Kunskapsekonomins viktigaste tillgång? Hur långt efter ska Sverige hamna?

Allt fler konkurrentländer vidtar åtgärder för att säkra konkurrenskraften i kunskapsekonomin. Numera har inte bara länder som Finland, Korea och Singapore en nationell immaterialrättsstrategi utan även exempelvis Danmark.

I Sverige vidtas dock fortfarande inga åtgärder. Frågor om de kunskapsbaserade tillgångarna lyser med sin frånvaro i allt från forskningspolitik till industripolitik. Ett exempel är att när förra regeringen släppte sin industristrategi 2022 talades till mycket om innovation, men inget om de kunskapsbaserade tillgångarna. Detta trots att när EU-kommissionen släppte sin industristrategi 2020 låg en handlingsplan för immaterialrätt med som en viktig del.

Svenskt Näringsliv har under ett par år arbetat med en immaterialrättsstrategi som bygger på hur fem identifierade utmaningar ska mötas. Under dessa år har inte minst konkreta politiska förslag lämnats för hur utmaningarna ska tacklas. Det politiska systemet har under samma tid inte levererat.

Under seminariet ställs frågan om hur långt efter Sverige ska hamna innan det politiska systemet inser betydelsen av att vidta åtgärder för att stärka Sveriges position i kunskapsekonomin. Konkreta förslag på vägar framåt kommer också att lyftas.

Bland talarna återfinns bland andra Peter Strömbäck, GD för Patent- och registreringsverket samt Christina Wainikka, policyexpert för immaterialrätt Svenskt Näringsliv.

Medverkande

Peter Strömbäck, gd PRV

Aida Birinxhiku, riksdagsledamot (S)

Ann-Charlotte Hammar Johnsson, riksdagsledamot (M)

Sara Lindbäck, Rättighetsalliansen

Bengt Domeij, professor Uppsala universitet

Maja Fjaestad, IVA ledamot