Sambanden mellan skolvalet och flyttbenägenheten borde få en större plats i diskussionen om det svenska skolsystemet, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert.
Utan det fria skolvalet skulle skolsegregationen minska, de kommunala skolorna få bättre förutsättningar och resultaten förbättras. Ungefär så brukar argumenten mot det fria skolvalet se ut.
Men den analysen måste ifrågasättas. Den faktor som är mest pådrivande bakom segregationen är boendesegregationen. Och utan friheten att välja skola är det sannolikt att boendesegregationen hade blivit än mer påtaglig.
I tidskriften Ekonomisk debatt (5/2019) skriver Fredrik W Andersson, fil dr i nationalekonomi och analytiker vid SCB, om barnfamiljers flyttbeteende inför skolstart. Resultaten visar på att barnfamiljer har benägenhet att flytta innan förskoleklassen startar – och då främst till områden med skolor där eleverna har en högre socioekonomisk status än skolorna barnen skulle ha gått i om de hade stannat kvar. De nya områdena präglas av lägre arbetslöshet och utbildningsnivå samt lägre andel invånare med utländsk bakgrund än de ursprungliga områdena.
Visserligen har man som förälder rätt att välja skola för sitt barn i hela kommunen. Men eftersom skolplatserna tilldelas efter närhetsprincipen är det en fördel att bo i närheten av den önskade skolan.
Det tyder på att barnfamiljer i Sverige gör som barnfamiljer i USA, det vill säga att de använder bostadsmarknaden för att skapa goda förutsättningar för barnens skolgång.
Hur påverkas flyttbenägenheten av det fria skolvalet? Den frågan besvaras inte av Fredrik W Anderssons studie – men däremot finns internationell forskning som visar att ett fritt skolval påverkar flyttbenägenheten, genom att färre väljer att flytta om de har möjlighet att välja skola. Det fria skolvalet innebär alltså en slags motvikt mot boendesegregationen.
Det kan förstås vara svårt att separera effekterna från varandra. Exempelvis kan föräldrar kan välja sin bostad långt innan deras barn börjar skolan, av en rad olika anledningar – där skolan är en av faktorerna som påverkar beslutet.
Men sambanden mellan skolvalet och flyttbenägenheten borde få en större plats i diskussionen om det svenska skolsystemet. Om det fria skolvalet begränsas – kommer då boendesegregationen bli än mer påtaglig? Är det rimligt att endast de som är rika nog att flytta ska kunna välja skola? Det borde det fria skolvalets motståndare ge svar på.
Utbildning