Fredagskrönika December/Ellen Karlsson

Fredagskrönika av Ellen Karlsson

52 miljarder skäl att välja rätt utbildning från början

NYHET Publicerad

FREDAGSKRÖNIKA. Efter gymnasiet tog jag ett år och arbetade, innan det var dags för universitetets skolbänk. Det för att finna motivation, bli självständig, testa mina vingar och skaffa ytterligare en rad på CV:t. Ett andningshål som många unga längtar efter och nyttjar. Jag tror att många med mig tjänar på att skaffa sig arbetslivserfarenhet innan vidare studier, men studietiden får sedan inte bli för lång. I slutändan påverkar det vårt pensionssystem, våra offentliga finanser och individens livsinkomst.

Behovet av att höja pensionsåldern och i syfte att förlänga arbetslivet diskuteras vanligtvis som en av de viktigaste åtgärderna för att klara samhällsekonomin. Lika, om inte än mer betydelsefullt, vore att se till när själva inträdet på arbetsmarknaden sker och den totala tiden en person arbetar under sin livstid. 52 miljarder i ökad BNP, det skulle exempelvis vara effekten av personer med tre års högskoleutbildning etablerat sig två år tidigare på arbetsmarknaden än idag. Det ökar såväl de offentliga finanserna med 21 miljarder, som den enskildes livsinkomst och pension med en halv miljon respektive 1200 kronor per månad. Det finns således goda argument både för samhället och för den enskilde studenten att snabbare komma ut i arbete.  

Studietiden i Sverige är i genomsnitt sex år. Etableringsåldern, alltså när 75% av en årskull förvärvsarbetar, uppskattas idag till 30,5 år. Det är betydligt högre än i början på 1990-talet. Anledning till den höga etableringsåldern är dels att vi påbörjar studier allt senare, men också att vi tar lång tid på oss att avsluta studierna. En annan viktig orsak till att vi börjar arbeta allt senare är att allt fler väljer att läsa vidare efter gymnasiet. Antalet studenter har fördubblats från drygt 200 000 i början på 1990-talet, till drygt 400 000 idag. Naturligtvis är det en god utveckling, men som också får konsekvenser som bör tas i beaktning.

Expansionen av den högre utbildningen har skett i en takt och på ett sätt som medfört att kvaliteten i utbildningen inte alltid följt med. Bristen på konkurrens och låga antagningskrav har fört med sig fler elever med sämre förkunskaper och som tyvärr ibland saknar förutsättningar för att klara sina studier. Många tenderar att välja utbildning med inställningen att intresse och möjligheten att bli antagen är överordnad utbildningens utfall. Utbudet av utbildningar i Sverige styrs av studenters efterfrågan – inte arbetsmarknadens behov av kompetens. Kanske hade fler valt en kortare utbildning om de haft bättre information och i högre grad sett sin utbildning som en investering?

Det finns positiva effekter av att ta ett eller flera år för att arbeta innan fortsatta studier. Förhoppningsvis utvecklas individen och får kunskap, erfarenhet samt förståelse för arbetslivet, olika yrken och branscher. Men tiden får inte bli för lång. I genomsnitt är vi svenskar idag 24 år när vi påbörjar en högskoleutbildning. Det gör oss hela två år äldre än OECD-snittet. Dessutom läser vi ofta längre utbildningar än många andra länder. Studierna är i många fall för långa, poängproduktionen låg, avhoppsfrekvensen hög och etableringen på arbetsmarknaden för sen. En ekvation vi måste göra något åt och det nu.

Många av problemen är kända, men trots det har vi låtit utvecklingen fortgå. Kanske borde Sverige sätta upp ett mål om att sänka etableringsåldern för högskoleutbildade med två år, till nivåer i enlighet med Norge och Danmark. Det finns verktyg för att sänka etableringsåldern och stärka såväl samhällets som den enskilde individens ekonomi. Genom att ställa högre prestationskrav, införa inträdesprov inom fler utbildningar samt generellt öka effektiviteten i hela utbildningssystemet.

Värdet av att fler etablerar sig två år tidigare än idag är 52 miljarder i ökad BNP och en förstärkning av de offentliga finanserna med 21 miljarder. Samtidigt ökar den enskildes livsinkomst med en halv miljon kronor och pensionen med 1200 kronor per månad. Att fler snabbar på studierna är därför ett såväl egenintresse för studenterna som allmänintresse för omgivande samhälle. Detta perspektiv borde finnas med i fler diskussioner om framtidens utbildningsystem, arbetsmarknad och pensionssystem.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

En sommarhälsning

KRÖNIKA Vi går nu mot sommar och semestertider efter en vår som inte liknar någonting annat vi tidigare har varit med om. För oss på Svenskt Näringsliv har de senaste månaderna inneburit ett intensivt arbete med att förmedla företagens svåra situation till beslutsfattare och få till stödåtgärder på såväl nationell nivå som här i Västsverige.
NYHET Publicerad:

Så undviker du bluffakturor och vd-bedrägerier

SÄKERHET Bluffakturor och internetbedrägerier är något som drabbar företagen under hela året. Särskilt besvärligt är det under sommaren då ordinarie personal inte är på plats och därför inte heller erfarenheten kring vilka leverantörer företaget använder och således vilka fakturor som ska betalas. Nina Jelver, bedrägeriexpert på Svensk Handel, listar sina bästa tips för hantering av bluffakturor och vd-bedrägerier. 
NYHET Publicerad:

"Trygghetsfrågan måste högre upp på kommunernas dagordningar"

FÖRETAGSKLIMAT ”Brotten mot företag drabbar hela samhällsekonomin. Trygghetsfrågan måste upp på kommunernas dagordningar”, anser Rudolf Antoni, regionchef Svenskt Näringsliv i Västra Götaland. 
NYHET Publicerad:

Var fjärde företag i Västra Götaland påverkas allvarligt av brottslighet och otrygghet

BROTTSLIGHET Problemen med brottslighet och otrygghet ökar för företagen i Västra Götaland. Det visar en undersökning från Svenskt Näringsliv med över 5 500 svarande företag i Västra Götaland. 
NYHET Publicerad:

TRR - ett stöd för företag i omställning

OMSTÄLLNING Gabriella Nilsson, regionchef på TRR Trygghetsrådet, berättar om hur de stöttar företag som står inför omställning.
NYHET Publicerad:

Skolans verkliga utmaningar

KRÖNIKA För vår framtida samhällsutveckling, och inte minst våra företags framtida kompetensförsörjning, utgör skolan en viktig grund. Det är därför med bestörtning som jag läser den nya rapporten Skolans verkliga utmaningar som igår publicerades av Friskolornas riksförbund.
NYHET Publicerad:

Så satsar Västra Götalandsregionen på näringslivet

CORONAKRISEN Nya satsningar för att mildra coronakrisens konsekvenser för näringslivet samt bidra till en hållbar omställning.
NYHET Publicerad:

Kompetensförsprång efter krisen

KOMPETENSFÖRSÖRJNING För många företag har det sedan i mitten av mars handlat om att hantera coronakrisens mest akuta effekter. Många åtgärder har vidtagits och ett stort antal verksamheter har varslat, sagt upp eller permitterat sin personal. Nu går tankarna till hur man kan göra det bästa av tiden fram tills dess att det vänder. Kan man kanske till och med stå starkare när hjulen börjar snurra igen? 
NYHET Publicerad:

Nyrekrytering till Svenskt Näringsliv i väst

NYREKRYTERING I augusti tillträder Susann Haggren som ny näringspolitisk rådgivare på Svenskt Näringsliv i Västra Götaland.
NYHET Publicerad:

Näringslivspodden special: Framgångsrecept på företagsklimat

FÖRETAGSKLIMAT Hur utvecklar man som kommun ett långsiktigt stabilt företagsklimat? I veckans specialavsnitt av Näringslivspodden träffar vi företrädare för två kommuner som länge legat i topp i Svenskt Näringslivs undersökningar. Lyssna här!
NYHET Publicerad:

Enkätsvaren 2020 – så tycker företagen om företagsklimatet i Västra Götaland

FÖRETAGSKLIMAT Idag släpps Svenskt Näringslivs årliga enkätundersökning.
NYHET Publicerad:

Dramatisk försämring för företagen i Västra Götaland

DET EKONOMISKA LÄGET Framtiden ser mörk ut när företagen blickar framåt. Det visar Svenskt Näringslivs senaste företagarpanel om det ekonomiska läget.
NYHET Publicerad:

Ökat samarbete mellan skola och näringsliv

NY MEDARBETARE Under de närmsta två åren kommer Simon Sjögren att arbeta heltid med att öka samverkan mellan skola och näringsliv i Västra Götaland, Halland, Jönköpings län samt Värmland.
NYHET Publicerad:

Vår i krisens tid

FREDAGSKRÖNIKA Vi går nu in i maj månad och vi börjar räkna coronakrisen i månader istället för veckor. Vårsolen, fågelkvittret och vitsipporna påminner oss dock om att livet går vidare och det finns tecken på att det kan vara på väg att vända.
NYHET Publicerad:

”Otydlig kommunikation om sjuklönen”

STÖDPAKET Många företag får en kalldusch när de inser att de ska betala sjuklön till anställda som i mars lydde regeringen och stannade hemma vid minsta coronasymptom. Företagaren Anna Karin Hammarstrand är kritisk till den oklara kommunikationen och att stödet inte kickar in tidigare.
NYHET Publicerad:

Krisen cementeras bland de västsvenska företagen

CORONAKRISEN Det råder fortsatt kris bland näringslivet i Västsverige. Ett stort antal företag har fortsatt problem med likviditet, ser en kraftigt minskad försäljning och tvingas varsla personal om uppsägning.
NYHET Publicerad:

Många permitterade i Västra Götaland

CORONAKRISEN Sedan den 7 april har det inkommit 7272 ansökningar om korttidspermittering till Tillväxtverket från företag i Västra Götaland. Totalt innebär det att 42 292, eller 7,4 procent av de anställda inom näringslivet i regionen.
NYHET Publicerad:

Så kan vi rädda företag och jobb i Västsverige

DEBATT Utan företag och jobb finns inga skatteintäkter att fördela.
NYHET Publicerad:

Svenskt Näringsliv Väst startar podd

PODCAST Svenskt Näringsliv i Väst startar 'Näringslivspodden'. En podcast om aktuella frågor inom politik och näringsliv i Västsverige.
NYHET Publicerad:

"Vi måste fokusera på att undvika massarbetslöshet"

CORONAKRISEN Regeringen, Centerpartiet och Liberalerna har lagt fram ytterligare ett krispaket på nästan elva miljarder kronor med fokus på jobb och omställning. ”Flera av utbildnings- och omställningssatsningarna är bra. Samtidigt måste vi fokusera på att undvika massarbetslöshet och rädda jobb och företag. Därför är det av yttersta vikt att förstärka systemet för korttidspermittering", säger vd Jan-Olof Jacke i en kommentar.