”Vi behöver en offensiv europeisk handelspolitik”

EU tar nu fram en ny handelsstrategi. Det är ett arbete som präglas av den pågående pandemin. För ett handelsberoende land som Sverige är detta en mycket viktig process.

Nästan hälften av vår BNP kommer från export och 1,3 miljoner jobb är helt beroende av exporten. Till det kommer vårt beroende av import och investeringar.

Det ligger i Sveriges intresse att EU:s handelspolitik präglas av öppenhet, förutsägbarhet och engagemang inom världshandelsorganisationen WTO och i våra förhandlingar om nya frihandelsavtal med länder världen över.

Från Svenskt Näringsliv har vi under hela pandemin lyft fram vikten av att EU:s inre marknad fungerar bra. Pandemin får inte bli en förevändning för att resa hinder på den inre marknaden.

Den nya handelsstrategin blir nu en naturlig utgångspunkt för att utveckla möjligheterna utanför EU. Stärkt konkurrens inom EU behöver kompletteras med förbättrade möjligheter att konkurrera och växa utanför EU.

Idag presenterar Svenskt Näringsliv därför vårt förslag för hur en ambitiös och framåtsyftande europeisk handelsstrategi bör se ut. Den utgör grunden för vårt svar i den konsultation som EU-kommissionen nu genomför, men den är också vår agenda i handelspolitiska diskussioner med våra europeiska systerorganisationer, med politiska företrädare på europeisk nivå och med den svenska regeringen.

Vi har stora förväntningar på att regeringen gör sitt för att driva utvecklingen åt rätt håll. För situationen är både akut och långsiktigt utmanande.

Sveriges BNP-tapp på 8,6 procent beror till stor del på fallande export. EU-kommissionen räknar med att Europas export krymper med 9–15 procent i år. WTO:s prognos är att den globala handeln minskar med 13–32 procent under 2020.

Det är historiska fall som direkt drabbar oss alla i Sverige.

Redan före Coronapandemin fanns det anledning till oro för världshandelns långsiktiga utveckling. Handelskonflikten mellan USA och Kina, Storbritanniens utträde ur EU och krisen i WTO är stora orosmoln, samtidigt som nya hinder för handel och rörlighet direkt drabbat företagen.

Utgångspunkten för vårt förslag till handelsstrategi är att det är företag som handlar och använder de handelsavtal som finns. Därför måste företagens verklighet vara handelspolitikens utgångspunkt.

Vi föreslår konkreta åtgärder som kan öka handel och rörlighet, men också strukturella reformförslag som skapar uppdaterade regler för den internationella handeln.

En agenda för marknadstillträde

Ökad öppenhet för internationell handel med såväl varor och tjänster som för utländska investeringar bör vara ledstjärnan. EU behöver vara pådrivande för fler och djupa frihandelsavtal.

• Säkra ett ambitiöst handelsavtal med Storbritannien efter Brexit.
• Godkänn färdigförhandlade avtal, såsom avtalet med Mercosur.
• Uppdatera och modernisera WTO:s regelverk.
• Reparera och återupprätta WTO:s tvistlösningssystem.
• Stärk dialogen med EU:s viktigaste handelspartners för att undanröja krockar mellan olika regelsystem.
• Främja en helhetssyn på handel, där traditionella frågor om tullar och handelshinder kombineras med processer som underlättar människors rörlighet, stärker skyddet av immateriella rättigheter och säkrar smidiga och säkra dataflöden.

Handel för hållbarhet

I Agenda 2030 slår FN fast att handel är en nödvändig del av lösningen för att världen ska kunna uppnå hållbarhetsmålen. Med andra ord är det inte frågan om handel eller hållbarhet utan handel för hållbarhet.

Svenska företag bidrar sedan lång tid till hållbarhet och har mycket att erbjuda världen i form av innovativa tjänster och produkter.

• Inför nolltullar på miljövänliga varor och montera ned miljöskadliga subventioner.
• Främja globala regler för produkter, produktionssystem och återvinning så att en cirkulär ekonomi kan utvecklas utan att hindras av nationella särkrav.
• Utveckla de hållbarhetskapitel som EU inkluderar i alla frihandelsavtal.
• Stärk beredskapen för att införa defensiva åtgärder om EU:s industri – som minskar sina utsläpp kraftigt – konkurreras ut av betydligt mer koldioxidtunga aktörer utanför Europa.

Ökad säkerhet och jämnare spelplan utan protektionism

Coronakrisen har lett till en diskussion om behovet av ökad självförsörjning. Det talas om att ta hem produktion från andra länder. Den processen bör styras av företagen, inte av politiska agendor.

I syfte att utjämna spelplanen – sätta gemensamma regler – utvecklas just nu politiska initiativ på EU-nivå. Det rör sig bland annat om begränsningar för utländska aktörer att investera i EU, minskade möjligheter att delta i offentliga upphandlingar och minskat manöverutrymme för statssubventionerade företag från omvärlden att agera på inre marknaden.

Var och en av förslagen kan ha sina meriter, men den samlade effekten får inte blir en europeisk fästning som drar upp bryggan mot omvärlden.

• Låt företag själva bestämma över sina värdekedjor. Det är ofta oerhört komplexa nätverk och företagen har den kompetensen mer än några andra.
• Motarbeta Corona-motiverad protektionism.
• Etablera en jämnare spelplan med öppenhet och konkurrens som styrande faktorer.
• Värna EU:s attraktionskraft och motarbeta hinder för gynnsamma investeringar.

Svenskt Näringslivs förslag till handelsstrategi är en del av vårt arbete för att återstarta Sverige. Handeln inom EU och med världen utanför EU är helt avgörande för om vi lyckas.

Sverige behöver driva en tydlig agenda, bygga allianser med likasinnade och ta tydlig plats på den europeiska scenen i dessa frågor.