För ett växande Sverige
Tillväxt är mer än siffror. En växande ekonomi skapar jobb, bygger nya broar och vägar, betalar för välfärden, stärker försvaret, höjer reallönerna och ger oss mer frihet.
Tillväxt gör att alla får det bättre.
Men ett land växer inte av sig själv. För att det ska hända krävs ett bra företagsklimat, att det lönar sig att arbeta och att det är attraktivt att göra investeringar. Det behöver också vara enkelt att handla och göra affärer med företag i andra delar av världen.
Just nu står Sverige still, och har gjort det under alltför lång tid. Vår ekonomi måste växa, och växa uthålligt under många år.
Om Sveriges ekonomi växer med i snitt 2,5 procent per år – i stället för Konjunkturinstitutets prognos på 1,8 procent – skulle vår BNP vara drygt 500 miljarder kronor högre år 2035.
Det motsvarar nära 100 000 kronor mer per år och hushåll i Sverige. Eller mer än hela kostnaden för vårt lands hälso- och sjukvård. Det skulle med ett oförändrat skattetryck generera cirka 200 miljarder kronor mer i ökade skatteintäkter.
Hur mycket Sverige växer avgör hur mycket vi kan satsa. Varje dag behöver handla om att få fart på vår ekonomi.
Räkna på det: Varför behöver Sverige i snitt
2,5 % tillväxt?
Om Sveriges ekonomi växer med i snitt 2,5 procent per år – i stället för Konjunkturinstitutets prognos på 1,8 procent – skulle vår BNP vara drygt 500 miljarder kronor högre år 2035. Räkna ut vilka satsningar det motsvarar nationellt – och i ditt län.
Så har vi räknat
Med en genomsnittlig tillväxt på 2,5 procent från och med 2025 skulle Sveriges totala inkomster (BNP) bli 478 miljarder kr större 2035, jämfört med om vi håller den tillväxttakt på 1,8 procent som ligger i Konjunkturinstitutets prognoser.
Ungefär 217 miljarder kr (45 procent) av den ökade inkomsten skulle gå till privat konsumtion. Det motsvarar en ökning av konsumtionsutrymmet per capita på 20 000 kr.
Med nuvarande skattekvot (41,4 procent) skulle ungefär 198 miljarder kr av den större inkomsten bli skatteintäkter.
Vi använder SCB:s befolkningsframskrivningar för 2035. Alla belopp som anges är enligt 2024 års priser. Källor: SN, KI och SCB.
Utan en växande ekonomi, inget välstånd att fördela
Sveriges tillväxt har stannat av. Och det beror inte enbart på en svag konjunktur. I början av 1970-talet låg Sverige på fjärde plats i OECD:s välståndsliga, som mäter och jämför köpkraftsjusterad BNP per capita mellan länder. Sverige har sedan dess halkat ned till en trettonde plats. Det är den lägsta placeringen i modern tid – och inget annat OECD-land har tappat så många placeringar.
Vad beror tappet på?
Det korta svaret är att Sverige har tappat reformtempo, samtidigt som andra länder har vässat förutsättningarna för företagande och entreprenörskap. I en värld som rör sig snabbt framåt innebär stillastående att halka efter.
Den ekonomiska forskningen är tydlig: om målet är tillväxt och högt välstånd, så bör fri företagsamhet, marknadsekonomi, konkurrenskraftiga skatter och öppenhet mot omvärlden vara riktmärken för politiken.
Sverige halkar efter i välståndsligan
Källa: Ekonomifakta
