För ett växande Sverige
Tillväxt är mer än siffror. En växande ekonomi skapar jobb, bygger nya broar och vägar, betalar för välfärden, stärker försvaret, höjer reallönerna och ger oss mer frihet.
Tillväxt gör att alla får det bättre.
Men ett land växer inte av sig själv. För att det ska hända krävs ett bra företagsklimat, att det lönar sig att arbeta och att det är attraktivt att göra investeringar. Det behöver också vara enkelt att handla och göra affärer med företag i andra delar av världen.
Just nu står Sverige still, och har gjort det under alltför lång tid. Vår ekonomi måste växa, och växa uthålligt under många år.
Om Sveriges ekonomi växer med i snitt 2,5 procent per år – i stället för Konjunkturinstitutets prognos på 1,8 procent – skulle vår BNP vara drygt 500 miljarder kronor högre år 2035.
Det motsvarar nära 100 000 kronor mer per år och hushåll i Sverige. Eller mer än hela kostnaden för vårt lands hälso- och sjukvård. Det skulle med ett oförändrat skattetryck generera cirka 200 miljarder kronor mer i ökade skatteintäkter.
Hur mycket Sverige växer avgör hur mycket vi kan satsa. Varje dag behöver handla om att få fart på vår ekonomi.
Karin Johansson: ”För att ha råd med framtiden måste Sverige växa”
Sverige har i grunden ett bra utgångsläge med ett näringsliv som i många delar kan konkurrera i absolut framkant. Samtidigt behöver politiken ha ett mycket tydligare fokus på tillväxt.
Läs merTillväxt är motorn som håller igång Sverige
Älskar du levande städer, trygga gator och en bättre välfärd? Då borde du älska tillväxt. Vill du ha mindre koldioxidutsläpp, arbetslöshet och bostadsbrist? Då vill du ha mer tillväxt.
I flera år har Sveriges tillväxt balanserat runt nollstrecket, och när vår ekonomi inte växer kan vi inte genomföra nödvändiga investeringar. För att ekonomin ska börja växa igen behöver våra företag bättre förutsättningar och Sverige behöver ett investeringsklimat som är bättre än i andra länder. Då kan nya jobb skapas och nya satsningar i infrastruktur, försvar och välfärd genomföras.
Svenskt Näringslivs chefsekonom Sven-Olov Daunfeldt har gett sig ut i Sverige för att träffa företagen och människorna som får tillväxten att öka.
Vem skapar tillväxt?
Stora och små företag är tillväxtskapare. Det är de som får Sverige att växa och bli konkurrenskraftigt. För att vi ska få fart på Sverige behöver företagen rätt förutsättningar att starta, driva och utveckla sina verksamheter.
Vilka hinder möter företagen i dag och vilken förändring behöver ske för att de ska kunna växa? Vi har frågat 15 företagare från hela landet.
Jacqueline Kessidis
medgrundare Crème Atelier
Björn Segerström
vd Karl Segerström AB
Anders & Erik Nystedt
vd och vice vd Grönlunds plåt
Ann-Christine Lundqvist
vd Nylands städ
Helene Winberg
vd Frontside Electronics
Eivind Granås
vd Aroma
Annsofie Orrsten
ägare och vd Städtjänst AB
Conny Alfsson
vd Falu Vapen Färg AB
Thomas Sjölander
vd Wellnox
Besime Uyanik
partner och vd Ion Game Design
Oskar Sannö
vd Alderholmens Mekaniska
Edis Tersic
vd Decatak
Mikael Vetterskog
vd Fårbo Mekaniska AB
Magnus Christoffersson
vd Frykenbadens camping
Mathias Mattsson
marknadschef och medgrundare Pogab
Räkna på det: Varför behöver Sverige i snitt
2,5 % tillväxt?
Om Sveriges ekonomi växer med i snitt 2,5 procent per år – i stället för Konjunkturinstitutets prognos på 1,8 procent – skulle vår BNP vara drygt 500 miljarder kronor högre år 2035. Räkna ut vilka satsningar det motsvarar nationellt – och i ditt län.
Så har vi räknat
Med en genomsnittlig tillväxt på 2,5 procent från och med 2025 skulle Sveriges totala inkomster (BNP) bli 478 miljarder kr större 2035, jämfört med om vi håller den tillväxttakt på 1,8 procent som ligger i Konjunkturinstitutets prognoser.
Ungefär 217 miljarder kr (45 procent) av den ökade inkomsten skulle gå till privat konsumtion. Det motsvarar en ökning av konsumtionsutrymmet per capita på 20 000 kr.
Med nuvarande skattekvot (41,4 procent) skulle ungefär 198 miljarder kr av den större inkomsten bli skatteintäkter.
Vi använder SCB:s befolkningsframskrivningar för 2035. Alla belopp som anges är enligt 2024 års priser. Källor: SN, KI och SCB.
Lägre och bättre skatter får välståndet att växa
Ibland påstås att lägre skatter skulle leda till sämre välfärd, eller att vi är tvingade att välja mellan en växande ekonomi och minskande utsläpp. Men verkligheten visar att det inte stämmer.
Tillväxthämmande skatter har avskaffats
De senaste 25 åren har skattetrycket i Sverige minskat från nästan 50 procent till ca 41 procent. Flera skatter som hämmat företagande och investeringar, som arvsskatt och gåvoskatt, förmögenhetsskatt och värnskatt, har avskaffats.
Källa: SCB, Konjunkturinstitutet, ESV, samt egna beräkningar.
* Preliminära värden.
** BNP-prognos bygger på KI:s decemberprognos 2024: KPI-prognos från samma källa. Prognos medelbefolkning avser samma källa och 2023, 2024. Skatteintäktprognos från ESV:s novemberprognos.
Samtidigt har skatteintäkterna ökat…
Under samma period har Sveriges reala skatteintäkter ökat med över 700 miljarder kronor och vår ekonomi har vuxit med över 55 procent.1
Verkligheten visar att det går att kombinera växande skatteintäkter med ett lägre skattetryck. Lägre och bättre utformade skatter kan få välståndet i Sverige att växa snabbare.
Källa: SCB, Konjunkturinstitutet, ESV, samt egna beräkningar.
* Preliminära värden.
** BNP-prognos bygger på KI:s decemberprognos 2024: KPI-prognos från samma källa. Prognos medelbefolkning avser samma källa och 2023, 2024.Skatteintäktprognos från ESV:s novemberprognos.
… och utsläppen har minskat samtidigt som ekonomin har vuxit
Och samtidigt som vår ekonomi har vuxit, så har CO2-utsläppen minskat.
Mellan år 2000 och 2023 växte den svenska ekonomin med nästan 55 procent samtidigt som koldioxidutsläppen minskade med 35 procent och befolkningen växte med 1,6 miljoner personer.
Källa: SCB, Konjunkturinstitutet, ESV, samt egna beräkningar.
Utan en växande ekonomi, inget välstånd att fördela
Sveriges tillväxt har stannat av. Och det beror inte enbart på en svag konjunktur. I början av 1970-talet låg Sverige på fjärde plats i OECD:s välståndsliga, som mäter och jämför köpkraftsjusterad BNP per capita mellan länder. Sverige har sedan dess halkat ned till en trettonde plats. Det är den lägsta placeringen i modern tid – och inget annat OECD-land har tappat så många placeringar.
Vad beror tappet på?
Det korta svaret är att Sverige har tappat reformtempo, samtidigt som andra länder har vässat förutsättningarna för företagande och entreprenörskap. I en värld som rör sig snabbt framåt innebär stillastående att halka efter.
Den ekonomiska forskningen är tydlig: om målet är tillväxt och högt välstånd, så bör fri företagsamhet, marknadsekonomi, konkurrenskraftiga skatter och öppenhet mot omvärlden vara riktmärken för politiken.
Sverige halkar efter i välståndsligan
Källa: Ekonomifakta
