Vill vi ha tillväxt måste vi satsa på unga företagare

Sverige har länge varit ett av världens mest välmående och konkurrenskraftiga länder. Vi har byggt vår styrka på innovation, företagsamhet och en koppling mellan utbildning och arbetsmarknad. Men den positionen är inte längre något vi kan ta för självklar.

I en alltmer globaliserad ekonomi ökar konkurrensen om investeringar, kompetens och företagsetableringar. Länder som tidigare låg efter springer nu snabbt i kapp – och i vissa fall förbi. Från att för Sveriges del ha legat i topp i den internationella välståndsligan i början av 1970-talet har vi nu fallit till 13:e plats. Det är den lägsta nivån i modern tid, och det finns inget annat land som har tappat så många placeringar som Sverige.

Det är en utveckling vi inte har råd att blunda för. För tillväxt är inte en abstrakt ekonomisk term. Inte något som sker någon annanstans, eller av någon annan.

Tillväxt är tvärtom något mycket konkret. Det är en person som vågar satsa, ett företag som startas och resurser till skola, vård och allt det gemensamma som vi värnar om. Det är grunden i vårt samhälle. Utan tillväxt – ingen långsiktigt hållbar välfärd.

Men utan entreprenörskap och personer som har modet och finner mödan värd att satsa blir det ingen tillväxt: och det är precis här Ung Företagsamhet kommer in.

Det är lätt att föreställa sig att Ung Företagsamhet bara handlar om att starta företag under ett läsår i skolan, men det är så mycket mer än så. Det handlar om att träna förmågor som hela vårt samhälle är beroende av.

Vi vet från många studier att de som drivit UF i högre utsträckning startar företag senare i livet. Deras företag överlever dessutom längre, omsätter mer och anställer fler.

Men – och det här är viktigt – UF handlar inte om att alla ska bli företagare. Det handlar om att fler ska bli företagsamma. Samma studier visar också att de här eleverna också blir mer självgående, bättre på att samarbeta, mer lösningsorienterade och starkare i sin kommunikation.

När vi på Svenskt Näringsliv frågar företag i vår Rekryteringsenkät vilka egenskaper de efterfrågar mest så är det just dessa egenskaper som lyfts fram, gång på gång.

Här blir kopplingen tydlig. UF bidrar inte bara till fler företag.
UF bidrar till ett starkare arbetsliv där fler blir anställningsbara, och därmed till ökad konkurrenskraft.

Och kanske viktigast av allt: UF är en investering som ger effekt över tid. Det här är inte åtgärder som syns i nästa kvartalsrapport. Det är investeringar som avgör var vi står om 10, 15 eller 20 år.

För oss i Västmanland är detta inte bara teori – det är verklighet.

Årets UF-mässa i länet samlade omkring 700 unga företagare, över 200 utställande UF-företag och tusentals besökare. Energin, innovationskraften och entreprenörsandan var påtaglig.

Det är i de här mötena vi ser framtiden ta form.

När unga människor vågar testa sina idéer, tar ansvar, samarbetar och löser problem – då bygger vi inte bara individer. Vi bygger ett starkare näringsliv och ett mer konkurrenskraftigt Sverige.

Årets vinnare av Årets UF-företag, SweBite UF från Grillska gymnasiet i Västerås, är ett tydligt exempel. Genom att utveckla ett plastfritt och biologiskt nedbrytbart tuggummi visar de hur innovation och hållbarhet kan gå hand i hand – och samtidigt möta en konkret marknadsutmaning.

Det är precis den typen av företagande som vi behöver mer av. För att detta ska fortsätta krävs ett gemensamt ansvar. Näringslivet behöver engagera sig som rådgivare, mentorer och samarbetspartners. Politiken behöver prioritera och möjliggöra satsningar på entreprenörskap i skolan.

I slutändan handlar det inte bara om ung företagsamhet. Det handlar om Sveriges framtida konkurrenskraft.