LogoLogo
LogoLogo
NYHET16 mars 2018

Mer och längre utbildning inte alltid lösningen

Släpp in fler privata aktörer i vägledningen som kan matcha personer direkt mot jobb, inrätta en one-stop-shop för de som invandrar till Sverige och utvidga möjligheten till provtjänstgöring för att nå legitimation. Det är framkomliga vägar för att snabba på etableringen och därmed integrationen, skriver Mikaela Almerud, högskolepolitisk expert.

Regeringens kompletterande utbildning är ett sätt att anpassa akademiker med utländsk utbildning till svenska förhållanden, och på så sätt göra det lättare att komma in på svensk arbetsmarknad.Foto: ANDERS WIKLUND / TT

Utbildningsdepartementet meddelade här om dagen att viktiga steg nu tas för personer med utländsk utbildning genom att den kompletterande utbildningen ska bli mer lämplig för sitt ändamål. Kompletterande utbildning är ett sätt för akademiker med en avslutad utländsk utbildning att kunna anpassa sin utbildning till svenska förhållanden för att lättare komma in på svensk arbetsmarknad.

De förändringar som föreslås är att den kompletterande utbildningen ska få omfatta ytterligare 30 högskolepoäng i svenska eller engelska, utöver de 120 högskolepoäng som den redan nu får omfatta, om studenten behöver det för att kunna tillgodogöra sig utbildningen och att den utländska utbildningen inte ska behöva ha förberett för det specifika yrket utan att det ska vara tillräckligt att utbildningen är relevant för yrket. Ambitionen är lovvärd men riskerar skjuta bredvid målet.

Enligt statistik från SCB tar det i genomsnitt fem år från folkbokföring för en person som kommer som flykting med en eftergymnasial utbildning att etablera sig. Till det ska läggas tiden före folkbokföring. De som invandrade 2015 hade en genomsnittlig väntetid på 15 månader för att få uppehållstillstånd. Lägg därtill tiden till kommunplacering i de fall det var aktuellt.

Ledtiderna är ohållbara. Om kompetensen inte tillgängliggörs på arbetsmarknaden kan företagen inte tillvarata den. Situationen gör att svenska företag går miste om kompetens. Det drabbar dessutom den enskilde, vars humankapital urholkas och etablering försvåras i takt med tiden borta från arbetsmarknaden. Sveriges förmåga att möta upp med lösningar som snabbar på förutsättningarna att matchas mot arbetsmarknaden avgör möjligheten till självförsörjning.

I rapporten Utbildningsfällan gjorde Svenskt Näringsliv en kartläggning av hur etableringsprocessen för invandrade akademiker ser ut och framförallt då utbildningssystemets del i den processen. Resultatet visade på stora svagheter i hela kedjan där alltför många människor, som ingenting hellre vill än att jobba, tvingas tillbringa längre tid i utbildning än nödvändigt på grund av dålig vägledning, arbetsförmedlares oförmåga att matcha invandrade akademiker mot jobb allvarliga brister när det gäller att validera och tillgodoräkna utländsk utbildning.

Det är bra att de kompletterande utbildningarna finns men frågan är om ytterligare och utvidgade satsningar på dem är det mest effektiva. En utvärdering från 2016 som Universitetskanslersämbetet gjort av de kompletterande utbildningarna visar att de som läst dem får jobb men att det tar lång tid. Ett år efter avslutad utbildning har bara i genomsnitt 66 procent etablerat sig. Tre år efter avslutad utbildning är 79 procent etablerade. Uppföljningen saknar dock statistik över hur genomströmningen på utbildningarna sett ut varför man inte kan säga hur många som slutfört sin utbildning. Skulle man inkludera de som hoppat av skulle resultaten sannolikt vara sämre.

Trots tveksamma resultat och långa ledtider fortsätter regeringen satsa uteslutande på de kompletterande utbildningarna. Det är aldrig särskilt smart att lägga alla ägg i en korg. Låt istället arbetsgivarna axla en större roll i att hjälpa fler in på arbetsmarknaden i ett tidigare skede genom till exempel provtjänstgöring som är ett annat sätt att nå legitimation. Då måste resurser omfördelas så att arbetsgivarna ges möjlighet att frigöra kompetens för till exempel handledning och så att de kan få ersättning för minskad produktivitet.

Släpp vidare in fler privata aktörer i vägledningen. Arbetsförmedlingens kunskap om arbetsmarknaden och förmåga att klara sitt matchningsuppdrag är otillräcklig. Vidare finns det behov av en ”One-stop-shop” för de människor som invandrar till Sverige. Tiden det tar för att slussas mellan olika myndigheter kan ibland vara lång, utan att det ger det stöd och den vägledning som krävs för att komma vidare i processen.

Mer utbildning och framförallt längre utbildning är inte alltid lösningen. Ändå tenderar vi ändå på något sätt alltid landa där. Det är dags att tänka nytt. Och tänka om.

Utbildning
Skriven avMikaela Almerud
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på fPlus
fPlus logo
fPlus ger dig koll på det senaste och fördjupning i allt som rör företagsamheten.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ta del av fler nyheter på fPlus
fPlus logo
fPlus ger dig koll på det senaste och fördjupning i allt som rör företagsamheten.
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på fPlus
fPlus logo
fPlus ger dig koll på det senaste och fördjupning i allt som rör företagsamheten.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på fPlus
fPlus logo
fPlus ger dig koll på det senaste och fördjupning i allt som rör företagsamheten.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ansvarig utgivare och chefredaktör Anna Dalqvist