Nya siffror: Så många företag sågar slopat karensavdrag

Högre sjukfrånvaro, ökade kostnader och högre press på medarbetarna. I en ny undersökning larmar företagare för allvarliga följder om Socialdemokraternas förslag om slopat karensavdrag blir verklighet. ”Måste vara lite rim och reson”, säger Marcus Nilsson på företaget Bevakningsskydd.

Socialdemokraternas förslag att ta bort de anställdas självrisk i sjukförsäkringen genom att slopa karensavdrag för den första sjukdagen skulle slå hårt mot företagen. Det visar siffror från Svenskt Näringslivs undersökning Företagarpanelen. 42 procent av företagen uppger att arbetsbelastningen på kollegorna skulle öka. 41 procent uppger att det skulle innebära ökade kostnader, exempelvis för vikarier, övertidsersättning och kvalitetsbrister. Nästan hälften av företagen, 44 procent, gör bedömningen att korttidssjukfrånvaron ökar om karensavdraget slopas.

Problemen bekräftas av Elisabeth Tedestål, som tillsammans med sin man driver Vellingeblomman, ett utflyktsmål med restaurang, kafé och butik i Skåne. Att slopa karensavdraget skulle snabbt ge negativa effekter för verksamheten.

– Det skulle ge dramatiskt ökade kostnader eftersom sjukfrånvaron skulle öka på arbetsplatserna. Samtidigt ökar pressen på dem som inte är sjuka, säger hon.

”Går ut över arbetskamrater”

Vellingeblomman kan inte göra så mycket för att bemöta ökad korttidssjukfrånvaro, enligt Elisabeth Tedestål. Företaget tar in bemanningsbolag när det saknas personal i kassan till exempel, men på vissa befattningar fungerar det inte.

– Eftersom vi sällan hinner få in vikarier vid korttidsfrånvaro går det ut över arbetskamraterna, säger hon.

Det har gjorts flera beräkningar på hur mycket ett slopat karensavdrag skulle kosta och resultaten skiljer sig avsevärt åt.

Enligt Socialdemokraterna skulle det kosta fem miljarder kronor, men enligt Svenskt Näringslivs beräkningar landar den direkta kostnaden för arbetsgivarna på närmare 14,4 miljarder kronor årligen. Inkluderas beteendeeffekter och produktionsbortfall beräknas de totala kostnaderna till mellan 23 - 40 miljarder kronor årligen.

Att ta bort karensavdraget vore inte bra alls, varken för arbetsgivare eller för samhället, menar Elisabeth Tedestål.

– Hos oss blir effekten ”bara” att köerna till kassan blir lite längre, men de som säljer timmar får ju inte in en enda krona när anställda är sjuka – och ändå ska de betala ut lön, säger hon.

Särskilt hårt drabbar det små företag med bara några anställda. Följden blir att de blir försiktigare i sin rekrytering, påpekar hon. Det framkommer även i Företagarpanelen där 40 procent av företagen svarar att de skulle bli försiktigare vid rekryteringar.

”Sämre konkurrenskraft”

Mattias Dahl, vice vd på Svenskt Näringsliv, är säker på att korttidsfrånvaron direkt skulle öka om karensavdraget togs bort.

– Det är svårt att se något annan utveckling och för företagen betyder det en dramatisk kostnadsökning, säger han i en tidigare intervju.

Om karensavdraget försvinner flyttas kostnaden för den första sjukdagen rakt in till företagen eftersom de betalar sjuklönen de första 14 dagarna, konstaterar han.

– Det får konsekvenser i form av högre priser och sämre konkurrenskraft. Ytterst blir företagen också mer försiktiga med att anställa. Risken är att vi tänker att det är en lång fråga som vi få ta sedan. Men de här sakerna hör ihop och vi måste orka se helheten, säger Mattias Dahl.

Skenande sjuklönekostnader

Marcus Nilsson, ägare och vd på bevakningsföretaget Bevakningsskydd i Hässleholm, är också övertygad om att sjuklönekostnaderna skulle rusa i höjden om karensavdraget slopades.

– Sjukfrånvaron skulle öka drastiskt eftersom fler helt enkelt skulle sjukanmäla sig trots att de egentligen hade kunnat jobba. Det finns det anställda som gör redan idag, säger han.

Bevakningsskydd har dygnet runt-verksamhet, och måste se till att ha bemanning ute hos sina kunder. Det gäller också att vara beredd på plötsliga extrauppdrag med kort varsel.

– Allting kan ju hända i samhället. Bränder, sprängningar och annat kan snabbt kräva extra väktarinsatser. Det är en väldigt speciell bransch, säger Marcus Nilsson.

Han menar att det skulle drabba många företag mycket hårt om karensavdraget togs bort, framför allt i branscher som tillhör tjänstesektorn, som måste ha folk ute på plats, och som redan idag har svårt att hitta medarbetare.

Sliter hårdare på personalen

Ökad sjukfrånvaro skulle öka kostnaderna för övertid och mertid för de medarbetare som måste täcka upp för sina sjukanmälda kollegor.

– Det kommer att slita hårdare på personalen. Jag hoppas verkligen att detta inte blir av, säger Marcus Nilsson.

Korttidssjukfrånvaron har ökat på senare år. Marcus Nilsson tror att det beror på att de flesta av medarbetarna är lite yngre, en grupp som faktiskt oftare sjukanmäler sig.

– Unga idag har inte riktigt samma mentalitet. Självklart ska den som är sjuk vara hemma men de yngre är oftare hemma för mindre saker, som att de har ont i huvudet, eller till och med för att de är trötta. Det måste vara lite rim och reson i det hela, säger han.

Marcus Nilsson är helt övertygad om att om karensavdraget tas bort kommer sjukfrånvaron att öka ytterligare.

– Även om vi har jättebra medarbetare med hög arbetsmoral är risken stor att det kommer att drabba oss. Dessutom drabbar det vården eftersom vi mycket väl kan komma att kräva intyg från första sjukdagen. Det gör att de måste vända sig till sin läkare och vi vet ju alla hur mycket de redan har att göra, säger han.

”Unga förstår inte att de är del av ett team”

Vellingeblomman har också många ungdomar bland medarbetarna. Egentligen borde de vara friskast, men så är det inte riktigt, konstaterar Elisabeth Tedestål. Delvis skyller hon på att skolan uppfostrar dem till att det bara är att skicka ett sms och stanna hemma om de inte mår bra.

– De förstår inte att de är del av ett team. De har inte samma ansvarskänsla, utan tycker att det är ok att sjukanmäla sig för att man har suttit och spelat dataspel hela natten och är lite trött. Skulle det dessutom inte kosta dem något att vara hemma vet jag inte hur det skulle bli, säger hon.

Socialförsäkringsminister Anna Tenje hävdar i en intervju att Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson ”far med osanning när hon säger att det här bara skulle kosta fem miljarder”.

– Det är vad som beräknas bara för statskassan. Vad det egentligen skulle kosta samhället i stort är betydligt mycket mer, inräknat kostnader för arbetsgivare och produktionsbortfall, säger hon.

Andra oberoende experter som räknat på det säger att det skulle kosta upp mot 40 miljarder kronor, konstaterar hon.

– Att slopa karensen i ett läge då vi ser att arbetsmoral och strävsamhet går ner i den yngre generationen skulle vara förödande. Det är ju en form av självrisk.

– Jag blir också bekymrad över att man inte har större kollegialt kännande. Att man inte känner för sina kompisar på jobbet som får dra ett tyngre lass när de inte kommer till jobbet. Jag har pratat med så många arbetsgivare som vittnar om att de är frustrerade, säger Anna Tenje.