Staten ska inte styra över universitetens pengar

Förra året tillsatte regeringen ”Styr- och resursutredningen” (Strut) för att se över systemet för fördelningen av resurser till universitet och högskolor. Svenskt Näringsliv vill att systemet görs om i grunden och har dragit igång en skuggutredning för att lägga fram företagens perspektiv i frågan. I skuggutredningen skriver fristående experter rapporter med olika infallsvinklar.

I den femte och sista rapporten har Faugert & Co/Technopolis Group undersökt hur genomförda reformer i Norge, Nederländerna och Österrike slagit ut.

En central fråga är om svenska lärosäten framöver ska få alla pengar i en säck för att själva avgöra hur de ska användas. Idag bestämmer staten exempelvis hur stor del av potten som ska gå till utbildning och hur stor del som ska gå till forskning. Det svenska systemet har genom åren kritiserats för att blanda övergripande styrning med mer detaljerad styrning vilket leder till osäkerhet hos högskolor och universitet.

När rapporten om de tre länderna diskuterades på ett seminarium inledde Tobias Krantz, Svenskt Näringslivs chef för utbildning, forskning och innovation, med att berätta hur viktigt det är för företagen att kompetensförsörjningen fungerar.

– Vart fjärde rekryteringsförsök ute i företagen misslyckas, ofta för att man inte hittar medarbetare med rätt kompetens. Detta är förstås väldigt allvarligt. Kompetensförsörjningen måste fungera och där spelar högskolorna en viktig roll. Därför vill vi med denna skuggutredning ge våra tankar kring hur resurser ska fördelas till universitet och högskolor, sa Tobias Krantz.

Göran Melin från Technopolis presenterade rapporten och berättade att de tre undersökta länderna gått mot ökad självständighet för sina lärosäten. De fria tyglarna har tagits emot positivt av lärosätena. Samtidigt finns enligt rapporten nackdelar som att finansieringssystemen i de tre länderna kräver stora administrativa resurser för att upprätthållas.

Lars Haikola, tidigare universitetskansler och rektor för Blekinge tekniska högskola, tyckte att det var märkligt att den svenska staten efter alla år inte släppt uppdelningen i anslag mellan utbildning och forskning.

– Det är konstlad gräns som skapats. En samlad pott för utbildning och forskning skulle ge större handlingsutrymme för högskolorna. Som jag uppfattat situationen verkar det från politiskt håll ha funnits en rädsla för att universiteten skulle ta pengar från utbildning och satsa den på forskning istället, sa han.

Amelie von Zweigbergk, chef för industriell utveckling vid Teknikföretagen, uppgav att industrin har stora svårigheter att få tag i medarbetare med rätt kompetens och särskilt ingenjörer med rätt inriktning. Många studenter väljer exempelvis industriell ekonomi, ett område där det finns få jobb, istället för att studera en inriktning där industrin skriker efter arbetskraft.

– Det verkar finnas ett motsatsförhållande mellan studenternas intressen och vårt behov av att få folk dit där de behövs. Det är därför viktigt för oss att samarbetet mellan utbildning och industri fungerar bättre. I Sverige är vi bra på att hjälpa de stora företagen men inte de mindre, sa hon.

Tobias Krantz berättade att de fem delrapporterna nu ska sammanställas och att Svenskt Näringsliv inte tänkt klart när det gäller hur högskolor och universitet ska styras och finansieras i framtiden.

– Våra åsikter kommer senare under hösten i en slutrapport, sa han.