LogoLogo
LogoLogo
Nyhet8 juli 2020

Så återtar EU en topposition på världsscenen

Frihandel, bättre konkurrensregler och klimatsatsningar ska få EU:s ekonomiska hjul att snurra fortare. Det framkom när beslutsfattare och företagsledare bröt åsikter mot varandra under en konferens.

Valdis Dombrovskis
Valdis Dombrovskis, verkställande vice ordförande i EU-kommissionen, deltog i konferensen.Foto: John Thys

Är det dags att göra Europa framgångsrikt igen?

Det var frågan som utgjorde huvudtemat för Politicos stora webbkonferens om konkurrenskraft - Competitive Europe Summit. Och visst är konkurrenskraft ett aktuellt ämne; efter cirka 70 år av framsteg börjar EU:s ekonomiska modell förlora i inflytande gentemot exempelvis USA och Kina. I detta syfte tog EU-kommissionen i mars fram en industristrategi och efter Coronakrisen diskuteras att EU behöver ställa om till att bli mer digitalt och klimatvänligt, men utan att tillväxtmålen hamnar i skymundan. Hur kombinerar vi detta framgångsrikt?

På konferensen hade Politico samlat beslutsfattare på hög nivå, liksom företagsledare från olika branscher för att diskutera hur EU ska nå toppen på världsscenen.

Från svensk sida deltog utrikeshandelsminister Anna Hallberg i ett samtal med Polens finansminister Tadeusz Kościński. Båda var ense om att frihandel inte bara är nödvändigt utan helt fundamentalt för att ta Europa ur krisen. I debatten används begreppet ”strategisk autonomi”, något Hallberg tycker är problematiskt.

– Vi skulle ha föredragit – och det är ingen hemlighet – uttrycket ”strategisk motståndskraft” (”strategic resilience”).Vi från regeringens håll inte kan ålägga företag att ta hem produktionen och inte heller kan styra hur de ska hantera sina värdekedjor, sade Anna Hallberg.

Tadeusz Kościński instämde och sade att även han föredrog termen ”motståndskraft” framför ”autonomi”, eftersom den senare ”antyder att vi stänger våra gränser”. Han underströk att ingen regering kan bygga en mur runt sitt land och klara denna kris, utan att det kommer behövas samarbete och ökad öppenhet gentemot omvärlden.

Olivier Guersent, generaldirektör vid EU-kommissionen, fick senare svara på den tyska och franska kritiken om att bristen på europeiska framgångsrika världsbolag, s.k. ”global champions”, beror på EU:s strikta konkurrensregler. Guersent hävdade istället att framkomsten av framgångsrika företag handlade om ekosystem, kapitalbeskattning, tillgången till toppuniversitet och liknande faktorer.

– Det finns många skäl till varför vi inte har GAFAs, företag som Google, Amazon Facebook och Apple, i Europa, men inget av dessa skäl är relaterat till konkurrenspolitiken. Om det bästa sättet att hjälpa inhemska företag att bli framgångsrika globalt vore att skydda dem från konkurrens hade vi nog vetat det vid det här laget – och vi hade dessutom varit dominerade av den mäktiga sovjetiska industrin, sa Guersent.

En del i konferensen handlade om huruvida EU:s industristrategi och gröna giv kan gå hand i hand, ett ämne som är intressant inte minst för näringslivet. Här deltog bland annat Mauro Petriccione som är generaldirektör vid EU-kommissionens DG för klimat och Pete Harrison från European Climate Foundation.

– Den här kommissionen lever som den lär, menade Mauro Petriccione. Vi har massiv lagstiftning på plats för minskande av koldioxidutsläppen och vi har flera överenskommelser. Det som kommer nu bör inte ses som en ensam reform utan snarare som ännu en del i de klimatreformer som finns på plats och som kommer att presenteras framöver. Vi håller på att bygga maskineriet för att medlemsstater ska kunna uppnå miljömålen.

Petriccione tror att de nationella återhämtningarna kommer ha ett grönt fokus, men frågade retoriskt också om detta är det enda målet? Till vilken grad ska gröna reformer sättas före sociala reformer eller jobbskapande? Sådana frågor har medlemsländerna att brottas med i dessa tider.

Harrison hade ett hårdare fokus på att klimatet måste gå före annan hänsyn och menade att vi befinner oss i en ”allt eller inget-situation” för EU:s klimatstrategi.

– Vi måste göra valet att investera i en grönare industri och en grönare infrastruktur och där utgör gröna given kartan. Jag skulle dock vilja se att mer av EU:s investeringsbudget går till klimatinvesteringar. Det vi inte investerar nu kommer istället att bli en skuld till nästa generations invånare i EU. Skrivningarna och styrningen måste bli hårdare - istället för rekommendationer behövs krav på klimatneutralitet.

Dessa två talare var dock ganska ense om att klimattullar kan behövas, något som MarcoMensink, från Cefic, den europeiska organisationen för kemiindustrier, inte skrev under på.

– När klimattullarna införs tror jag att risken för ett handelskrig är ganska stor. Det kommer vara väldigt svårt för EU att använda sig av gröna importtullar och den komplexa frågan är just vad som ska göras utan att skada inhemsk industri.

Konferensen avslutades med en intervju med Valdis Dombrovskis, som är verkställande vice ordförande i EU-kommissionen med portföljen ”en ekonomi för människor”.

Coronakrisen har självklart påverkat de ekonomiska planerna och Dombrovskis menade att stärka EU:s industribas och konkurrenskraft är några av de viktigaste områdena för att unionen ska återhämta sig från krisen. Kommissionen har tagit fram program som de menar både ska skydda europeisk industri och förbättra klimatet. Ett införande av klimattullar är aktuellt och först ut är produkterna stål och cement.

– Vi kan inte släppa in varor som släpper ut mer än vad våra riktlinjer godkänner, då slår vi undan benen för våra egna industrier. EU får inte heller förlora marknadsandelar till länder som har längre miljöstandard på sina produkter. Det finns planer för att skydda europeisk industri; både stödpaket och finansiellt stöd tillsammans med klimattullar vid gränsen till unionen. Jag menar att klimattullarna kommer att bidra till att öka konkurrensneutraliteten mellan industrin i EU respektive utanför, sa Valdis Dombrovskis.

EU-samordningEU
Skriven avRedaktionen
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Stockholm Telefon: 08-553 430 00
Kontakta oss
Ta del av fler nyheter på fPlus
fPlus logo
fPlus ger dig koll på det senaste och fördjupning i allt som rör företagsamheten.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Stockholm Telefon: 08-553 430 00
Kontakta oss
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ta del av fler nyheter på fPlus
fPlus logo
fPlus ger dig koll på det senaste och fördjupning i allt som rör företagsamheten.
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Stockholm Telefon: 08-553 430 00
Kontakta oss
Ta del av fler nyheter på fPlus
fPlus logo
fPlus ger dig koll på det senaste och fördjupning i allt som rör företagsamheten.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Stockholm Telefon: 08-553 430 00
Kontakta oss
Ta del av fler nyheter på fPlus
fPlus logo
fPlus ger dig koll på det senaste och fördjupning i allt som rör företagsamheten.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ansvarig utgivare och chefredaktör Anna Dalqvist