Foto av Teknikcollege
Foto: Teknikcollege

Regional samverkan inom Teknikcollege löser kompetensförsörjningen

NYHET Publicerad

GÄSTKRÖNIKA Kompetensförsörjningen är en av de största utmaningarna för svensk industri och ett hinder för många företag att växa. Teknikcollege har gett oss verktyg och en struktur för att ta tag i detta. Genom regional samverkan och utbildningar utformade efter näringslivets behov stärks svenska företags konkurrenskraft vilket i sin tur ger förutsättningar för jobb och välfärd.

Tack vare den regionala strukturen med aktiva medlemsregioner och tydligt ägarskap av industrins parter är Teknikcollege också en viktig aktör för politisk påverkan. Vi har många segrar att fira. Ett exempel är regeringens förslag för ett tag sedan om att utöka gymnasieskolans yrkesprogram med högskolebehörighet. För oss som jobbar med Teknikcollege har det varit en självklarhet att studerande på Teknikcollege ska bli både anställningsbara och antagningsbara efter examen. Det är glädjande att det engagemang och det arbete som lagts ner från Industrirådets medlemsorganisationer och de certifierade Teknikcollegeregionerna äntligen har gett resultat.

Förslaget om att utöka yrkesprogrammen innebär att de studerande som idag läser ett yrkesprogram får en större möjlighet att forma sin framtid. Vi har äntligen fått beslutsfattare att förstå att framtidens arbetsmarknad kräver mer kompetens och därmed mer utbildning. De studerande ska inte behöva välja mellan teori och praktik när arbetsmarknaden kräver både och.

Ett annat område där industrins röst har varit tydlig gäller behovet av regional samverkan kring kompetensförsörjning. Utbildningar mot industrin är dyra, investeringstunga och attraherar inte alltid de största elevgrupperna men är samtidigt avgörande för svensk industris konkurrenskraft. I stora delar av landet är enskilda kommuner för små för att kunna erbjuda den bredd av utbildningar som industrin har behov av. Därför bygger Teknikcollege på att samverkan sker regionalt i ett samarbete mellan flera kommuner. Detta har förbättrat möjligheten för unga att välja utbildningar för jobb eller vidare studier. Vi kan också konstatera att den modell vi byggt upp inom Teknikcollege används som inspiration för att stärka samverkan mellan arbetsliv och utbildning i andra branscher. Vård- och omsorgscollege är etablerat sedan länge och ett första Motorbranschcollege har nyligen certifierats. Otvetydigt har Teknikcollege rört om i skolsverige under det senaste decenniet.

Nu vill vi fortsätta utveckla och stärka andra delar i utbildningssystemet med betydelse för industrin. På samma sätt som yrkesprogrammen utökas med fler poäng behöver möjligheterna för de som väljer högskoleförberedande program också utökas. Att ge de studerande på teknikprogrammet och naturvetenskapliga programmet ökade möjligheter och en näringslivskoppling är viktigt för företag inom industrin som efterfrågar personer med en kombination av goda teoretiska kunskaper och ett väl utvecklat yrkeskunnande.

Ett område vi ser stora möjligheter inom är branschvalidering. I den utbildningsbyråkratiska världen pratas det ofta om vikten av att företagen utrycker sina kompetensbehov för att kunna ställa krav gentemot utbildningssystemet och arbetsmarknadspolitiken. Det är inte alltid en lätt uppgift, men de senaste åren har kraftiga ansträngningar gjorts för att på ett strukturerat sätt ta fram och beskriva vilka kvalifikationer som krävs för olika yrkeskompetenser inom industrin. Industrins nya system för branschvalidering öppnar möjligheter för enskilda individer att få intyg på sin kompetens, men också för utbildningssystemet att anpassa kurser och utbildningar utifrån industrins behov. Verktygen finns nu på plats men ett gediget arbete med att få företag att inse dess fördelar och implementeringen i den regionala strukturen återstår. Teknikcollege har självklart en viktig roll i detta.

De senaste årens satsningar på kunskapslyft med ett ökat antal platser på vuxenutbildning och yrkeshögskola är ett annat område där vi ser att samverkan inom Teknikcollege är en förutsättning för att resurserna ska komma industrin till del. Även här är det regionala arbetet avgörande.

Gemensamt för de utmaningar vi står inför är att det också innebär stora möjligheter. Det vi vet är att Teknikcollege ger oss ett redskap att klara dessa utmaningar genom samverkan mellan företag och kommuner. Idag går industrin i Sverige på högvarv och mår väldigt bra. Många företag vittnar om ett stort rekryteringsbehov och i takt med att digitaliseringen gör sig mer påtaglig förändras även kompetenserna som företagen söker. För industrin är det då väsentligt att Teknikcollege har attraktiva och högkvalitativa utbildningar som dels leder till yrkesroller som kvalificerade yrkesarbetare, tekniker och dels till fortsatta ingenjörsstudier på högskolan. Vi vill därmed skicka med uppmaningen till kommunala beslutsfattare att fortsätta satsa på en industri som ges rätt förutsättningar att hitta kompetens och där vet vi att Teknikcollege kan vara svaret.

Adis Martinovic
Processledare Teknikcollege Mälardalen

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Lågt betyg på företagsklimatet fick Svedala att agera

FÖRETAGSKLIMAT På sju år har Svedala sjunkit från plats 63 till 189 på Svenskt Näringslivs ranking av det lokala företagsklimatet. De negativa mätningarna har fått kommunen att reagera, bland annat genom att starta upp ett näringslivsråd och utbilda kommunrepresentanter i bättre bemötande. ”Vi har alla ett gemensamt ansvar för att se till så företagsklimatet förbättras”, säger Thomas Carlsson, näringslivs- och turismutvecklare i Svedala kommun.
NYHET Publicerad:

Förenklingar och dialog ska lyfta Dalarnas näringsliv

UPPHANDLING Genom att arbeta strategiskt med upphandlingsfrågor kan kommuner både förbättra det lokala företagsklimatet och få större nytta för skattemedlen. Det har man insett i Dalarna och nu börjar Upphandlingscenters arbete märkas hos företagen.
NYHET Publicerad:

Företagsamheten växer snabbast i Jokkmokk

FÖRETAGSKLIMAT Jokkmokk kan stoltsera med Sveriges snabbast växande företagsamhet. Dessutom har kommunen landets sjunde högsta nyföretagsamhet och den tolfte högsta överlevandegraden. "Kommunens uppgift är att möjliggöra, inte att vara ett hinder", säger Stefan Andersson, tillväxtchef i Jokkmokks kommun.
NYHET Publicerad:

Nyföretagsamheten på rekordlåg nivå

FÖRETAGSKLIMAT Samtidigt som Sverige behöver fler och växande företag för att säkra tillväxt och välstånd sjunker andelen personer som väljer att starta företag. "Det är anmärkningsvärt och oroväckande. Nyföretagsamheten för kvinnor är särskilt bekymmersam eftersom den fortsätter att sjunka från en redan låg nivå", säger projektledare Jakob Steinstö.
NYHET Publicerad:

Företagen gillar när han drar i kommuntyglarna

FÖRETAGSKLIMAT Han är kommunalrådet som var med om att varsla 55 anställda, avvecklade näringslivskontoret och uppmanar företagare att ringa till honom. Möt Hans Unander (S) som leder Malung/Sälen, kommunen som har byggboom och attraherar flera livskraftiga företag.
NYHET Publicerad:

Handfasta råd till kommunpolitiker

FÖRETAGSKLIMAT Alla kommuner vill ha ett bra företagsklimat. Svårigheten är att veta vad man ska göra. Svenskt Näringsliv publicerar därför en serie guider riktade till kommunala politiker och chefer.
NYHET Publicerad:

"Det handlar om att använda vanligt bondförnuft"

GISLAVEDS FÖRETAGSRESA I två och ett halvt år har Gislaveds kommun arbetat aktivt för att stärka servicenivån i myndighetsutövningen. Resultatet har inte låtit vänta på sig. Företagen uppskattar den nya inställningen och grannkommunen Tranemo har inlett ett samarbete med Gislaved över länsgränsen.
NYHET Publicerad:

Så blev Nordmaling topp tio

FEM FRAMGÅNGSFAKTORER Från botten till toppen på drygt fyra år. Madelaine Jakobsson, kommunstyrelsens ordförande, redogör för faktorerna bakom Nordmalings förbättrade företagsklimat. 
NYHET Publicerad:

Kundfokus gav kortare bygglovstider i Eslöv

MYNDIGHETSUTÖVNING År 2014 tog det i genomsnitt fyra månader att få svar på sitt bygglov i Eslöv. Nu har handläggningstiden sjunkit till 5,7 veckor, även om företagsärenden i snitt tar längre tid, 6,9 veckor. "Även om vi tillämpar myndighetsutövning är företagen våra kunder som vi måste värna om", säger Lars Persson, näringslivschef i Eslövs kommun.
NYHET Publicerad:

Så tydliga är kommunerna med sina mål om företagsklimatet

KARLÄGGNING Det ska vara enkelt för en företagare att se vilka mål kommunen satt upp för att förbättra företagsklimatet. Svenskt Näringslivs studentmedarbetare Emma Supponen har genomfört ett projekt där hon kartlagt hur tydliga kommunerna är med sina mål.
NYHET Publicerad:

Drag kring Kungsörs företagsklimat

NÄRINGSLIVSTRATEGI Kungsörs kommun har klättrat 89 steg på kommunrankingen de senaste två åren, med ett ordentligt kliv på 68 placeringar sedan i fjol. Det gör Kungsör till den sjunde bästa klättraren 2018. ”Vi har haft ett medvetet fokus”, säger kommundirektören Claes-Urban Boström.
NYHET Publicerad:

Skogsägare stämmer staten för utebliven ersättning

ÄGANDERÄTT Staten har slutat att ersätta skogsägare i fjällnära områden. Frågan ställs nu på sin spets i ett ärende i Mark- och miljödomstolen i Umeå.
NYHET Publicerad:

"Problemet att politiker inte förstår våra behov"

FÖRETAGARDAGEN Kompetensförsörjning, skatter och integration var några frågor i fokus när företagare, politiker och experter träffades under årets ”Företagardag” i Näringslivets Hus. Ett problem som lyftes var att politiker och företagare lever i olika världar.
NYHET Publicerad:

Debatt: Kompetens i klassrummen kräver nytänkande

DEBATT I dag, den 26 november, lanseras Svenskt Näringslivs rapport ”Handlingskraft kan lösa lärarkrisen” där sex skribenter har fått i uppdrag att tänka fritt kring möjliga vägar för att förbättra kompetensförsörjningen, skriver Johan Olsson, utbildningspolitisk expert och Karin Rebas, skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Försämrat företagsklimat i Stockholm kräver nysatsning

BÄTTRE VILLKOR I senaste rankingen av företagsklimatet rasade Stockholm till en 123:e plats. Nu vill Stockholms nya blågröna styre skapa en ny näringslivstrategi. "Jag ser den nya strategin som en bra början på ett arbete där politiker och tjänstemän får förståelse för företagens behov", säger vd Jan Olof Jacke.
NYHET Publicerad:

Drop-in för företagare förenklar

FÖRETAGSKLIMAT Istället för att vänta på att företagarna hör av sig med frågor tar näringslivskontoret i Krokom initiativ till öppna möten. Satsningen "Näringslivskontoret med vänner" ger svar direkt på plats.
NYHET Publicerad:

"Syftet är att inspirera kommunerna"

INSPIRATIONSDAGARNA Sedan några år tillbaka bjuder Svenskt Näringsliv in alla Sveriges kommuner till inspirationsdagar för att prata om det lokala företagsklimatet. "Det som händer under dagarna ska ge nytta i hemmakommunen", säger Daniel Andersson, nationell projektledare för inspirationsdagarna.
NYHET Publicerad:

Linköping sätter fokus på företagandet

FÖRETAGSKLIMAT Ett bättre företagsklimat blir ett prioriterat område för det nya styret i Linköping. Den som ska leda arbetet har själv drivit företag sedan 2005. ”Jag har varit med och startat företag från grunden och upplevt allt man kan uppleva som företagare”, säger kommunstyrelsens nya ordförande Niklas Borg (M).
NYHET Publicerad:

För första gången når Falkenberg topp-tio

RANKINGEN År efter år har Falkenbergs kommun successivt klättrat uppåt på kommunrankingen. 2010 passerades topp-50-gränsen och i år hamnade kommunen för första gången i det absoluta toppskiktet med en tiondeplacering.
NYHET Publicerad:

Klättraren Piteå firar men jobbar för att bli bäst

RANKINGEN Näst störst kliv på kommunrankingen efter Strömstad gör Piteå. Med en klättring på 86 steg är stämningen i kommunen god. Men det här är bara början. "Nu har vi firat färdigt, vi ska smälta resultatet och börja jobba på att bli bäst i Norrbotten igen. Kan vi sedan hamna bland toppkommunerna i landet, så inte mig emot", säger Peter Palmqvist, näringslivschef i Piteå kommun.