Fredagskrönika December/Ellen Karlsson

Fredagskrönika av Ellen Karlsson

52 miljarder skäl att välja rätt utbildning från början

NYHET Publicerad

FREDAGSKRÖNIKA. Efter gymnasiet tog jag ett år och arbetade, innan det var dags för universitetets skolbänk. Det för att finna motivation, bli självständig, testa mina vingar och skaffa ytterligare en rad på CV:t. Ett andningshål som många unga längtar efter och nyttjar. Jag tror att många med mig tjänar på att skaffa sig arbetslivserfarenhet innan vidare studier, men studietiden får sedan inte bli för lång. I slutändan påverkar det vårt pensionssystem, våra offentliga finanser och individens livsinkomst.

Behovet av att höja pensionsåldern och i syfte att förlänga arbetslivet diskuteras vanligtvis som en av de viktigaste åtgärderna för att klara samhällsekonomin. Lika, om inte än mer betydelsefullt, vore att se till när själva inträdet på arbetsmarknaden sker och den totala tiden en person arbetar under sin livstid. 52 miljarder i ökad BNP, det skulle exempelvis vara effekten av personer med tre års högskoleutbildning etablerat sig två år tidigare på arbetsmarknaden än idag. Det ökar såväl de offentliga finanserna med 21 miljarder, som den enskildes livsinkomst och pension med en halv miljon respektive 1200 kronor per månad. Det finns således goda argument både för samhället och för den enskilde studenten att snabbare komma ut i arbete.  

Studietiden i Sverige är i genomsnitt sex år. Etableringsåldern, alltså när 75% av en årskull förvärvsarbetar, uppskattas idag till 30,5 år. Det är betydligt högre än i början på 1990-talet. Anledning till den höga etableringsåldern är dels att vi påbörjar studier allt senare, men också att vi tar lång tid på oss att avsluta studierna. En annan viktig orsak till att vi börjar arbeta allt senare är att allt fler väljer att läsa vidare efter gymnasiet. Antalet studenter har fördubblats från drygt 200 000 i början på 1990-talet, till drygt 400 000 idag. Naturligtvis är det en god utveckling, men som också får konsekvenser som bör tas i beaktning.

Expansionen av den högre utbildningen har skett i en takt och på ett sätt som medfört att kvaliteten i utbildningen inte alltid följt med. Bristen på konkurrens och låga antagningskrav har fört med sig fler elever med sämre förkunskaper och som tyvärr ibland saknar förutsättningar för att klara sina studier. Många tenderar att välja utbildning med inställningen att intresse och möjligheten att bli antagen är överordnad utbildningens utfall. Utbudet av utbildningar i Sverige styrs av studenters efterfrågan – inte arbetsmarknadens behov av kompetens. Kanske hade fler valt en kortare utbildning om de haft bättre information och i högre grad sett sin utbildning som en investering?

Det finns positiva effekter av att ta ett eller flera år för att arbeta innan fortsatta studier. Förhoppningsvis utvecklas individen och får kunskap, erfarenhet samt förståelse för arbetslivet, olika yrken och branscher. Men tiden får inte bli för lång. I genomsnitt är vi svenskar idag 24 år när vi påbörjar en högskoleutbildning. Det gör oss hela två år äldre än OECD-snittet. Dessutom läser vi ofta längre utbildningar än många andra länder. Studierna är i många fall för långa, poängproduktionen låg, avhoppsfrekvensen hög och etableringen på arbetsmarknaden för sen. En ekvation vi måste göra något åt och det nu.

Många av problemen är kända, men trots det har vi låtit utvecklingen fortgå. Kanske borde Sverige sätta upp ett mål om att sänka etableringsåldern för högskoleutbildade med två år, till nivåer i enlighet med Norge och Danmark. Det finns verktyg för att sänka etableringsåldern och stärka såväl samhällets som den enskilde individens ekonomi. Genom att ställa högre prestationskrav, införa inträdesprov inom fler utbildningar samt generellt öka effektiviteten i hela utbildningssystemet.

Värdet av att fler etablerar sig två år tidigare än idag är 52 miljarder i ökad BNP och en förstärkning av de offentliga finanserna med 21 miljarder. Samtidigt ökar den enskildes livsinkomst med en halv miljon kronor och pensionen med 1200 kronor per månad. Att fler snabbar på studierna är därför ett såväl egenintresse för studenterna som allmänintresse för omgivande samhälle. Detta perspektiv borde finnas med i fler diskussioner om framtidens utbildningsystem, arbetsmarknad och pensionssystem.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Dags att säga adjö till Extratjänster

EXPERTKRÖNIKA I takt med att Arbetsförmedlingen förändras har en debatt om myndighetens budgetanslag blossat upp i Västra Götaland. Kritiker påstår att ”staten närmast har abdikerat” och att det saknas pengar i arbetsmarknadspolitiken. Det är missvisande. Det finns pengar, men det handlar om att prioritera rätt. En uppenbar kandidat att avskaffas redan i höst är ineffektiva ”Extratjänster”.
NYHET Publicerad:

Sjöfarten välkomnar framtidens medarbetare ombord

KOMPETENSFÖRSÖRJNING Den svenska sjöfarten står inför stora rekryteringsbehov. Jobben blir fler samtidigt som många företag står inför svårigheter att anställa. Men hur är det egentligen att jobba inom sjöfarten? Med isbrytaren Atle i spetsen kommer nu en sjöfartskonvoj till Göteborg den 24 juni, för att ge nyfikna en inblick i hur det är att jobba till sjöss.
NYHET Publicerad:

Göteborg fokuserar på mer företagsvänlig myndighetsutövning

MYNDIGHETSUTÖVNING Företagsklimatet i Göteborg ska bli bättre, inte minst så måste stadens myndighetsutövning som helhet präglas av en serviceinriktad attityd. I Göteborgs Stads budget för 2019 är signalen tydlig. Kommunstyrelsen har fått i uppdrag att göra en översyn av kommunens regler, i syfte att förenkla och förbättra för företagen. Projektet ”Förbättrat företagsklimat 2019” ska se till att företagen i Göteborg blir mer nöjda med stadens myndighetsutövning.
NYHET Publicerad:

Nytt reformförslag för svensk skola kan lyfta Västra Götaland

RAPPORT Trots en arbetslöshet på 6,2 procent finns stora svårigheter att hitta kompetent arbetskraft i Västra Götaland. Om möjligheterna för alla att få jobb ska förbättras krävs det att kunskapsnivåerna i skolan ökar. Därför föreslår Svenskt Näringsliv höjda krav på lärarutbildningarna, en nationell skolpeng samt satsningar för att höja kunskapsnivån hos såväl låg- som högpresterande elever.
NYHET Publicerad:

Sjung om studentens lyckliga dar´! Eller…

FREDAGSKRÖNIKA Så här i studenttider och med sommaren framför oss är det lätt att ryckas med i känslan att livet leker och problemen är få och långt bort. Men hur ser det egentligen ut?
NYHET Publicerad:

Sökes: 100 säkerhetsvakter

KOMPETENSBRIST I Västra Götaland finns drygt 50 000 arbetslösa. Samtidigt står det Stenungsundbaserade säkerhetsföretaget Prevent redo att anställa 100 säkerhetsvakter. ”Vi har allt förberett, det enda som saknas är anställda som kan fylla våra tomma jackor”, säger Johan Classon, VD på Prevent.
NYHET Publicerad:

It-kurs öppnar dörren till yrkeslivet för ensamkommande

MÅNGFALD Med en kurs i spelprogrammering hoppas Semcon ge ensamkommande flyktingungdomar inspiration och råg i ryggen att välja en teknikutbildning.
NYHET Publicerad:

Banbrytande rederi från Donsö visar klimatsmart väg

KLIMAT. Det Göteborgsbaserade rederiet Furetank AB har fraktat oljeprodukter och kemikalier runtom i Europa sedan år 1950, men har anor tillbaka till 1800-talet. Företaget har från start varit i familjen Höglunds ägor och är idag ett banbrytande rederi som tidigt gått i bräschen för en mer klimatneutral sjöfartsbransch. Något som gynnat den egna konkurrenskraften.
NYHET Publicerad:

Rösta för ett företagarvänligt Europa

EU-VALET Den 26 maj 2019 är det dags för Sveriges kanske viktigaste val, valet till Europaparlamentet. Då har vi svenskar chansen att vara med och styra riktningen för EU:s framtida utrikespolitik, jordbrukspolitik, frihandelsavtal och många andra viktiga frågor. Tyvärr är engagemanget för EU svagt och allt för få svenskar bemödar sig om att sätta sig in i processen som i allra högsta grad påverkar deras vardag. Detta har visat sig tydligt, inte minst i senaste valet där endast 51% av svenskarna valde att rösta.
NYHET Publicerad:

Hur kan EU bli mer konkurrenskraftigt enligt partierna?

EU 26:e maj röstar Sverige in sina 20 ledamöter i Europaparlamentet. För många olika västsvenska företag påverkar EU konkurrenskraften och tillväxten på olika sätt. Hur kan EU bli mer konkurrenskraftigt när konkurrensen från omvärlden ökar? Svenskt Näringsliv i Västra Götaland har frågat partierna.
NYHET Publicerad:

Vikten av EU för Johanneberg Science Park

EU 26:e maj röstar Sverige in sina 20 ledamöter i Europaparlamentet. För många olika västsvenska företag påverkar EU konkurrenskraften och tillväxten på olika sätt. Svenskt Näringsliv har intervjuat Mats Bergh, VD på Johanneberg Science Park för att få ta del av hur deras verksamhet påverkas.
NYHET Publicerad:

Enkätsvaren 2019 – så tycker företagen om företagsklimatet i Västra Götaland

FÖRETAGSKLIMAT Rekordmånga kommuner får i år ett bra betyg för sitt företagsklimat, det visar Svenskt Näringslivs årliga enkätundersökning med svar från totalt över 30 000 företag. Högst sammanfattande omdöme får Vårgårda med 4,7 – det högsta betyg som någonsin uppmätts. Årets undersökning visar också trendbrott för Göteborg.
NYHET Publicerad:

Rekordet för att få ett bygglov – en timme

FÖRETAGSKLIMAT Vårgårda är den kommun i landet som fått högst betyg i det sammanfattande omdömet i årets företagarenkät om lokalt företagande. "Vi har en inställning från kommunens sida att saker går att lösa", säger kommunstyrelsens ordförande Bengt Hilmersson (C).
NYHET Publicerad:

Så påverkas handlarna i Sverige av EP-valet

EU 26:e maj röstar Sverige in sina 20 ledamöter i Europarlamentet. För många olika västsvenska företag påverkar EU konkurrenskraften och tillväxten på olika sätt. Svenskt Näringsliv har intervjuat Henrik Ekelund, näringspolitisk expert på Svensk Handel för att få ta del av hur medlemsföretagen påverkas.
NYHET Publicerad:

Jag slutar, men jobbet tar inte slut

FREDAGSKRÖNIKA Om några veckor är det dags för fredagskrönikorna att ta sommaruppehåll. Detta blir därför min sista för Svenskt Näringsliv. Efter sommaren väntar en ny utmaning, men jag lämnar varken engagemang eller intresse för företagarfrågor bakom mig.
NYHET Publicerad:

Så påverkas besöksnäringen av EP-valet

EU Den 26 maj röstar Sverige in sina 20 ledamöter i Europaparlamentet. För många västsvenska företag påverkar EU konkurrenskraften och tillväxten på olika sätt. Svenskt Näringsliv har intervjuat Suzanne Parenius, VD på Hjortviken Konferens, för att ta del av hur verksamheten påverkas.
NYHET Publicerad:

Rättviksmodellen ska bli Dalslandsmodellen

FÖRETAGSKLIMAT Ett bra lokalt företagsklimat ska bli bättre. Det är bakgrunden till att fyra kommuner i Dalsland nu går samman för att förbättra myndighetsutövningen gentemot företag. Inspiration och arbetssätt hämtas ifrån hyllade Rättvik.
NYHET Publicerad:

Inför EP-valet: så påverkas rymdföretaget från Trollhättan

EU Den 26 maj röstar Sverige in sina 20 ledamöter i Europaparlamentet. För många västsvenska företag påverkar EU konkurrenskraften och tillväxten på olika sätt. Svenskt Näringsliv har intervjuat Claes Haraldsson, VD på Tooltec, för att ta del av hur verksamheten påverkas.
NYHET Publicerad:

Sverige förlorar kampen om kompetensen

FREDAGSKRÖNIKA Spotify flaggade i veckan att man kan tvingas nedprioritera verksamheten i Sverige, främst på grund av svårigheter att rekrytera personal. Problemet med att attrahera talanger till Sverige är ett rejält hot mot vår konkurrenskraft. Global marknad innebär också global arbetsmarknad. Höga skatter, svår bostadsmarknad och en osäker tillståndsprocess gör Sverige mindre attraktivt. Något vi i det långa loppet absolut inte har råd med.
NYHET Publicerad:

EU:s betydelse för Västra Götalandsregionen

EU Västra Götaland är genom handel, utländskt ägande, forsknings- och studentutbyten samt besöksnäringen en starkt globaliserad del av Sverige. Omvärlden och i synnerhet EU är därför av hög betydelse för vår region. Internationella samarbeten är idag en nödvändighet för att Västra Götaland ska klara sig bra i den globala konkurrensen om bland annat investeringar, företag, forskning och kvalificerad arbetskraft.