Ett alltmer splittrat län i Svenskt Näringslivs ranking

Två kommuner i länet placerar sig bland de 100 bästa av totalt 290 kommuner i landet, närmare bestämt Kungsör på plats 52 och Hallstahammar på plats 54. Båda kommuner förbättrar sig jämfört med förra året. Hallstahammar som i många år presterat bra i undersökningen lyckas klättra ytterligare nio placeringar. Strax före på listan hamnar Kungsör som gör en imponerande klättring på 39 placeringar upp till plats 52. Därmed bekräftas den imponerande trend som varat sedan 2016 då kommunen påbörjade resan från bottenplaceringen på plats 286.

- Kungsör och Hallstahammar presenterar år efter år imponerande resultat som visar att satsningarna på förbättrat företagsklimat ger effekt. Tät dialog, smidig handläggning och enklare processer uppskattas av företagen. Vi hoppas nu att deras arbete kan inspirera andra kommuner i länet att göra samma resa. Det skulle underlätta vardagen för många västmanländska företag, anser Kristin Lahed, Svenskt Näringslivs regionchef i Västmanland.

Även Västerås och Arboga presterar fortsatt bra resultat i rankingen. Störst positiv utveckling har dock skett i Surahammars kommun som tidigare presterat svaga resultat, men nu klättrar hela 79 placeringar till plats 199.

- Surahammar har de senaste åren tagit viktiga politiska beslut i syfte att förbättra för företagen, inte minst gällande hanteringen av tillstånd, tillsyn och annan myndighetsutövning. Det handlar om nya arbetsmodeller och utbildning av personalen. På senare tid har man också fått till dialogen mellan företag och kommun på ett bra sätt, bland annat genom omfattande företagsbesök och digital kommunikation. Förhoppningsvis kan detta ge ännu starkare resultat framöver, säger Kristin Lahed.

Rankingen bestäms till en tredjedel av de sammanfattande omdömena som de nästan 33 000 företagarna som svarat på Svenskt Näringslivs enkätundersökning om lokalt företagsklimat givit sina respektive kommuner. Ytterligare en tredjedel bestäms av betygen på faktorer som myndighetsutövning, trygghet, infrastruktur och beslutsfattarnas attityder i samma undersökning. Den resterande betygsgrundande tredjedelen styrs av fem statistiska faktorer: marknadsförsörjningen, kommunalskatten, andelen entreprenader, antalet jobb och andelen företagare i kommunen.