Målet: Norrlands nöjdaste företagare
Härnösands kommun har utrett vad som krävs för att förbättra sitt företagsklimat för att uppnå målet ”Norrlands nöjdaste företagare”. Utredningen, som gjorts i samarbete med bland annat kommunens externa näringslivsråd, har landat i en rapport där fyra prioriterade områden pekas ut: attityd & bemötande, kommunikation & dialog, handläggningstider & service samt upphandling.
Härnösands kommun har trots goda ambitioner haft svårt att få bra betyg av sina lokala företag i Svenskt Näringsliv undersökning av företagsklimatet. I fjol hamnade kommunen på plats 283 av landets 290 kommuner.
I rapporten ”Norrlands nöjdaste företagare”, som nyligen antagits av kommunstyrelsen, skriver kommunen att företagen upplever att kommunen uppvisar engagemang, men att det finns en frustration över att företagsbesök och dialoger saknar återkoppling och sällan leder till praktiska förändringar. I rapporten pekas ett antal områden ut som orsaker till missnöjet bland Härnösands företagare: service, handläggningstider, tillsyn och avgifter – men också bristande återkoppling och otydlig kommunikation.
Handslag för företagsklimatet
För att få till ett långsiktigt – och partipolitiskt oberoende – förbättringsarbete har de politiska partierna gjort ett handslag om företagsklimatet. Syftet är att säkerställa att företagens förutsättningar inte behandlas som en partipolitisk konfliktfråga, utan istället ses som en grundförutsättning och något som ska stärkas genom bred politisk enighet.
– Vi måste bli bättre, och det är vi helt överens om politiskt. Handslaget visar att företagsklimatet är en långsiktig och gemensam prioritering för alla partier Härnösand, säger Jonas Bergström (S), kommunstyrelsens ordförande.
– Företagen är avgörande för tillväxt, arbetstillfällen och utveckling i vår kommun. Vi i politiken är eniga om det. I kommuner med gott näringslivsklimat finns en samsyn om företagens betydelse, vårt avstamp i detta viktiga långsiktiga arbete är ”handslaget, säger oppositionsrådet Eva -Clara Viklund, (M).
I rapporten pekas också otydliga mandat, bristande processägarskap och varierande arbetssätt inom kommunen ut som förklaringar till att företagen inte är nöjda. Det finns enligt rapporten en upplevd rädsla i kommunorganisationen att fatta beslut i komplexa ärenden, vilket får till följd att tjänstepersoner blir försiktiga. Kommundirektör Lars Liljedahl hoppas att det politiska handslaget tillsammans med utredningen också kan bidra till en tryggare organisationskultur.
– Med tydligare ansvar och ett starkt politiskt stöd kan vi skapa en tryggare organisation som vågar fatta beslut och ge bättre service till företagen, säger han.
Prioriterade områden
För att komma fram till vilka områden som ska prioriteras och vad som behöver göras har kommunen förankrat arbetet internt i kommunen och arbetat tillsammans med näringslivsrådet, bestående av lokala företagare.
– Företagen har varit tydliga med vad som behöver förbättras, och nu tar vi ett gemensamt ansvar – politiker, organisation och näringsliv – för att gå från ord till handling, säger Petra Forsström, näringslivschef.
För att förbättra attityd och bemötande avser kommunen bland annat att utveckla kulturen i den egna organisationen. Exempelvis kommer kommunens politiker, chefer och berörda tjänstepersoner att utbildas i bemötande och serviceinriktat förhållningssätt. När det gäller kommunikation och dialog planerar kommunen bland annat att tydliggöra näringslivsrådets roll som ett strategiskt forum för dialog, prioritering och återkoppling.
Förbättrade handläggningstider och service ska garanteras genom ett löfte som omfattar tydliga kontaktvägar, lotsfunktion vid komplexa ärenden och tydliga svarstider. Ett relaterat arbete som redan har påbörjats är att göra en översyn av kommunens avgifter till företag.
När det gäller upphandling har kommunen som ambition att bli tydligare med att informera om de upphandlingar som är relevanta för det lokala näringslivet, förenkla anbudsprocesser och dela upp större upphandlingar i mindre delar.
