För ett växande Sverige
Tillväxt är mer än siffror. En växande ekonomi skapar jobb, bygger nya broar och vägar, betalar för välfärden, stärker försvaret, höjer reallönerna och ger oss mer frihet.
Tillväxt gör att alla får det bättre.
Men ett land växer inte av sig själv. För att det ska hända krävs ett bra företagsklimat, att det lönar sig att arbeta och att det är attraktivt att göra investeringar. Det behöver också vara enkelt att handla och göra affärer med företag i andra delar av världen.
Just nu står Sverige still, och har gjort det under alltför lång tid. Vår ekonomi måste växa, och växa uthålligt under många år. För att höja välståndet och kunna investera för framtiden behöver riksdagen anta ett tillväxtmål på i snitt 2,5 procent per år.
Om Sveriges ekonomi växer med i snitt 2,5 procent per år – i stället för Konjunkturinstitutets prognos på 1,8 procent – skulle vår BNP vara drygt 500 miljarder kronor högre år 2035.
Det motsvarar nära 100 000 kronor mer per år och hushåll i Sverige. Eller mer än hela kostnaden för vårt lands hälso- och sjukvård. Det skulle med ett oförändrat skattetryck generera cirka 200 miljarder kronor mer i ökade skatteintäkter.
Hur mycket Sverige växer avgör hur mycket vi kan satsa. Varje dag behöver handla om att få fart på vår ekonomi.
Räkna på det: Varför behöver Sverige i snitt 2,5 % tillväxt?
Om Sveriges ekonomi växer med i snitt 2,5 procent per år – i stället för Konjunkturinstitutets prognos på 1,8 procent – skulle vår BNP vara drygt 500 miljarder kronor högre år 2035. Räkna ut hur stora satsningar på välfärden, infrastrukturen och försvaret det motsvarar.
Med en genomsnittlig tillväxt på 2,5 procent från och med 2025 skulle Sveriges totala inkomster (BNP) bli 485 miljarder kronor större 2035 jämfört med om vi håller den tillväxttakt på 1,8 procent som ligger i Konjunkturinstitutets prognoser. Ungefär 237 miljarder kronor (49 procent) av den större inkomsten kan antas tillfalla staten, regionerna och kommunerna.
Samtliga belopp är enligt 2024 års priser.
Utan en växande ekonomi, inget välstånd att fördela
Sveriges tillväxt har stannat av. Och det beror inte enbart på en svag konjunktur. I början av 1970-talet låg Sverige på fjärde plats i OECD:s välståndsliga, som mäter och jämför köpkraftsjusterad BNP per capita mellan länder. Sverige har sedan dess halkat ned till en trettonde plats. Det är den lägsta placeringen i modern tid – och inget annat OECD-land har tappat så många placeringar.
Vad beror tappet på?
Det korta svaret är att Sverige har tappat reformtempo, samtidigt som andra länder har vässat förutsättningarna för företagande och entreprenörskap. I en värld som rör sig snabbt framåt innebär stillastående att halka efter.
Den ekonomiska forskningen är tydlig: om målet är tillväxt och högt välstånd, så bör fri företagsamhet, marknadsekonomi, konkurrenskraftiga skatter och öppenhet mot omvärlden vara riktmärken för politiken.
Sverige halkar efter i välståndsligan
Källa: Ekonomifakta
Reformer som får fart på ekonomin
Just nu är det många som pratar om tillväxt. Men för att Sverige ska börja växa behövs handling – och effektiva reformer. Företagen får ekonomin att växa, politiken sätter rätt spelregler och ger goda förutsättningar. Därför har vi på Svenskt Näringsliv identifierat fyra områden och 63 konkreta reformförslag som kan ge Sverige rätt förutsättningar för uthållig tillväxt.
01
Bättre kompetensförsörjning
Trots hög arbetslöshet har många företag svårt att rekrytera. Faktum är att vartannat företag i dag har svårt att hitta medarbetare med den utbildning och erfarenhet som krävs. Sverige står inför en växande kompetensbrist.
Kompetensbrist leder till att företag tvingas tacka nej till nya uppdrag, vilket hindrar dem från att växa. Det leder i sin tur till färre nyanställningar, uteblivna investeringar och i värsta fall uppsägningar.
> 50%
Andel av företagen som har svårt att hitta rätt kompetens. Särskilt inom industrin, välfärdssektorn och byggbranschen.
Källa: Rekryteringsläget 2025
12 000 +
Antal fler utbildningsplatser som behövs i yrkeshögskolan till 2030. Enligt myndigheten för yrkeshögskolan.
Källa: Rekryteringsläget 2025
För att motverka kompetensbristen och få fart på tillväxten krävs ett utbildningssystem där fler elever klarar grundskolan, men som också bättre matchar mot företagens kompetensbehov. Sverige måste dessutom vara attraktivt för internationella talanger.
Med förbättrad kompetensförsörjning kan företagen anställa den personal de behöver för att växa – något som skulle leda till minskad arbetslöshet och ökade skatteintäkter.
Kompetensbristen är det största tillväxthindret
Källa: Företagens regionala utveckling 2025
Inför kontrollstationer som på vetenskaplig grund tidigt fångar upp de barn och elever som har svårt med språk, läsning och matematik. | Genomför åtgärder för att stärka studieron i skolan. | Stärk kunskaperna i svenska genom språkförskola och mer effektiv läs- och skrivinlärning på vetenskaplig grund. | Utveckla valfriheten och konkurrensen genom en rättvis skolpeng och obligatoriska samordnade skolval i alla kommuner. | Ökat branschinflytande över den gymnasiala yrkesutbildningens struktur, utformning och genomförande. | Ny modell för branschskolor. Säkerställ att det finns en modell för samlade utbildningsmiljöer till dyra och små utbildningar. | Reformera resurstilldelningssystemet för högre utbildning, så att utbildningar som leder till jobb och som samverkar med näringslivet får större del av anslagen. | Öka resurser till kortare utbildningar utanför traditionella program så att fortbildning och vidareutbildning för yrkesverksamma underlättas. | Gå vidare med det aviserade förslaget i forskningspropositionen om ett nytt resursfördelningssystem för forskning med tydliga drivkrafter för kvalitet och relevans. | FoU-satsningar på AI och kvantteknik – nya teknologier med bred och stor påverkan på hela samhället. | Renodla Arbetsförmedlingens uppdrag och verksamhet. | Öka effektiviteten i arbetsmarknadsutbildningarna genom att sätta upp ett mål att 70 procent av deltagarna är i jobb 90 dagar efter avslutad utbildning. | Rusta och matcha bör omfatta fler arbetssökande och ske tidigare än idag. | Stärkt språkstöd. | Se över taket i lönebidragen. | Det ska räcka med heltidslön i enlighet med lägsta nivå i tillämpligt kollektivavtal för att arbetstillstånd ska beviljas. | Inför en nationell samordningsmodell som ansvarar för att leda och styra arbetet med att attrahera internationell kompetens till Sverige. | Ta fram ett nytt regelverk som ger ökade möjligheter att starta företag i Sverige. Inför kontrollstationer som på vetenskaplig grund tidigt fångar upp de barn och elever som har svårt med språk, läsning och matematik. | Genomför åtgärder för att stärka studieron i skolan. | Stärk kunskaperna i svenska genom språkförskola och mer effektiv läs- och skrivinlärning på vetenskaplig grund. | Utveckla valfriheten och konkurrensen genom en rättvis skolpeng och obligatoriska samordnade skolval i alla kommuner. | Ökat branschinflytande över den gymnasiala yrkesutbildningens struktur, utformning och genomförande. | Ny modell för branschskolor. Säkerställ att det finns en modell för samlade utbildningsmiljöer till dyra och små utbildningar. | Reformera resurstilldelningssystemet för högre utbildning, så att utbildningar som leder till jobb och som samverkar med näringslivet får större del av anslagen. | Öka resurser till kortare utbildningar utanför traditionella program så att fortbildning och vidareutbildning för yrkesverksamma underlättas. | Gå vidare med det aviserade förslaget i forskningspropositionen om ett nytt resursfördelningssystem för forskning med tydliga drivkrafter för kvalitet och relevans. | FoU-satsningar på AI och kvantteknik – nya teknologier med bred och stor påverkan på hela samhället. | Renodla Arbetsförmedlingens uppdrag och verksamhet. | Öka effektiviteten i arbetsmarknadsutbildningarna genom att sätta upp ett mål att 70 procent av deltagarna är i jobb 90 dagar efter avslutad utbildning. | Rusta och matcha bör omfatta fler arbetssökande och ske tidigare än idag. | Stärkt språkstöd. | Se över taket i lönebidragen. | Det ska räcka med heltidslön i enlighet med lägsta nivå i tillämpligt kollektivavtal för att arbetstillstånd ska beviljas. | Inför en nationell samordningsmodell som ansvarar för att leda och styra arbetet med att attrahera internationell kompetens till Sverige. | Ta fram ett nytt regelverk som ger ökade möjligheter att starta företag i Sverige.
02
Rusta upp Sveriges infrastruktur
Sveriges vägar, järnvägar, elnät och vattenledningar har inte byggts ut i takt med att samhällets och näringslivets behov har ökat. Vår infrastruktur är idag sliten, bristfällig och sårbar.
När infrastrukturen inte klarar trycket får företag svårt att växa, investeringar försenas och nya jobb uteblir – inte minst i regioner där industrin växer snabbt. När exempelvis företagens godstransporter fördyras och försenas medför det kostnader som på längre sikt kan tvinga företagen att flytta.
18%
av svenska storföretag påverkas negativt av bristande elförsörjning.
3 av 10
transportföretag upplever att transportsystemen utgör ett hinder för deras tillväxt.
Underhållsskulden för vägar och järnväg har fördubblats på 10 år
Källor: Egna beräkningar baserade på data från Trafikverket. Värdena är omräknade till 2023 års prisnivå, SCB KPI.
Sverige behöver en ordentlig upprustning av infrastrukturen. Det handlar om att bygga ut elnäten och elproduktionen, modernisera järnvägen, stärka den digitala infrastrukturen och att avreglera bostadsmarknaden.
Med fungerande tillståndsprocesser och ett tydligare ansvar från staten för både utbyggnad och underhåll av infrastruktur, skulle företagen kunna expandera utan att oroa sig för förseningar eller produktionsstopp. En förbättrad infrastruktur är också nödvändig för att stärka vår motståndskraft i tider av kris eller krig.
Upprätta en långsiktig underhållsplan för att säkerställa återtagandet av det eftersatta underhållet. | Prioritera att genomföra lönsamma investeringar i transportinfrastruktur. | Uppdatera godstransporternas nyttor i de samhällsekonomiska kalkylerna. | Säkerställ investeringar i ny kärnkraft och genomför den beslutade finansieringsmodellen. | Inför teknikneutrala förutsättningar för investeringar i alla fossilfria kraftslag som bidrar med tillräcklig systemnytta. | Positionera Sverige som en ledande 5G- och 6G-nation genom att främja offentlig-privat samarbete för samhällsnyttiga 5G-lösningar. | Underlätta tillståndsprocesser för investeringar i datacenter samt fiber- och mobilnät. | Skapa förutsättningar för beräkningskraft och hantering av data med världsledande hållbara datacenter i Sverige genom stabil tillgång till elkraft, konkurrenskraftiga energipriser och god kompetensförsörjning. | Stärk den digitala infrastrukturen genom att det offentliga som förstahandsalternativ alltid samverkar med marknaden och använder kommersiell digital infrastruktur. | Förenkla EU-regelverket (kommande Digital Networks Act) genom att ta bort överlappande regler, detaljstyrning och krav som hämmar investeringar. | En prognosbaserad elnätsutbyggnad införs. | En sekundärmarknad för oanvänd effekt skapas, så att elnätsbolag kan omfördela kapacitet som inte används. | Inför fri hyressättning för alla hyresrätter, med övergångsregler för befintliga hyresgäster. | Inför fri hyressättning vid andrahandsuthyrning av bostadsrätter. Upprätta en långsiktig underhållsplan för att säkerställa återtagandet av det eftersatta underhållet. | Prioritera att genomföra lönsamma investeringar i transportinfrastruktur. | Uppdatera godstransporternas nyttor i de samhällsekonomiska kalkylerna. | Säkerställ investeringar i ny kärnkraft och genomför den beslutade finansieringsmodellen. | Inför teknikneutrala förutsättningar för investeringar i alla fossilfria kraftslag som bidrar med tillräcklig systemnytta. | Positionera Sverige som en ledande 5G- och 6G-nation genom att främja offentlig-privat samarbete för samhällsnyttiga 5G-lösningar. | Underlätta tillståndsprocesser för investeringar i datacenter samt fiber- och mobilnät. | Skapa förutsättningar för beräkningskraft och hantering av data med världsledande hållbara datacenter i Sverige genom stabil tillgång till elkraft, konkurrenskraftiga energipriser och god kompetensförsörjning. | Stärk den digitala infrastrukturen genom att det offentliga som förstahandsalternativ alltid samverkar med marknaden och använder kommersiell digital infrastruktur. | Förenkla EU-regelverket (kommande Digital Networks Act) genom att ta bort överlappande regler, detaljstyrning och krav som hämmar investeringar. | En prognosbaserad elnätsutbyggnad införs. | En sekundärmarknad för oanvänd effekt skapas, så att elnätsbolag kan omfördela kapacitet som inte används. | Inför fri hyressättning för alla hyresrätter, med övergångsregler för befintliga hyresgäster. | Inför fri hyressättning vid andrahandsuthyrning av bostadsrätter.
03
Drivkrafter för jobb och investeringar
Alltför höga skatter skadar tillväxten eftersom de gör det svårare att attrahera företag och investeringar, men också eftersom de försämrar drivkrafterna för de människor som skulle vilja arbeta mer, men inte gör det.
Höga marginalskatter är en nackdel i den globala tävlingen om var nya investeringar och företag ska etablera sig. När det inte är tillräckligt attraktivt att investera eller arbeta i ett land så uteblir tillväxten.
Vi betalar i dag bland de högsta skatterna i världen. För att göra Sverige mer attraktivt för investeringar och arbete krävs reformer som förbättrar det övergripande skatteklimatet. Det gäller inte bara de individuella skatterna, även bolagsskatten behöver sänkas och avdragen för investeringar i forskning och utveckling höjas. Då ökar både företagens konkurrenskraft och deras vilja att satsa på nya idéer, ny teknik – och nya jobb i Sverige. När det lönar sig bättre att arbeta, investera och driva företag växer ekonomin och fler nya jobb skapas.
Bättre villkor för arbete och investeringar ger stora samhällsekonomiska vinster. Antalet jobb och arbetade timmar kan öka vilket leder till att inkomster och skattebaser kan växa.
700 miljarder
Så mycket har Sveriges reala skatteintäkter ökat sedan år 2000 – samtidigt som vi har sänkt skattetrycket från 49 procent till 41 procent av BNP.
Källa: SCB, Konjunkturinstitutet, ESV, samt egna beräkningar
Sverige har världens tredje högsta marginalskatter
En hög månadsinkomst är sällan en slump, utan ett kvitto på hårt arbete, lång utbildning eller många års ansträngning. För den som tjänar 69 500 kronor eller mer varje månad går två av tre extra intjänade kronor direkt till skatt. Det innebär att belöningen av en befordran – eller löneförhöjning – knappt märks i plånboken. Det riskerar att urholka drivkrafterna att anstränga sig.
Marginalskatt vid månadslön över 69 500 kronor
Källa: OECD (Taxing Wages) och egna beräkningar
Gör bolagsbeskattningen mer konkurrenskraftig genom förbättringar i regelverket, till exempel bättre avdragsregler. | Successivt sänkt bolagsskattesats så att den på sikt överensstämmer med EU:s miniminivå. | Inför ett inkomsttak för ålderspensionsavgiften så att kostnaderna sänks för FoU-intensiva företag. | Genomför ytterligare åtgärder såsom utbyggnad av befintligt FoU-avdrag och skatteincitament som utgår från företagens FoU-utgifter. | Sänkt arbetsgivaravgift för unga till och med 26 års ålder. | Sänk entreprenörsskatten genom förbättringar i 3:12-regelverket. | Sänk den statliga inkomstskatten så att alla får behålla minst hälften av en löneökning. | Begränsa försörjningsstödet så att det lönar sig för fler att börja arbeta. | Inför en jobbpremie för personer i försörjningsstöd. | Stärk företagens rättssäkerhet inom skatteområdet, bland annat genom en reformering av företrädaransvaret och skattetilläggen och tydligare förhandsbesked. Gör bolagsbeskattningen mer konkurrenskraftig genom förbättringar i regelverket, till exempel bättre avdragsregler. | Successivt sänkt bolagsskattesats så att den på sikt överensstämmer med EU:s miniminivå. | Inför ett inkomsttak för ålderspensionsavgiften så att kostnaderna sänks för FoU-intensiva företag. | Genomför ytterligare åtgärder såsom utbyggnad av befintligt FoU-avdrag och skatteincitament som utgår från företagens FoU-utgifter. | Sänkt arbetsgivaravgift för unga till och med 26 års ålder. | Sänk entreprenörsskatten genom förbättringar i 3:12-regelverket. | Sänk den statliga inkomstskatten så att alla får behålla minst hälften av en löneökning. | Begränsa försörjningsstödet så att det lönar sig för fler att börja arbeta. | Inför en jobbpremie för personer i försörjningsstöd. | Stärk företagens rättssäkerhet inom skatteområdet, bland annat genom en reformering av företrädaransvaret och skattetilläggen och tydligare förhandsbesked.
04
Minskat regelkrångel
Krångliga och oförutsägbara regelverk hör i dag till de främsta hindren för företagens tillväxt. Långa tillståndsprocesser, omfattande och ibland överdriven implementering av EU-regler samt höga kostnader för moms- och hållbarhetsrapportering försvagar företagens drivkrafter att växa och investera i Sverige. Därtill skapar fragmenterade och motstridiga regler kring AI-användning och digitalisering en osäkerhet som bromsar investeringar i ny teknik och försvårar digital utveckling.
Svenskt Näringsliv vill därför se en tydlig reformagenda som halverar tiden för tillståndsprocesser, stoppar överimplementering av EU-direktiv, förenklar moms- och hållbarhetsreglerna och skapar moderna, förutsägbara spelregler för digitalisering.
Med mindre regelkrångel och tydligare processer kan företag i högre grad fokusera på att utveckla sin verksamhet. Det ger starkare incitament att investera, vilket leder till fler jobb, ökad konkurrenskraft och en mer hållbar tillväxt i hela landet.
Källa: Svenskt Näringsliv. Den vänstra y-axeln utgör ett sammanvägt mått på miljöpåverkan i Sverige där 100 satts till år 1970 när utsläppen var som störst. Den högra y-axeln anger det ungefärliga antalet regler på miljöområdet.
Slå samman alla myndigheter som utfärdar miljötillstånd till en ny myndighet. | Anpassa miljöprövningssystemet till EU:s regelverk, så att färre verksamheter prövas och fler hanteras genom tillsynsverksamheten. | Begränsa antalet myndigheter som får föra talan för statens räkning. | Ett stopp för svensk överimplementering av EU-direktiv. | Skjut upp EU-kravet på hållbarhetsrapportering för alla företag tills det står klart vilka som ska rapportera och vad rapporteringen ska innehålla. | Åtgärda problemet med inlåst importmoms genom att tillåta vidarefakturering. | Modernisera, förenkla och förbättra reglerna vid uthyrning av verksamhetslokaler. | Åtgärda momsregler som motarbetar hållbara transaktioner, som avdragsförbuden för stadigvarande bostad och bilar. Åtgärda vidare dubbelbeskattade begagnade varor och donationer genom att fullfölja förslagen i SOU 2025:30. | Genomför ytterligare förbättringar och förenklingar på momsområdet när det gäller bland annat kundförluster, momsupplag och kravet på prövningstillstånd. | Rensa AI-förordningen, GDPR och cyberresiliensförordningen (CRA) från administrativa krav som inte leder till konkret nytta för konsumenter och samhälle. | Regleringen av automatiserat beslutsfattande bör göras mer tillåtande för att främja AI-utvecklingen i Europa. Reglerna bör också flyttas från GDPR till AI-förordningen. | Standardisera och förenkla kraven på datadelning och tillgången på data från den offentliga sektorn. | Minska kostnaderna för regelefterlevnad genom stöd, råd och ändamålsenlig tillsyn. | Skapa en gemensam ingång för all incident- och cybersäkerhetsrapportering. | Inför en lag om statlig planering som gör det möjligt för statliga myndigheter att fastställa planer som sträcker sig över flera kommuner eller regiongränser. | Inför lagstadgade tidsfrister för domstolarnas handläggning av plan- och byggärenden. | Färre riksintressen och ett mer förutsebart regelverk. | Inför ett skydd mot höga sjuklönekostnader riktat till mindre företag. Slå samman alla myndigheter som utfärdar miljötillstånd till en ny myndighet. | Anpassa miljöprövningssystemet till EU:s regelverk, så att färre verksamheter prövas och fler hanteras genom tillsynsverksamheten. | Begränsa antalet myndigheter som får föra talan för statens räkning. | Ett stopp för svensk överimplementering av EU-direktiv. | Skjut upp EU-kravet på hållbarhetsrapportering för alla företag tills det står klart vilka som ska rapportera och vad rapporteringen ska innehålla. | Åtgärda problemet med inlåst importmoms genom att tillåta vidarefakturering. | Modernisera, förenkla och förbättra reglerna vid uthyrning av verksamhetslokaler. | Åtgärda momsregler som motarbetar hållbara transaktioner, som avdragsförbuden för stadigvarande bostad och bilar. Åtgärda vidare dubbelbeskattade begagnade varor och donationer genom att fullfölja förslagen i SOU 2025:30. | Genomför ytterligare förbättringar och förenklingar på momsområdet när det gäller bland annat kundförluster, momsupplag och kravet på prövningstillstånd. | Rensa AI-förordningen, GDPR och cyberresiliensförordningen (CRA) från administrativa krav som inte leder till konkret nytta för konsumenter och samhälle. | Regleringen av automatiserat beslutsfattande bör göras mer tillåtande för att främja AI-utvecklingen i Europa. Reglerna bör också flyttas från GDPR till AI-förordningen. | Standardisera och förenkla kraven på datadelning och tillgången på data från den offentliga sektorn. | Minska kostnaderna för regelefterlevnad genom stöd, råd och ändamålsenlig tillsyn. | Skapa en gemensam ingång för all incident- och cybersäkerhetsrapportering. | Inför en lag om statlig planering som gör det möjligt för statliga myndigheter att fastställa planer som sträcker sig över flera kommuner eller regiongränser. | Inför lagstadgade tidsfrister för domstolarnas handläggning av plan- och byggärenden. | Färre riksintressen och ett mer förutsebart regelverk. | Inför ett skydd mot höga sjuklönekostnader riktat till mindre företag.
Ladda ner rapporten
