Sex av tio varnar för ökad sjukfrånvaro utan karensavdrag: ”Allvarlig signal”

Ett avskaffat karensavdrag skulle få allvarliga konsekvenser för svenskt arbetsliv. Det visar en ny undersökning från Svenskt Näringsliv där företagen varnar för ökad sjukfrånvaro, produktionsbortfall och färre nyanställningar. ”Det har inte Sverige råd att kosta på sig”, säger vice vd Mattias Dahl.

Sex av tio företag tror att korttidssjukfrånvaron skulle öka om karensavdraget slopas. Det visar en ny undersökning från Svenskt Näringslivs företagarpanel, där företagen har fått svara på frågor om vilka konsekvenser ett avskaffat karensavdrag skulle få.

– Det är väntade siffror. Vi tror samma sak och i grund och botten tror nog alla det. Man kan diskutera hur mycket sjukfrånvaron skulle öka, men alla tror att den kommer att öka, säger Svenskt Näringslivs vice vd Mattias Dahl .

– Vi har ju dessutom historiska erfarenheter från när vi har gjort så i Sverige, säger han och syftar på de år under 1980-talet då Sverige inte hade något karensavdrag och sjukskrivningstalen var betydligt högre.

Totalt svarar 61 procent av företagen att de tror att korttidssjukfrånvaron skulle öka om karensavdraget avskaffades. 30 procent tror att den skulle öka mycket, medan drygt 30 procent tror att den skulle öka något. Bara 1,5 procent av företagen tror att kortidssjukfrånvaron skulle minska.

Men korttidssjukfrånvaron är inte det enda problemet som kommer med ett slopat karensavdrag.

Nästan sju av tio, 69 procent, av företagen är oroliga över produktionsbortfall, alltså att de inte skulle kunna producera så mycket som de behöver.

– Produktionsbortfall kan låta som en ekonomisk term, men det betyder konkret att affärer inte blir genomförda, produkter inte produceras och tjänster inte erbjuds, säger Mattias Dahl.

– Vi vill ju att Sverige ska höja sin tillväxtambition, men ett slopat karensavdrag skulle innebära att utvecklingen i stället går åt andra hållet. Det har inte Sverige råd att kosta på sig.

Sämre service, färre varor och minskad kollektivtrafik

Han beskriver hur konsekvenserna kan märkas ute på arbetsplatserna.

– På en restaurang kan det innebära sämre service därför att bemanningen inte räcker till. På en fabrik kan det innebära att färre varor produceras under månaden. I kollektivtrafiken kan det i värsta fall innebära att en tur måste ställas in. Om någon är borta och inte kan ersättas fullt ut blir jobbet helt enkelt inte gjort.

Vartannat företag, 50 procent, svarar att de skulle bli mer försiktiga vid rekryteringar. Nästan lika många, 48 procent, tror att behovet av tidigare läkarintyg skulle öka och fyra av tio, 39 procent, tror att uppföljning och kontroll av sjukfrånvaro skulle behöva skärpas.

”Vi vill ju att Sverige ska höja sin tillväxtambition, men ett slopat karensavdrag skulle innebära att utvecklingen i stället går åt andra hållet.”

Dessutom menar omkring vart femte företag att de skulle behöva införa stramare schemaläggning.

– Alla de här åtgärderna stavas administration. Det kostar pengar och är dåligt för företagen. Det är också dåligt för dem som redan är anställda, som kan behöva jobba mer övertid och hoppa in med kort varsel. Och det innebär fler av det som facken kallar ”osäkra anställningar”, alltså timanställningar och liknande.

Mattias Dahl konstaterar att signalerna från företagen är allvarliga.

– Vi har redan en arbetslöshet som är bekymmersam i Sverige och vi behöver fler jobb och arbeta fler timmar, inte färre. Företagens möjligheter att anställa är helt avgörande. Om företagen säger att de kommer att bli mer försiktiga med att rekrytera på grund av det här, då är det en allvarlig signal som också måste tas på allvar, säger han.

Vilka är det som måste ta signalerna på allvar?

– Ytterst är det ju riksdagspolitikerna, som sitter på makten att bestämma om det här, säger Mattias Dahl.

Han menar också att ett slopat karensavdrag riskerar att förändra relationen mellan arbetsgivare och anställda.

– Sverige har i grunden ett tillitsbaserat system där vi litar på människor. Tar man bort karensavdraget tror jag att det kommer att leda till mer kontroll och mer misstänksamhet. Företag kommer behöva införa tidigare läkarintyg och tätare uppföljning. Det vill ingen.

En form av självrisk

I debatten menar de som förespråkar ett slopat karensavdrag att det är ett orättvist system. Orsaken, menar de, är bland annat att vissa tjänstemän kan arbeta hemifrån vid sjukdom medan andra yrkesgrupper måste sjukskriva sig helt.

Men Mattias Dahl anser inte att det är ett argument för att slopa karensavdraget generellt.

– Alla försäkringar, även sjukförsäkringen, bör innehålla någon form av självrisk. Och det är för att den som faktiskt är sjuk på riktigt och länge ska drabbas så lite som möjligt. Vi vill ha ett generöst välfärdssystem, men tar man bort karensavdraget hotar det sjukförsäkringen i sig, säger han.

Han hänvisar också till erfarenheterna från 1980-talet, då karensavdraget tillfälligt togs bort.

– Utfallet blev så pass dramatiskt att vi som samhälle tvingades att återinföra det. Därför är det svårt att förstå varför man nu vill göra om samma misstag, säger Mattias Dahl.

I Norge finns ingen självrisk för den anställde utan en sjukersättning på 100 procent av lönen i upp till ett år. Där är kostnaden för sjuklön och invaliditetsförmåner många gånger högre än i andra länder inom OECD och uppgår nu till åtta procent av landets bnp.

– Jag har inte hört någon säga att norrmän skulle vara sjukare än svenskar. Det pekar snarare på att avsaknaden av karensavdrag påverkar sjukfrånvaron, säger Mattias Dahl.

– Det säger sig självt att alla sådana här åtgärder kokar ner till att vi kommer att jobba mycket mindre och att kostnaderna för företagen ökar dramatiskt. Då minskar samhällets intäkter samtidigt som kostnaderna ökar. Det är en nedåtgående spiral som ganska snabbt kommer att drabba oss alla och allra mest den som är sjuk, säger Mattias Dahl.

Undersökningen bygger på svar från 836 företag och genomfördes mellan den 21 april och 8 maj.