Socialförsäkringar och arbetslöshetsförsäkring
Socialförsäkringarna syftar till att ge ekonomisk trygghet vid exempelvis sjukdom eller arbetsskada. Försäkringarna kan vara både lagstadgade och kollektivavtalade. Utformningen är av stor vikt för både arbetsgivare och arbetstagare och ska underlätta återgång i arbete.
Läs mer
Sveriges system med allmänna socialförsäkringar och kompletterande kollektivavtalade försäkringar har vuxit fram under drygt hundra år. De allmänna försäkringarna vilar på lagstiftning och finansieras huvudsakligen med arbetsgivarnas avgifter, men även med arbetstagarnas inkomstskatter. De kollektivavtalade försäkringarna vilar på överenskommelser mellan parterna på arbetsmarknaden och finansieras med premieinbetalningar som arbetsgivarna gör.
De allmänna socialförsäkringarna administreras av Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten. De ger ett grundskydd som gäller alla. Kollektivavtalade försäkringar gäller för dem som omfattas av kollektivavtal och administreras bland annat av AFA Försäkring, Alecta och AMF. Idag omfattas nära fem miljoner människor av kollektivavtalad försäkring vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist, dödsfall och föräldraledighet. Omkring 90 procent av alla anställda i Sverige täcks av kollektivavtal.
Arbetslöshetsförsäkringen är formellt inte en del av de allmänna socialförsäkringarna. Försäkringen administreras av arbetslöshetskassor (a-kassor). De finansieras huvudsakligen med arbetsgivaravgifter men även med medlemsavgifter till a-kassorna.
Försäkringslösningarna ska kunna erbjuda valfrihet och individuella lösningar som speglar de olika behoven av skydd och trygghet. De bör utformas med arbete i fokus och medverka till snabba och lämpliga åtgärder som leder tillbaka till arbete för dem som under kortare eller längre tid inte kan delta på arbetsmarknaden, liksom åtgärder för att förhindra och förebygga frånvaro.
NyhetSvenskarna: Sjukfrånvaron ökar om karensavdraget slopas
Fler sjukskrivningar, fusk och ökad arbetsbelastning. Det är vad svenska folket ser framför sig om förslaget om slopat karensavdrag blir verklighet, enligt en undersökning. ”Det är logiskt att majoriteten ser att slopad karens kommer leda till ökad korttidsfrånvaro”, säger experten Catharina Bäck.
NyhetLista: Här är lösningarna som minskar sjukfrånvaron
Sjukfrånvaron i Sverige skjuter i höjden – och kostar samhället över 90 miljarder kronor per år. Längre sjukfall, ökande psykisk ohälsa och politisk handfallenhet är några av utmaningarna. Men det går att lösa med en rad viktiga åtgärder, enligt försäkringsexperten Catharina Bäck.
NyhetSå har Scania sänkt sjukfrånvaron – ”Vi lämnar ingen”
På bara ett år har långtidssjukfrånvaron på Scania Logistics minskat från 5,5 till 4 procent. En ny process i tre steg är nyckeln till framgång. ” Det blir både snabbare och mer träffsäkert”, säger företagets HR-chef Anna Prans.
Kontaktpersoner
Catharina Bäck
Se kontaktuppgifterPär Andersson
Se kontaktuppgifterJessica Permatz
Se kontaktuppgifterSara Kinnander
Se kontaktuppgifterMathias Gunnervald
Se kontaktuppgifterBeatrice Tollerup
Se kontaktuppgifter
Senaste artiklarna
- Nyhet – 31 oktober 2025
Svenskarna: Sjukfrånvaron ökar om karensavdraget slopas
Fler sjukskrivningar, fusk och ökad arbetsbelastning. Det är vad svenska folket ser framför sig om förslaget om slopat karensavdrag blir verklighet, enligt en undersökning. ”Det är logiskt att majoriteten ser att slopad karens kommer leda till ökad korttidsfrånvaro”, säger experten Catharina Bäck.
- Nyhet – 27 oktober 2025
Lista: Här är lösningarna som minskar sjukfrånvaron
Sjukfrånvaron i Sverige skjuter i höjden – och kostar samhället över 90 miljarder kronor per år. Längre sjukfall, ökande psykisk ohälsa och politisk handfallenhet är några av utmaningarna. Men det går att lösa med en rad viktiga åtgärder, enligt försäkringsexperten Catharina Bäck.
- Nyhet – 27 oktober 2025
Så har Scania sänkt sjukfrånvaron – ”Vi lämnar ingen”
På bara ett år har långtidssjukfrånvaron på Scania Logistics minskat från 5,5 till 4 procent. En ny process i tre steg är nyckeln till framgång. ” Det blir både snabbare och mer träffsäkert”, säger företagets HR-chef Anna Prans.
- Nyhet – 21 oktober 2025
Hårdare bidragskrav ska få fler i arbete – men regeringens kalkyl ifrågasätts
Regeringen och Sverigedemokraterna vill skärpa kraven för att få bidrag och införa ett bidragstak för stora barnfamiljer – åtgärder som ska få fler att börja jobba. Men förslaget möter kritik från olika håll, inte minst för att det riskerar att göra utsatta barnfamiljer ännu fattigare.
- Remissvar – 10 oktober 2025
Remiss av promemoria: Åtgärder för att förhindra felaktiga utbetalningar inom socialförsäkringen och förenklad administration inom föräldrapenningen
- Nyhet – 3 oktober 2025
Daunfeldt sågar S-förslag om slopad karens
Socialdemokraternas förslag om att avskaffa karensavdraget får hård kritik från näringslivet. Enligt Svenskt Näringslivs chefsekonom Sven-Olov Daunfeldt visar historien att det skulle leda till kraftigt ökade sjukskrivningar och kostnader för företagen.
- Nyhet – 18 september 2025
Experten: ”Hälften av alla sjukskrivningar är diskutabla eller omotiverade”
Sjukförsäkringen handlar egentligen inte om sjukdom utan om arbetsförmåga, menar Jan Lidhard, expert på sjukfrånvaro. Han lyfter fram den brittiska hållningen. ”De fokuserar inte på läkarintyg utan på vad en patient kan, och försöker hjälpa dem utifrån det. Läkarnas betydelse har tonats ner”.
- Rapport – 16 september 2025
Vilka får ersättning från a-kassan i den utdragna lågkonjunkturen? En regional branschanalys
- Nyhet – 15 september 2025
Regeringen skärper reglerna mot bidragsbrott – ”Har blivit ett sätt att försörja sig”
Socialförsäkringsminister Anna Tenje är oroad över ungas attityder till arbete och bidragsfusk. Regeringen lägger nu fram en bidragsreform för att ”återupprätta arbetsmoralen” och sätta stopp för de omfattande bidragsbrotten.
- Nyhet – 18 juni 2025
Högre dödlighet och psykisk ohälsa – den dolda krisen bakom arbetslösheten
Den rekordhöga arbetslösheten leder till allvarliga följder som det inte talas högt om. Experter varnar nu för effekter på folkhälsan som dröjer sig kvar i decennier. ”Arbetslösa i unga år kommer att fortsätta att drabbas hälsomässigt i minst 10–15 år”, säger Fredrik Norström, hälsoekonom.
