Effektiviseringar i skolan kan spara miljarder

Sverige tillhör de länder som lägger mest pengar i världen på skolan. Trots det sviktar resultaten och varje gång som PISA-resultaten redovisas flammar diskussionen om kvaliteten i skolan upp. Den diskussionen innehåller också frågan om hur de stora resurser som tillförs skolan ska kunna användas på bästa sätt.

Nu visar en rapport, Mer än tur i struktur – en ESO-rapport om kommunal effektivitet, från Studier i Offentlig ekonomi, ESO, att det är mycket stora skillnader på hur mycket elever i grundskolan och gymnasiet kostar. Längst ifrån varandra ligger Falköping där varje elev kostar 77 000 kronor per år och Arjeplog där kostnaden per elev ligger på 134 000 kronor, alltså nästa dubbelt så mycket. ”Om alla kommuner var lika effektiva som den effektivaste skulle avsevärda resurser kunna sparas årligen i de kommunala verksamheterna.”

Det skriver rapportförfattarna men pekar också på att det inte är så enkelt. Landets kommuner har olika förutsättningar att uppfylla kraven på en likvärdig skola. Det handlar framför allt om var i landet kommunen ligger, befolkningsunderlag, sociala faktorer, näringslivets utveckling, skatteintäkter och liknande. Faktum kvarstår dock: Landets kommunpolitiker borde lära av varandra. Om de gjorde det fullt ut skulle kvaliteten i den svenska skolan öka avsevärt.

– Effektiviseringar är helt klart möjliga och vi visar hur kommuner kan jämföra sig med varandra för att på så sätt få en bild av hur man ligger till kostnadsmässigt, säger Anders Norrlid, en av författarna till rapporten.

Ett tydligt exempel på hur stora besparingarna och därmed resursöverskottet kan bli, visar jämförelsen mellan de två kommunerna Ale och Perstorp. De två har ungefär lika förutsättningar, till skillnad från Falköping och Arjeplog. Ale lägger 91 244 kronor per elev i grundskolan medan elevkostnaden i grundskolan i Perstorp är 78 277 kronor. Om Ale kunde effektivisera sin skolverksamhet till de nivåer som gäller i Perstorp skulle det alltså spara 13 000 per elev, sammanlagt 37 miljoner för den sammanräknade skolverksamheten i kommunen.

Om samma teori överförs på hela Sverige skulle landets kommuner plötsligt ha cirka 8 miljarder kronor mer att röra sig med. Så stora besparingar ger en effektivisering, inspirerade av landets bästa kommuner.

– Det är intressanta siffror och sätter fokus på hur resurserna inom skolan används. En effektivisering frigör ekonomiska medel som bland annat kan användas till att anställa fler och bättre lärare. På så sätt ökar möjligheten att ge eleverna de kunskaper de har rätt till, säger Johan Olsson, utbildningspolitisk expert på Svenskt Näringsliv.

Länk till rapporten