tavlor.

Så långt tekniken. Samtidigt startade en fortbildning av lärarna tillsammans med ett förändringsstöd för skolledarna.

– Vi kastade oss rakt ut i ett helt nytt arbetssätt och alla gick in för det fullt ut, säger Amelie Wahlström, rektor på Vålbergsskolan i Karlstad.

Just ledarskapet, hos både lärare och skolledare, har visat sig vara en avgörande framgångsfaktor. En omställning från analogt till digitalt lärande innebär stora förändringar för alla inblandade. Det ställer krav på problemlösning och uppfinningsrikedom hos alla inblandade, vilket i sin tur kräver öppen kommunikation och en röd tråd i arbetet där alla arbetar tillsammans. Därmed är det för stort för enskilda eldsjälar att driva ensamma, hela skolan måste vara med.

– Digitalisering ersätter inte läraren, tvärtom är de än mer viktiga bland annat när det gäller källkritik, sortera i material och fortsatt vara den som har den pedagogiska överblicken. Samtidigt är det ju ett gemensamt lärande, elever och pedagog emellan, men också inom hela lärarlaget. Jag som rektor måste tydligt stötta den processen, fortsätter Amelie Wahlström.

Elisabeth Lennartsdotter på Gleerups som bland annat levererat läromedel till projektet, håller med.

– Ska vi öka det digitala lärandet i skolan måste vi inse att det inte handlar om teknik, det är ett förändringsprojekt. Då blir lärarna och skolledarna oerhört viktiga för att skapa framgång, säger hon.

Hela projektet följs av två forskare Åke Grönlund, professor i informatik och Matilda Wiklund, lektor i pedagogik vid Örebro universitet. De utvärderar kontinuerligt arbetet och redan nu är vissa resultat synliga: pojkarna i de olika klasserna har tydligt bättre resultat i bland annat svenska, det digitaliserade arbetssättet har fått fäste på skolorna i stort och ses inte som isolerade projekt. Den nära samverkan mellan skolorna och de medverkande företagen har varit en kraftkälla.

– Näringslivet är intresserat av att vi formar goda och kreativa samhällsmedborgare och det digitala är en viktig del av det. Det löser vi bäst gemensamt, utan onödiga murar.

– Vi har ännu ett år kvar att ytterligare förfina vårt arbetssätt men jag kan redan nu säga att vi är digitaliserade. Vi har fått en förståelse på djupet och den kommer att leva kvar också när de här klasserna har slutat på skolan, säger Amelie Wahlström.

Fem tips för att lyckas med digitaliseringen av skolan
  1. Sätt ett tydligt gemensamt mål och planera hur ni steg för steg tar er dit.
  2.  Sätt en tydlig intern projektstruktur med regelbundna avstämningar.
  3. Fördela ansvaret och låt flera medarbetare hjälpa till att driva processen framåt.
  4.  Satsa på kollegialt lärande och försök vara ett digitalt föredöme.
  5. Inspireras av andra och uppmärksamma goda exempel.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Slå vakt om valfriheten

KOMMENTAR Det senaste årtiondet har elevers bakgrund fått en ökad betydelse för hur de lyckas i skolan. Dessutom har skolsegregationen ökat. Det är det dystra budskapet i en ny rapport från Skolverket, skriver skolexpert Karin Rebas.
NYHET Publicerad:

Mer relevanta utbildningar kan öka lusten av lära

KOMPETENSFÖRSÖRJNING Svenskt Näringslivs årliga gymnasierapport har precis släppts. Andelen elever som tar examen från de nationella programmen har ökat något. ”Det är positivt, men resultaten måste förbättras snabbare”, säger Johan Olsson, utbildningspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Efterlängtat besked om gymnasieskolan

KOMMENTAR Gymnasieskolans effektivitet och resursutnyttjande behöver förbättras. Av de skälen är det angeläget att huvudmän konkurrerar på lika villkor, elevernas resultat förbättras och näringslivets kompetensförsörjning underlättas, skriver Johan Olsson, utbildningspolitisk expert. 
NYHET Publicerad:

Ett unikt skolsystem behöver inte vara dåligt

VÄLFÄRD Att Sveriges skolsystem är unikt är inte något negativt. Vi borde vara stolta över att alla elever har möjlighet att välja skola på lika villkor, tycker Robert Thorburn, som utvecklar tanken i sin senaste film.
NYHET Publicerad:

Gymnasiets yrkesprogram måste bli mer flexibla

KOMMENTAR Yrkesprogrammens främsta attraktionskraft kan inte vara att de ska leda till en högskolebehörighet, utan till jobb. Mer behöver göras för att öka gymnasiets flexibilitet, branschernas inflytande och samtliga programs kvalitet och attraktionskraft, skriver Johan Olsson, utbildningspolitisk expert, i en kommentar till regeringens proposition.
NYHET Publicerad:

Skolan måste förbereda unga för arbetslivet

KOMMENTAR Studier visar att unga är ansvarsfulla och ambitiösa. Men många är dåligt förberedda för arbetslivet. En orsak är att skolan inte förbereder eleverna i tillräcklig utsträckning, skriver Lars Göran Johansson, vice vd.
NYHET Publicerad:

Utan friskolor klarar inte Sverige babyboomen

BEFOLKNINGSTILLVÄXT Antalet nyfödda i Sverige är större än någonsin. Det är en utmaning för samhället att klara skolgången för alla barn. De tre närmaste åren saknas cirka 80 000 platser i grundskolan. Utan friskolor kommer det behovet inte att kunna mötas, menar Friskolornas Riksförbund, som kallar situationen för den okända välfärdsutmaningen.
NYHET Publicerad:

Lärarbrist kräver nytänkande

KOMMENTAR Det saknas 80 000 behöriga lärare om femton år, enligt Skolverket. Om den dystra trenden ska vändas måste situationen tas på största allvar, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert. Hon vill lösa problemet genom att skärpa antagningen till lärarutbildningen, skapa fler vägar in i läraryrket och få fram en differentierad lönesättning. 
NYHET Publicerad:

Läsförmåga grunden till lärande

KOMMENTAR Det är lite si och så med läslusten hos svenska elever. Följaktligen finns potential till förbättring. Skolan har en viktig uppgift att lära så många elever som möjligt att knäcka läskoden, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Forskare: ”Kompetensbrist största tillväxthindret”

KOMPETENS Kompetensbristen är skriande i nästan alla branscher. ”Att bara satsa på utbildning när de andra pusselbitarna saknas är som att slänga pengarna i sjön."
NYHET Publicerad:

Pojkar på efterkälken ett problem för framtidens arbetsliv

KOMMENTAR Svenska 15-åringar presterar över genomsnittet i ett PISA-test som mäter förmågan att lösa problem. Det är positivt. Negativt är gapet mellan könen, 42 poäng, till flickors fördel. Skillnaden måste skolan ta på allvar, annars får det negativa effekter på framtidens arbetsliv, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Likvärdighet ska inte vara ideologiskt slagträ

KOMMENTAR Skoldebatten borde fokusera på kunskapsförmedling. Istället blir likvärdighet ett ideologiskt slagträ, skriver Johan Olsson.
NYHET Publicerad:

Så här kan vi lösa lärarbristen

DEBATT Det är hög tid att lösa lärarbristen. Att rekrytera lärare från andra yrkesgrupper, främja en ökad lönespridning och skapa en elitlärarutbildning är tre vägar som faktiskt har en chans att fungera, skriver Mikaela Almerud, skolexpert.
NYHET Publicerad:

Skolan är inte mer ojämlik nu än tidigare

KOMMENTAR Elever med olika bakgrund får olika chans i skolan, men regeringen pratar om vinster istället för effektiva åtgärder.
NYHET Publicerad:

Motorbranschcollege ska stärka utbildningen

KOMPETENS Klara för certifiering – nu är Motorbranschcollege igång. Motorbranschens Yrkesnämnd kommer i september att certifiera tre skolor som Motorbranschcollege. 
NYHET Publicerad:

Massiv kritik mot kvotering i skolan

KOMMENTAR Rättsosäkert, ogenomtänkt och otydligt, ett förslag som kan leda till diskriminering, försämrad likvärdighet och konflikter. Så kan den massiva remisskritiken mot regeringens förslag om att införa kvoter i skolan sammanfattas. Förslaget bör kastas i papperskorgen. Det skriver Fredric Skälstad, utbildningspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Ledarskapet avgörande för skolans digitalisering

SAMVERKAN Ge skolbarnen en dator eller platta, sedan är det digitala lärandet igång. Men så fungerar det inte, visar ett projekt med skolor och företag som samverkar på ett helt nytt sätt. Det digitala lärandet handlar inte om teknik, utan om ett nytt sätt att tänka.
NYHET Publicerad:

Viktigt diskutera utformningen av skolvalssystem

KOMMENTAR Det finns en bred uppslutning bakom rätten att välja skola i Sverige. Den är här för att stanna. Däremot är det viktigt att diskutera hur ett skolvalssystem ska vara utformat, skriver skolexperterna Johan Olsson och Fredric Skälstad.
NYHET Publicerad:

Studera skolkoncernerna – skäll inte på dem

KOMMENTAR Lär av skolkoncernerna. Det är forskaren Erik Lakomaas uppmaning till Sveriges kommuner (DN 20/5). Skolhuvudmännen måste bli bättre på att utnyttja stordriftsfördelar och ge lärare och rektorer mer professionellt administrativt stöd.
NYHET Publicerad:

Dags att lägga kraft på de stora skolfrågorna

KOMMENTAR Förslaget om lottning skrotas. Det är en stor framgång för mitt arbete i regeringens Skolkommission. Nu måste politikerna lägga sin kraft på de stora frågorna – lärarnas förutsättningar, ett starkare skolledarskap och en tydligare nationell styrning. Det skriver Tobias Krantz, chef för Utbildning, forskning och innovation.