Ledarskapet avgörande för skolans digitalisering

NYHET Publicerad

SAMVERKAN Ge skolbarnen en dator eller platta, sedan är det digitala lärandet igång. Så kan det låta på skolor runt om i Sverige. Det är fel väg att gå, menar skolor och företag som sedan två år samverkar i ett helt nytt sätt att öka digitaliseringen i skolan: Det digitala lärandet handlar inte om teknik utan om ett nytt sätt att tänka.

Det är stora skillnader i hur skolor runt om i landet arbetar med digitala hjälpmedel i det dagliga skolarbetet. Inte sällan inskränker det sig till att förse eleverna med en dator eller platta och sedan räkna med att det ska rulla på av sig själv.

– Att lyckas med digitaliseringen av skolan handlar om så mycket mer än att dela ut lärplattor. Vi ville se vad som händer när fem olika skolor får de förutsättningar som krävs, med teknik men också stöd i kompetensutveckling och digitala läromedel i en omfattning som inte gjorts tidigare, säger Elin Wallberg, ansvarig för Corporate Citizenship på Samsung Norden.

Samsung är, tillsammans med Gleerups och Altea Sverige ena parten i det projekt som nu pågått i två år och som också involverar fem högstadieskolor i landet. Ambitionen är att skapa nya kunskaper och redskap om ”Det digitala lärandets möjligheter”, som är rubriken på projektet. Arbetet startade för två år sedan när ett utvalt antal sjundeklasser på de olika skolorna fick varsin lärplatta. De var laddade med alla de läromedel som de olika ämnena i tre år framöver krävde. Dessutom utrustades klassrummen med interaktiva whiteboard-tavlor.

Så långt tekniken. Samtidigt startade en fortbildning av lärarna tillsammans med ett förändringsstöd för skolledarna.

– Vi kastade oss rakt ut i ett helt nytt arbetssätt och alla gick in för det fullt ut, säger Amelie Wahlström, rektor på Vålbergsskolan i Karlstad.

Just ledarskapet, hos både lärare och skolledare, har visat sig vara en avgörande framgångsfaktor. En omställning från analogt till digitalt lärande innebär stora förändringar för alla inblandade. Det ställer krav på problemlösning och uppfinningsrikedom hos alla inblandade, vilket i sin tur kräver öppen kommunikation och en röd tråd i arbetet där alla arbetar tillsammans. Därmed är det för stort för enskilda eldsjälar att driva ensamma, hela skolan måste vara med.

– Digitalisering ersätter inte läraren, tvärtom är de än mer viktiga bland annat när det gäller källkritik, sortera i material och fortsatt vara den som har den pedagogiska överblicken. Samtidigt är det ju ett gemensamt lärande, elever och pedagog emellan, men också inom hela lärarlaget. Jag som rektor måste tydligt stötta den processen, fortsätter Amelie Wahlström.

Elisabeth Lennartsdotter på Gleerups som bland annat levererat läromedel till projektet, håller med.

– Ska vi öka det digitala lärandet i skolan måste vi inse att det inte handlar om teknik, det är ett förändringsprojekt. Då blir lärarna och skolledarna oerhört viktiga för att skapa framgång, säger hon.

Hela projektet följs av två forskare Åke Grönlund, professor i informatik och Matilda Wiklund, lektor i pedagogik vid Örebro universitet. De utvärderar kontinuerligt arbetet och redan nu är vissa resultat synliga: pojkarna i de olika klasserna har tydligt bättre resultat i bland annat svenska, det digitaliserade arbetssättet har fått fäste på skolorna i stort och ses inte som isolerade projekt. Den nära samverkan mellan skolorna och de medverkande företagen har varit en kraftkälla.

– Näringslivet är intresserat av att vi formar goda och kreativa samhällsmedborgare och det digitala är en viktig del av det. Det löser vi bäst gemensamt, utan onödiga murar.

– Vi har ännu ett år kvar att ytterligare förfina vårt arbetssätt men jag kan redan nu säga att vi är digitaliserade. Vi har fått en förståelse på djupet och den kommer att leva kvar också när de här klasserna har slutat på skolan, säger Amelie Wahlström.

Fem tips för att lyckas med digitaliseringen av skolan
  1. Sätt ett tydligt gemensamt mål och planera hur ni steg för steg tar er dit.
  2.  Sätt en tydlig intern projektstruktur med regelbundna avstämningar.
  3. Fördela ansvaret och låt flera medarbetare hjälpa till att driva processen framåt.
  4.  Satsa på kollegialt lärande och försök vara ett digitalt föredöme.
  5. Inspireras av andra och uppmärksamma goda exempel.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Så får Sveriges elever en bättre skolgång

UTBILDNING Allt fler elever går ut skolan utan godkänt i alla ämnen. För att vända trenden har Svenskt Näringsliv tagit fram fem konkreta förslag. ”Ju bättre prestationer på nationella prov, desto högre blir tillväxten”, sa rapportförfattaren Anders Morin vid ett seminarium.
NYHET Publicerad:

Så vänder vi den negativa trenden i skolan

DEBATT Sverige måste vara ledande när det gäller kunskapsintensiv produktion av varor och tjänster, annars blir vi omsprungna av andra länder. Därför behöver vi en ny kurs för skolan – med reformer som är baserade på forskning, skriver Caroline af Ugglas, Anders Morin och Karin Rebas och presenterar fem reformförslag.
NYHET Publicerad:

Samordnade antagningar bra för svensk skola

UTBILDNING En ny rapport ger ytterligare bränsle till debatten om det fria skolvalet. Bland annat föreslås att antagningarna samordnas, vilket ger skolor en tydligare bild av vilka och hur många elever som börjar vid terminstarten.
NYHET Publicerad:

Svenska elever underpresterar – här är lösningarna

DEBATT Sverige hade kunnat ha betydligt högre tillväxt om landets elever presterat bättre på internationella prov. Att öka den lärarledda undervisningen och andelen friskoleelever skulle höja tillväxten betydligt, visar en ny rapport.
NYHET Publicerad:

Gymnasierapporten 2019 - attityder, antal och etablering

RAPPORT I en ny rapport redovisar Svenskt Näringsliv statistik och data från Statistiska centralbyrån, Skolverket och Ungdomsbarometern. För att öka förståelsen om gymnasieskolan är det viktigt att förbättra kunskapen om eleverna som går i den.
NYHET Publicerad:

Så vänder svensk skola den negativa utvecklingen

KOMMENTAR Det krävs omfattande reformer om Sverige ska lyckas vända den negativa utvecklingen i skolan, hävdar OECD i en färsk analys. Kompetent personal, fokus på kunskap och tydlig redovisning för hur skolan presterar är några förslag från Karin Rebas, utbildningsexpert, och Anders Morin, ansvarig välfärdspolitik
NYHET Publicerad:

Rapport: Viktigt att mäta om skolan är bra eller dålig

UTBILDNING Det svenska utbildningsväsendet saknar ett system för att mäta skolornas kvalitet. I en ny rapport föreslås en rad förändringar för att lättare kunna mäta effektiviteten. ”Poängen med rapporten är att lyfta kvalitetsfrågan i skolan”, säger Johan Olsson, utbildningspolitisk expert vid Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Så ska nyanlända få bättre grundskolebetyg

UTBILDNING Tre av tio niondeklassare med invandrarbakgrund har behörighet till gymnasieskolans yrkesprogram. För att förbättra resultaten föreslår vi bland annat att skolplikten förlängs till arton år, kortare sommarlov och en bättre studie- och yrkesvägledning, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Framtidens gymnasieskola: ”Kan lära av näringslivets effektivitet”

UTBILDNING Gymnasiekommissionen har presenterat sin slutrapport om hur svensk gymnasieskola bör se ut år 2030. Syftet är att motverka Sveriges allt mer ökande kompetensbrist. Under ett seminarium nyligen låg fokus på att individualisera lärandet och nyttja digitala verktyg på nya sätt, men även på hur näringslivet kan inspirera en omstrukturering av skolornas ledning.
NYHET Publicerad:

Kommission: Så ska framtidens gymnasieskola se ut

UTBILDNING Gymnasiekommissionen har presenterat sina slutsatser. Siktet är inställt på 2030. Fram tills dess ska svenska gymnasieelever ha höjt kunskapsnivån. Det ska ske genom att lärarrollen renodlas och digitaliseras, fler statliga kvalitetskontroller, att betygsystemet görs om och satsningar på yrkesprogram.
NYHET Publicerad:

Ljusa framtidsutsikter för teknikeleverna

YRKESUTBILDNING Alla får jobb. Det är en av orsakerna till att söktrycket till SKF Tekniska Gymnasium i höstas nådde all-time-high. Förhoppningsvis är det också en trend som gör att allt fler väljer tekniska utbildningar på gymnasiet.
NYHET Publicerad:

Så ser föräldrar på gymnasievalet

GYMNASIEVALET Snart är det dags för drygt 110 000 elever i årskurs nio att göra sina gymnasieval. Det är många faktorer som har betydelse för valet. De högskoleförberedande programmen verkar ha högre status än yrkesprogrammen bland föräldrarna, visar en ny undersökning.
NYHET Publicerad:

Tuffa krav på den som vill driva skola

KOMMENTAR Skolinspektionen använder sin mest kraftfulla åtgärd för att hantera problem i en kommunal skola. Karin Rebas, skolpolitisk expert, tycker det är bra att myndigheten tar krafttag för att få en förändring till stånd.
NYHET Publicerad:

Så klarar sig gymnasieelever på arbetsmarknaden

KOMMENTAR För att lösa knutarna på arbetsmarknaden måste gymnasieprogrammen bli mer relevanta för yrkeslivet. Det skriver Svenskt Näringslivs utbildningsexperter Tobias Krantz och Johan Olsson på DN Debatt, och hänvisar till den nya upplysningstjänsten Gymnasiekvalitet.se för ett bättre utbildningsval.
NYHET Publicerad:

Nyköpingsskola prisas för kvalitetsarbete

YRKESUTBILDNING Målen är tydliga. Varje lärare och elev vet vad som gäller för att uppnå bästa resultat. Arbetet har gett Nyköping Strand Utbildningscentrum utmärkelsen Bättre skola 2018.
NYHET Publicerad:

Viktigt med begreppen i en polariserad skoldebatt

KOMMENTAR Det finns mycket att göra för att minska skolsegregationen – men det gäller att bena ut var problemen ligger. Förenklingar gynnar inte debatten, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert, och Johan Olsson, utbildningspolitisk expert, i en kommentar till ett reportage i DN.
NYHET Publicerad:

Fundera igenom gymnasievalet noga

DEBATT Jämför utbildningar på olika skolor, våga utmana din tonåring är några tips till föräldrar inför gymnasievalet.
NYHET Publicerad:

Tvångsplacering löser inte segregationen

KOMMENTAR Minskad valfrihet motverkar inte skolsegregation. Det finns alternativ som gör den vanliga skolan attraktiv för fler. Bygg ut skolor som fungerar väl, skapa en kultur där alla elever lär sig mer och se till att skolor med störst behov kan rekrytera skickliga skolledare och lärare, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Bra skola kräver rätt fokus

KOMMENTAR Utbildningspolitiken är en viktig samhällsfråga. Nästa regering behöver bland annat fokusera på kvalitet och studiero, värna friskolereformen och stärka samarbetet med företag inom hela utbildningssystemet, skriver Tobias Krantz och Johan Olsson.
NYHET Publicerad:

Företagens behov bör spilla över på Komvux

KOMMENTAR Komvuxutredningen har lämnat sitt slutbetänkande. Bra att utredningen ser behovet av att förändra urvalsreglerna, så att fler personer snabbare kan komma i jobb, skriver Helen Rönnholm, utbildningspolitisk expert.