Foto av Teknikcollege
Foto: Teknikcollege

Regional samverkan inom Teknikcollege löser kompetensförsörjningen

NYHET Publicerad

GÄSTKRÖNIKA Kompetensförsörjningen är en av de största utmaningarna för svensk industri och ett hinder för många företag att växa. Teknikcollege har gett oss verktyg och en struktur för att ta tag i detta. Genom regional samverkan och utbildningar utformade efter näringslivets behov stärks svenska företags konkurrenskraft vilket i sin tur ger förutsättningar för jobb och välfärd.

Tack vare den regionala strukturen med aktiva medlemsregioner och tydligt ägarskap av industrins parter är Teknikcollege också en viktig aktör för politisk påverkan. Vi har många segrar att fira. Ett exempel är regeringens förslag för ett tag sedan om att utöka gymnasieskolans yrkesprogram med högskolebehörighet. För oss som jobbar med Teknikcollege har det varit en självklarhet att studerande på Teknikcollege ska bli både anställningsbara och antagningsbara efter examen. Det är glädjande att det engagemang och det arbete som lagts ner från Industrirådets medlemsorganisationer och de certifierade Teknikcollegeregionerna äntligen har gett resultat.

Förslaget om att utöka yrkesprogrammen innebär att de studerande som idag läser ett yrkesprogram får en större möjlighet att forma sin framtid. Vi har äntligen fått beslutsfattare att förstå att framtidens arbetsmarknad kräver mer kompetens och därmed mer utbildning. De studerande ska inte behöva välja mellan teori och praktik när arbetsmarknaden kräver både och.

Ett annat område där industrins röst har varit tydlig gäller behovet av regional samverkan kring kompetensförsörjning. Utbildningar mot industrin är dyra, investeringstunga och attraherar inte alltid de största elevgrupperna men är samtidigt avgörande för svensk industris konkurrenskraft. I stora delar av landet är enskilda kommuner för små för att kunna erbjuda den bredd av utbildningar som industrin har behov av. Därför bygger Teknikcollege på att samverkan sker regionalt i ett samarbete mellan flera kommuner. Detta har förbättrat möjligheten för unga att välja utbildningar för jobb eller vidare studier. Vi kan också konstatera att den modell vi byggt upp inom Teknikcollege används som inspiration för att stärka samverkan mellan arbetsliv och utbildning i andra branscher. Vård- och omsorgscollege är etablerat sedan länge och ett första Motorbranschcollege har nyligen certifierats. Otvetydigt har Teknikcollege rört om i skolsverige under det senaste decenniet.

Nu vill vi fortsätta utveckla och stärka andra delar i utbildningssystemet med betydelse för industrin. På samma sätt som yrkesprogrammen utökas med fler poäng behöver möjligheterna för de som väljer högskoleförberedande program också utökas. Att ge de studerande på teknikprogrammet och naturvetenskapliga programmet ökade möjligheter och en näringslivskoppling är viktigt för företag inom industrin som efterfrågar personer med en kombination av goda teoretiska kunskaper och ett väl utvecklat yrkeskunnande.

Ett område vi ser stora möjligheter inom är branschvalidering. I den utbildningsbyråkratiska världen pratas det ofta om vikten av att företagen utrycker sina kompetensbehov för att kunna ställa krav gentemot utbildningssystemet och arbetsmarknadspolitiken. Det är inte alltid en lätt uppgift, men de senaste åren har kraftiga ansträngningar gjorts för att på ett strukturerat sätt ta fram och beskriva vilka kvalifikationer som krävs för olika yrkeskompetenser inom industrin. Industrins nya system för branschvalidering öppnar möjligheter för enskilda individer att få intyg på sin kompetens, men också för utbildningssystemet att anpassa kurser och utbildningar utifrån industrins behov. Verktygen finns nu på plats men ett gediget arbete med att få företag att inse dess fördelar och implementeringen i den regionala strukturen återstår. Teknikcollege har självklart en viktig roll i detta.

De senaste årens satsningar på kunskapslyft med ett ökat antal platser på vuxenutbildning och yrkeshögskola är ett annat område där vi ser att samverkan inom Teknikcollege är en förutsättning för att resurserna ska komma industrin till del. Även här är det regionala arbetet avgörande.

Gemensamt för de utmaningar vi står inför är att det också innebär stora möjligheter. Det vi vet är att Teknikcollege ger oss ett redskap att klara dessa utmaningar genom samverkan mellan företag och kommuner. Idag går industrin i Sverige på högvarv och mår väldigt bra. Många företag vittnar om ett stort rekryteringsbehov och i takt med att digitaliseringen gör sig mer påtaglig förändras även kompetenserna som företagen söker. För industrin är det då väsentligt att Teknikcollege har attraktiva och högkvalitativa utbildningar som dels leder till yrkesroller som kvalificerade yrkesarbetare, tekniker och dels till fortsatta ingenjörsstudier på högskolan. Vi vill därmed skicka med uppmaningen till kommunala beslutsfattare att fortsätta satsa på en industri som ges rätt förutsättningar att hitta kompetens och där vet vi att Teknikcollege kan vara svaret.

Adis Martinovic
Processledare Teknikcollege Mälardalen

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Här är landets första krångelombudsman

FÖRETAGSKLIMATET Malin Johnsson är landets första krångelombudsman. Kommunalrådet Peter Danielsson (M) jobbar hårt för att minska regelkrånglet men anser att kommunen har hamnat i en återvändsgränd och vill därför testa något nytt.
NYHET Publicerad:

Så blev kommunen kvitt förlorarstämpeln

FÖRETAGSKLIMATET 195 platser uppåt i kommunrankingen på tre år. Det är effekten av att Kungsör lägger sig nära företagarnas hållning. ”Vi satte oss ner och började prata med varandra, inte om varandra. Det hade ingen gjort tidigare, säger kommundirektören Claes-Urban Boström.
NYHET Publicerad:

Här trivs företagen bäst – och sämst

RANKING 2019 Tydlig, tillgänglig och professionell. Så vill många företag att deras hemkommun ska vara. Och alla dessa egenskaper hittar vi hos – just det – Solna. Kommunen är bäst på företagande för tolfte gången i rad, enligt en färsk näringslivsranking.
NYHET Publicerad:

Snabbfotade politiker lyfter Falkenberg i näringslivsranking

RANKING 2019 Det är enkelt att driva företag i Falkenberg, anser Lotta Peltoarvo, en av kommunens entreprenörer. ”Mycket handlar om närheten mellan kommun och företag. Vi känner oss lyssnade på”, säger hon.
NYHET Publicerad:

Sjudande näringsliv hos årets klättrare

RANKING 2019 Dalakommunen klättrar 158 placeringar, från plats 256 till 98 i årets undersökning. ”Det har aldrig varit roligare att vara företagare i Malung-Sälen”, säger Leif Nilsson.
NYHET Publicerad:

Prao omtyckt återvändare till skolan

PRAO Under tre veckor i oktober är det återigen dags för elever från Vara kommuns två högstadieskolor att prova på arbetslivet. Kommunen anses som ett gott exempel på en lyckosam process för att återinföra den lagstadgade praktiska arbetslivsorienteringen för elever.
NYHET Publicerad:

”Teknisk kompetens måste in i alla utbildningar”

KOMPETENS Vilka kunskaper och förmågor behövs i framtiden? Hur utbildar man till jobb som inte ens finns än? Måste alla ha teknisk kompetens? Det diskuterades under ett seminarium i Almedalen.
NYHET Publicerad:

Landets bästa myndighetskommuner – så tycker företagarna 

FÖRETAGSKLIMAT Tillstånd, tillsyn, bygglov och tillgången till mark och lokaler. Kommuner hanterar frågor som påverkar företagandet på många sätt. Se vilket betyg det lokala näringslivet ger myndighetsutövningen i sin hemkommun.
NYHET Publicerad:

Rekordet för att få ett bygglov – en timme

FÖRETAGSKLIMAT Vårgårda är den kommun i landet som fått högst betyg i det sammanfattande omdömet i årets företagarenkät om lokalt företagande. "Vi har en inställning från kommunens sida att saker går att lösa", säger kommunstyrelsens ordförande Bengt Hilmersson (C).
NYHET Publicerad:

Här finns bäst förutsättningar för företagen

FÖRETAGSKLIMAT Företagsklimatet i landets kommuner har aldrig varit så bra som nu. Samtidigt är skillnaderna stora mellan topp och botten visar årets företagarenkät. ”Fler kommuner presterar bättre, färre fastnar i botten”, konstaterar Christer Östlund, ansvarig för kommunrelationer.
NYHET Publicerad:

Här betalar företagarna livsmedelsfakturan utan att klaga

FÖRETAGSKLIMAT Surahammar sticker ut i positiv bemärkelse när det gäller myndighetsutövningen. Kommunen har bland annat infört en modell med efterhandsdebitering för sina livsmedelskontroller. "Inte en enda företagare har ifrågasatt varför de har fått en faktura", säger Minal Mistry, ansvarig för miljötillsyn.
NYHET Publicerad:

Krögare optimistiska till ny e-tjänst – mindre krångel utlovas

FÖRETAGSKLIMAT Det ska vara lika enkelt att söka serveringstillstånd i hela Blekinge, och hela processen ska kunna skötas digitalt. Det är tanken bakom e-tjänsten Serverat, som nu rullas ut i Blekinges fem kommuner. Länet  ska nu erbjuda en helt digital process. "Denna typ av kontakt med myndigheter uppskattar jag som företagare på grund av de tydliga stegen som i sin tur är tidsbesparande", säger David Berg, vd på restaurang Havsviken i Karlskrona.
NYHET Publicerad:

Engagerade företag gjorde Strömstads strategiarbete framgångsrikt

FÖRETAGSKLIMAT 2016 började Strömstad ta fram en ny näringslivsstrategi. Två år senare fick kommunen utmärkelsen ”Årets klättrare” i Svenskt Näringslivs ranking av det lokala företagsklimatet.
NYHET Publicerad:

Mod och nyfikenhet lyfter företagsklimatet

FÖRETAGSKLIMAT "Mod, nyfikenhet och vilket perspektiv vi väljer är avgörande faktorer i arbetet med att förbättra företagsklimatet. Här gäller det att lära av varandra, att lära av de bästa", säger Christer Östlund, ansvarig för Svenskt Näringslivs kommunrelationer, på inspirationsdagen på Arlanda för 150 politiker och tjänstemän från kommuner runt om i Sverige.
NYHET Publicerad:

Gotland sätter fokus på företagsklimatet

FÖRETAGSKLIMAT Gotland har länge suttit fast i bottenskiktet i Svenskt Näringslivs ranking av företagsklimatet. Vid den senaste mätningen blev det placering 253 bland landets 290 kommuner. Ungefär i detta härad har Gotland befunnit sig under en lång rad år.
NYHET Publicerad:

Lågt betyg på företagsklimatet fick Svedala att agera

FÖRETAGSKLIMAT På sju år har Svedala sjunkit från plats 63 till 189 på Svenskt Näringslivs ranking av det lokala företagsklimatet. De negativa mätningarna har fått kommunen att reagera, bland annat genom att starta upp ett näringslivsråd och utbilda kommunrepresentanter i bättre bemötande. ”Vi har alla ett gemensamt ansvar för att se till så företagsklimatet förbättras”, säger Thomas Carlsson, näringslivs- och turismutvecklare i Svedala kommun.
NYHET Publicerad:

Förenklingar och dialog ska lyfta Dalarnas näringsliv

UPPHANDLING Genom att arbeta strategiskt med upphandlingsfrågor kan kommuner både förbättra det lokala företagsklimatet och få större nytta för skattemedlen. Det har man insett i Dalarna och nu börjar Upphandlingscenters arbete märkas hos företagen.
NYHET Publicerad:

Företagsamheten växer snabbast i Jokkmokk

FÖRETAGSKLIMAT Jokkmokk kan stoltsera med Sveriges snabbast växande företagsamhet. Dessutom har kommunen landets sjunde högsta nyföretagsamhet och den tolfte högsta överlevandegraden. "Kommunens uppgift är att möjliggöra, inte att vara ett hinder", säger Stefan Andersson, tillväxtchef i Jokkmokks kommun.
NYHET Publicerad:

Nyföretagsamheten på rekordlåg nivå

FÖRETAGSKLIMAT Samtidigt som Sverige behöver fler och växande företag för att säkra tillväxt och välstånd sjunker andelen personer som väljer att starta företag. "Det är anmärkningsvärt och oroväckande. Nyföretagsamheten för kvinnor är särskilt bekymmersam eftersom den fortsätter att sjunka från en redan låg nivå", säger projektledare Jakob Steinstö.
NYHET Publicerad:

Företagen gillar när han drar i kommuntyglarna

FÖRETAGSKLIMAT Han är kommunalrådet som var med om att varsla 55 anställda, avvecklade näringslivskontoret och uppmanar företagare att ringa till honom. Möt Hans Unander (S) som leder Malung/Sälen, kommunen som har byggboom och attraherar flera livskraftiga företag.