Fredagskrönika December/Ellen Karlsson

Fredagskrönika av Ellen Karlsson

52 miljarder skäl att välja rätt utbildning från början

NYHET Publicerad

FREDAGSKRÖNIKA. Efter gymnasiet tog jag ett år och arbetade, innan det var dags för universitetets skolbänk. Det för att finna motivation, bli självständig, testa mina vingar och skaffa ytterligare en rad på CV:t. Ett andningshål som många unga längtar efter och nyttjar. Jag tror att många med mig tjänar på att skaffa sig arbetslivserfarenhet innan vidare studier, men studietiden får sedan inte bli för lång. I slutändan påverkar det vårt pensionssystem, våra offentliga finanser och individens livsinkomst.

Behovet av att höja pensionsåldern och i syfte att förlänga arbetslivet diskuteras vanligtvis som en av de viktigaste åtgärderna för att klara samhällsekonomin. Lika, om inte än mer betydelsefullt, vore att se till när själva inträdet på arbetsmarknaden sker och den totala tiden en person arbetar under sin livstid. 52 miljarder i ökad BNP, det skulle exempelvis vara effekten av personer med tre års högskoleutbildning etablerat sig två år tidigare på arbetsmarknaden än idag. Det ökar såväl de offentliga finanserna med 21 miljarder, som den enskildes livsinkomst och pension med en halv miljon respektive 1200 kronor per månad. Det finns således goda argument både för samhället och för den enskilde studenten att snabbare komma ut i arbete.  

Studietiden i Sverige är i genomsnitt sex år. Etableringsåldern, alltså när 75% av en årskull förvärvsarbetar, uppskattas idag till 30,5 år. Det är betydligt högre än i början på 1990-talet. Anledning till den höga etableringsåldern är dels att vi påbörjar studier allt senare, men också att vi tar lång tid på oss att avsluta studierna. En annan viktig orsak till att vi börjar arbeta allt senare är att allt fler väljer att läsa vidare efter gymnasiet. Antalet studenter har fördubblats från drygt 200 000 i början på 1990-talet, till drygt 400 000 idag. Naturligtvis är det en god utveckling, men som också får konsekvenser som bör tas i beaktning.

Expansionen av den högre utbildningen har skett i en takt och på ett sätt som medfört att kvaliteten i utbildningen inte alltid följt med. Bristen på konkurrens och låga antagningskrav har fört med sig fler elever med sämre förkunskaper och som tyvärr ibland saknar förutsättningar för att klara sina studier. Många tenderar att välja utbildning med inställningen att intresse och möjligheten att bli antagen är överordnad utbildningens utfall. Utbudet av utbildningar i Sverige styrs av studenters efterfrågan – inte arbetsmarknadens behov av kompetens. Kanske hade fler valt en kortare utbildning om de haft bättre information och i högre grad sett sin utbildning som en investering?

Det finns positiva effekter av att ta ett eller flera år för att arbeta innan fortsatta studier. Förhoppningsvis utvecklas individen och får kunskap, erfarenhet samt förståelse för arbetslivet, olika yrken och branscher. Men tiden får inte bli för lång. I genomsnitt är vi svenskar idag 24 år när vi påbörjar en högskoleutbildning. Det gör oss hela två år äldre än OECD-snittet. Dessutom läser vi ofta längre utbildningar än många andra länder. Studierna är i många fall för långa, poängproduktionen låg, avhoppsfrekvensen hög och etableringen på arbetsmarknaden för sen. En ekvation vi måste göra något åt och det nu.

Många av problemen är kända, men trots det har vi låtit utvecklingen fortgå. Kanske borde Sverige sätta upp ett mål om att sänka etableringsåldern för högskoleutbildade med två år, till nivåer i enlighet med Norge och Danmark. Det finns verktyg för att sänka etableringsåldern och stärka såväl samhällets som den enskilde individens ekonomi. Genom att ställa högre prestationskrav, införa inträdesprov inom fler utbildningar samt generellt öka effektiviteten i hela utbildningssystemet.

Värdet av att fler etablerar sig två år tidigare än idag är 52 miljarder i ökad BNP och en förstärkning av de offentliga finanserna med 21 miljarder. Samtidigt ökar den enskildes livsinkomst med en halv miljon kronor och pensionen med 1200 kronor per månad. Att fler snabbar på studierna är därför ett såväl egenintresse för studenterna som allmänintresse för omgivande samhälle. Detta perspektiv borde finnas med i fler diskussioner om framtidens utbildningsystem, arbetsmarknad och pensionssystem.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Framtidens Arbetsförmedling

FREDAGSKRÖNIKA. De senaste 20 åren har den svenska arbetsmarknaden genomgått stora förändringar. Den tekniska utvecklingen i kombination med globaliseringen har gjort arbetsmarknaden både rörligare och mer decentraliserad. Med denna utveckling har också nya vägar för rekrytering och arbetssökande tillkommit. Dessvärre har den förda arbetsmarknadspolitiken inte hängt med och strukturer anpassade för dåtidens arbetsmarknad har fått leva kvar. Det kanske tydligaste exemplet på detta är Arbetsförmedlingen som, trots enorma årliga anslag, misslyckas med sitt kärnuppdrag att matcha arbetssökande med rätt jobb.
NYHET Publicerad:

Hur ska den svenska skolan möta lärarbristen?

KOMPETENSFÖRSÖRJNING. Från olika delar av landet rapporteras om hård konkurrens om behöriga lärare och få eller inga sökande till utannonserade tjänster. Svenskt Näringsliv tror att det behövs en bred palett av initiativ och åtgärder för att vända trenden. ”Därför lanserar Svenskt Näringslivs en rapport ”Handlingskraft kan lösa lärarkrisen” med sex skribenter som har fått i uppdrag att tänka fritt kring möjliga vägar för att förbättra kompetensförsörjningen” säger Johan Olsson, utbildningspolitiska expert på Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

52 miljarder skäl att välja rätt utbildning från början

FREDAGSKRÖNIKA. Efter gymnasiet tog jag ett år och arbetade, innan det var dags för universitetets skolbänk. Det för att finna motivation, bli självständig, testa mina vingar och skaffa ytterligare en rad på CV:t. Ett andningshål som många unga längtar efter och nyttjar. Jag tror att många med mig tjänar på att skaffa sig arbetslivserfarenhet innan vidare studier, men studietiden får sedan inte bli för lång. I slutändan påverkar det vårt pensionssystem, våra offentliga finanser och individens livsinkomst.
NYHET Publicerad:

”Hur vi bäst möter globaliseringen? Vi flyttar hit kompetensen!”

JOBBSKAPARNA. Globalisering och teknikskiften har medfört att efterfrågan på arbetskraft förändrats i Göteborg. Inte sällan behöver företag nu rekrytera från utlandet, när särskilda kompetenser saknas lokalt. ”Det behövs kanske 1000 mjukvaruutvecklare per år i Göteborg de närmsta åren. Vi utbildar ca 150. Nettot på 850 – där har vi behovet av arbetskraftsinvandring, svart på vitt”, konstaterar Klas Persson, VD på Sigma Technology Development i Göteborg.
NYHET Publicerad:

Wallhamn – viktig hubb för svensk fordonsindustri

JOBBSKAPARNA. På Tjörn ligger landets enda helt privatägda allmänna hamn, där det varje vecka anlöper fartyg för att lasta eller lossa bilar, lastbilar, bussar och industrimaskiner. En viktig hubb för svensk fordonsindustri, där infrastrukturen blir en allt viktigare faktor för framtidens utveckling.
NYHET Publicerad:

Länsstyrelsen ger och Länsstyrelsen tar

FREDAGSKRÖNIKA Var fjärde företagare i Västra Götaland tycker att Länsstyrelsen påverkar tillväxten i den egna kommunen negativt. Man ger inte heller själva myndighetsutövningen betyget godkänt. Det är tydligt att fler företagare ser Länsstyrelsen som en hämmande kraft för tillväxten, än tvärtom. Detta trots myndighetens uppdrag om att främja hela länets utveckling och att man delar ut projektbidrag och stöd som ska ge jobb på landsbygden. Man ger med den ena handen men tar desto mer med den andra.
NYHET Publicerad:

Näringslivsstrategen: ”Länsstyrelsen måste förbättra sin dialog med kommun och näringsliv”

LÄNSSTYRELSEN Länsstyrelsens uppdrag är att fungera som regeringens företrädare i länen och främja länets utveckling och samordna olika samhällsintressen. Lyckas Länsstyrelsen med sitt uppdrag? Svenskt Näringsliv har intervjuat Anna Aldegren, näringslivsstrateg på Tjörn.
NYHET Publicerad:

Lantbrukarnas Riksförbund: ”Länsstyrelsen är alldeles uppenbart en hämmande kraft”

LÄNSSTYRELSEN. Länsstyrelsens uppdrag är att fungera som regeringens företrädare i länen och främja länets utveckling och samordna olika samhällsintressen. Lyckas Länsstyrelsen med sitt uppdrag? Svenskt Näringsliv i Västra Götalands län har intervjuat LRF:s regionchef Robert Larsson.
NYHET Publicerad:

Kommunalrådet: ”Länsstyrelsen måste komma närmare medborgare och näringsliv”

LÄNSSTYRELSEN. Länsstyrelsens uppdrag är att fungera som regeringens företrädare i länen och främja länets utveckling och samordna olika samhällsintressen. Lyckas Länsstyrelsen med sitt uppdrag? Per Eriksson (S), kommunalråd i Bengtsfors, är näst på tur i Svenskt Näringslivs artikelserie om Länsstyrelsen.
NYHET Publicerad:

Landsbygdsföretagaren: ”Länsstyrelsen är en bromskloss för tillväxt på landsbygden”

LÄNSSTYRELSEN. Länsstyrelsens uppdrag är att fungera som regeringens företrädare i länen och främja länets utveckling och samordna olika samhällsintressen. Lyckas Länsstyrelsen med sitt uppdrag? Svenskt Näringsliv har intervjuat Thomas Hagberg, VD för Myggenäs Gård i ö-kommunen Tjörn.
NYHET Publicerad:

Företagen kritiska mot Länsstyrelsen

LÄNSSTYRELSEN. Var fjärde företagare i Västra Götaland tycker att Länsstyrelsen påverkar tillväxten i den egna kommunen negativt. Detta trots myndighetens uppdrag att arbeta för hållbar tillväxt och utvecklingen i länet med målet att alla ska ha möjlighet att bo, utvecklas och driva företag. Det visar en ny undersökning från Svenskt Näringsliv i Västra Götaland.
NYHET Publicerad:

Förväntningar som förpliktigar i Göteborg

FREDAGSKRÖNIKA Så föll klubban i kommunfullmäktige till slut. En ny budget och ett nytt styre tar över i Göteborg, för första gången på 24 år. En koalition som under en kort evighet i opposition ständigt påtalat att man vill prioritera näringslivet och det lokala företagsklimatet. En retorik som skapat förväntningar, vilket förpliktigar att gå från ord till handling.
NYHET Publicerad:

Svenskt Näringslivs VD besökte Göteborgs Hamn

EXPORT. Efter knappt 3 veckor på nya jobbet gjorde Svenskt Näringslivs nye vd, Jan-Olof Jacke, sitt första officiella besök på hemmaplan i Göteborg. Och för ett exportberoende land som Sverige blev första företagsbesöket på APM Terminals i Göteborgs hamn.
NYHET Publicerad:

Hur ska välfärden räcka till fler – när färre arbetar?

FREDAGSKRÖNIKA. Under de kommande åren fortsätter vår befolkning att växa snabbt. Vi blir både allt fler barn och äldre i Sverige, samtidigt som vi blir färre i arbetsför ålder. Det sätter press på välfärdens finansiering och ställer krav på en förbättrad effektivitet i välfärdssektorn. Men hur?
NYHET Publicerad:

Svag inbromsning av fortsatt brinnande högkonjunktur

KONJUNKTUR. Den svenska ekonomin har befunnit sig i högkonjunktur sedan 2016. Toppen är nu nådd och tillväxttakterna kommer att sakta in framöver. Inbromsningen drivs dels av en avmattning i den internationella konjunkturen, dels av inhemska faktorer som exempelvis den förestående inbromsningen i bostadsbyggandet.
NYHET Publicerad:

Alla elever borde driva UF-företag

FREDAGSKRÖNIKA Sverige behöver fler Spotify. Fler modiga entreprenörer som lyckas starta, driva och utveckla företag som sätter landet på kartan. Samtidigt behöver vi hitta lösningar på den kompetensbrist som nu sprider sig genom landets alla företag och branscher. Det finns inga enkla lösningar. En stor del handlar dock om att uppmuntra våra unga att våga förverkliga sina idéer.
NYHET Publicerad:

Dalslandsföretaget – ett lyckat exempel på generationsväxling

FÖRETAGSKLIMAT. Ungefär 25% av alla företag i Dalsland har ägare som är över 64 år och näringslivet står således inför en stor generationsväxling. Samtidigt upplever många svårigheter med att lämna över eller sälja sitt företag. ”Det är inte bara en överlevnadsfråga för den enskilde företagaren utan för hela Dalsland”, menar Peter Andersson, SJB AB, som själv varit med och generationsväxlat.
NYHET Publicerad:

Politiker måste bli bättre hästskötare

FREDAGSKRÖNIKA. Winston Churchill lär ha sagt ”vissa betraktar den privata företagsamheten som en farlig tiger som måste skjutas. Andra betraktar den som en ko som är till för att mjölkas. Alltför få inser att den är hästen som drar hela lasset.”. Citatet handlar om vikten av att förstå vilka värden ett företag representerar, att kort och gott ha förmågan att se det hästjobb företagen faktiskt gör för sin kommun. Efter valet står det klart att de politiker som lyckats med detta konststycke – också belönats med bra valresultat. 
NYHET Publicerad:

Fyra faktorer som utmärker en bra skola

SKOLA. Raoul Wallenbergskolan i Skövde har visat sig vara en mycket uppskattad skola som såväl lärare och elever sökt sig till. Idag är det en verksamhet från förskola till högstadium, med flest förstahandsval och fulla klasser. Svenskt Näringsliv i Västra Götalands har intervjuat skolans rektor som berättar om drivkrafterna bakom skolan, om vad som gör en bra skola och om hur vi vänder de sjunkande skolresultaten.
NYHET Publicerad:

Vår tid är nu, Västra Götaland

Ni vet det där bråkiga småsyskonet. Som sett sina två äldre syskon bli bortskämda, framgångsrika och flytta hemifrån. Den på syskonskaran av tre som kanske har högst potential – men som inte förmått att ta plats, kämpar med dåligt självförtroende och istället tycker synd om sig själv. Småsyskonet är Västra Götaland. Nu är tid för förändring.