EU-direktiv om minimilön skadar svensk arbetsmarknadsmodell

Att införa ett system för EU-reglerade minimilöner är en del av den politiska plattform som EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyens presenterade i samband med att hon utnämndes förra sommaren. Många av EU:s medlemsländer har redan i dag lagstadgade minimilöner, men de är satta nationellt. EU-kommissionär Nicolas Schmit arbetar på ett förslag vilket skulle innebära en gemensam standard för hur medlemsstaterna ska fastställa hur hög minimilönen ska vara.

Motståndet mot förslaget är kompakt från svensk sida och arbetsgivare, fackföreningar och politiken är överens om att förslaget, om det genomförs, skulle vara mycket skadligt för den svenska arbetsmarknadsmodellen.

Vi ställde några frågor till Johan Danielsson (S), en av de svenska Europaparlamentarikerna som noga bevakar denna fråga.

Nu när EU-kommissionen nu kommer in i nästa fas gällande unionens arbete för reglering av minimilöner, vad bör Sveriges ingång och prioriteringar vara i detta?

– Jag stödjer regeringens linje och målsättning att vi inte vill ha ett EU-direktiv om minimilöner men kan stödja icke-rättsligt bindande åtgärder för att stärka den sociala dialogen i de länder där det behövs.

Vad tror du detta förslag, om det införs, kan få för konsekvenser för Sverige och det svenska näringslivet och den svenska arbetsmarknadsmodellen?

– Givet att vi inte har ett färdigt förslag att ta ställning till är det svårt att sia om konsekvenserna. Men om det blir så att Kommissionen presenterar ett direktiv om minimilöner kan det få långsiktigt negativa konsekvenser för den svenska modellen då man undergräver parternas självständighet och roll att förhandla om löner.

Hur blir i så fall konsekvenserna för parternas möjligheter att själva förhandla fram löner? Kommer partsmodellen att överleva?

– Om det blir ett EU-direktiv om minimilöner skulle det riskera att allvarligt skada parternas möjlighet att själva förhandla fram löner. Troligtvis kommer modellen överleva men den kommer att behöva justeras och riskera att bli markant försvagad.

Finns det några delar av detta som är särskilt viktiga när det kommer till den europeiska omstarten efter Covid-19?

– COVID-19 har drabbat Europas arbetstagare hårt och det är viktigt att starta igång ekonomin och få fler i sysselsättning. Arbetsmarknadsmodeller med starka och självständiga parter är det mest dynamiska sättet att forma och anpassa arbetsmarknaden på. Det är en framgång med starka, ansvarstagande men oberoendearbetsmarknadsparter. Politisk och EU-juridisk inblandning i lönebildningen blir därmed ett hinder för parterna.

Givet skillnader i levnadsstandard och medianlön mellan medlemsländerna, hur ska EU kunna avgöra vad som bör konstituera en bra minimilön?

– EU-kommissionen har hittills varit tydlig med att EU inte har kompetens att sätta lönenivåer. Vilket är riktigt och gör syftet med hela initiativet högst oklart. Vad som är en lämplig minimilön kan skilja sig mellan olika sektorer och regleras bäst i kollektivavtal.

Hur tror du att diskussionen om minimilöner kommer påverka genomförandet av den sociala pelaren? Hur bör Sverige agera?

– Den sociala pelaren är något som vi välkomnar och som kommer att gynna Europa. Det är viktigt att vi får ett EU som bidrar till rättvisa arbetsvillkor och sund konkurrens. Frågan om minimilöner har varit på tapeten långt innan den sociala pelaren introducerades. I den sociala pelaren nämns att arbetstagarna har rätt till en lön som tillåter en skälig levnadsstandard och att minimilöner ska ligga på en nivå då fattigdom förhindras. I dagens EU har flera medlemsländer redan lagstadgade minimilöner och att dessa nivåer bör ligga på en skälig nivå ser jag som självklart. Men lönebildningen ska fortsatt vara nationell kompetens. Där tycker jag EU-fördraget är tydligt.

Hur kommer eventuella minimilöner att påverka svenska löner? Kommer de att driva lönerna upp eller sänka dem?

– I Sverige har partsmodellen resulterat i en stabil lönebildning med jämförandevis god reallöneutveckling. Om minimilöner införs kommer det troligtvis inte omedelbart innebära sänkta löner, men de långsiktiga konsekvenserna kommer innebära mindre flexibilitet och en politisk inblandning i lönebildningen. Om vi jämför med länder runt om i Europa med politisk inblandning så verkar det i alla fall inte leda till minskad fattigdom eller ”in-work-poverty”.

Hur ställer sig du respektive din europeiska partigrupp till införande av EU-reglering av minimilöner?

– S&D-gruppen är inte enig i denna fråga och jag tillhör de i gruppen som inte vill ha ett EU-direktiv om minimilöner.