Handel och besöksnäring

Dagligvaruhandeln

Den svenska livsmedelsmarknaden består av en handfull stora aktörer som dominerar marknaden. Gemensamt för samtliga företag är att de köper och säljer livsmedelsprodukter, men flera av aktörerna säljer även produkter under eget varumärke och har egen produktion. Inom ramen för initiativet Fossilfritt Sverige ska dagligvaruhandeln minska användningen och förbränningen av plast, öka plaståtervinning och korta livsmedelstransporter.​

Så bidrar dagligvaruhandeln till den gröna omställningen

Företagen i dagligvaruhandeln har tagit initiativ inom dessa områden:

• Kortare livsmedelstransporter med blockkedjeteknik. För att undvika långa transporter har IT-företaget Atea hjälpt Helsingborgs stad att skapa en blockkedjeteknik för stadens inköp av fisk. Genom QR-kod kan både inköpare och kunder se var fisken kommer ifrån och bli medvetna om produkternas klimatpåverkan. Helsingborgs stad har med hjälp av tekniken minskat klimatpåverkan från transport av inköpt fisk med 90 procent.¹
• SiteZero – världens största och modernaste plaståtervinningsanläggning. Just nu pågår färdigställandet av en ny anläggning för plaståtervinning i Motala där tolv olika plastfraktioner ska sorteras och återvinnas. Anläggningen ”SiteZero” ska när den står färdig 2023 hantera 200 000 ton plast varje år, vilket motsvarar i princip all den plast som dagligvaruhandeln sätter ut på den svenska marknaden varje år. Det gör den till världens största anläggning i sitt slag. Site Zero ska drivas av förnybar energi.²
• Högkvalitativ plast genom att återvinna kolatomer. För att minska användningen och förbränningen av plast samarbetar Chalmers Tekniska högskola, Borealis och Preem för att utveckla tekniker där användbara kolatomer kan tas tillvara. Målet är att skapa teknik som gör att allt kol som finns i plastskräp, matavfall, papper och trä kan användas för att producera plast med samma variation och kvalitet som fossilt producerad plast. Drivs processen med förnybar energi skulle klimatpåverkan från plastprodukterna minska med över 95 procent.³

Vad har dagligvaruhandeln för klimatpåverkan?

Företagen i näringen påverkar klimatet genom drift av anläggningar, transporter till och från anläggningar samt genom produkter de säljer. I färdplanen för fossilfri konkurrenskraft har branschen valt att fokusera på plast. Det är ett av de materialslag som har lägst insamlingsgrad och materialåtervinningen har historiskt sett varit låg.

Näringen hanterar årligen cirka 220 000 ton plast till förpackningar. Ungefär hälften av plastförpackningarna som säljs hamnar i hushållssoporna som sedan går till förbränning.⁴ Men även av det material som faktiskt samlas in är återvinningsgraden låg. Bara omkring 28 procent av all plast som samlas in materialåtervinns och resterande 72 procent går i stället till energiåtervinning för till exempel kraftvärmeverk. Vid förbränning släpper plasten ut ungefär 5,7 kilo koldioxidekvivalenter per kilo plast.

Branschens klimatmål

En viktig fråga för dagligvaruhandeln är att minska verksamheternas utsläpp. Därför är utfasningen av fossila och icke återvinningsbara plastförpackningar samt utvecklingen av återvinningsbara alternativ prioriterad. Plast var också temat för den färdplan som togs fram inom ramen för initiativet Fossilfritt Sverige.

Även om den bristande återvinningen bidrar till utsläpp går utvecklingen i rätt riktning. Till exempel ökade återvinningen av plastförpackningar från svenska hushåll med 17 procent mellan 2021–2022.⁵

Besöksnäringen

På många orter, inte minst i glesbygd, är besöksnäringen motorn i den lokala ekonomin. Med destinationen som grund ger besöken upphov till konsumtion i en rad branscher, främst hotell och logi, men även restaurang, detaljhandel, transporter och aktivitetsföretag såsom nöjesparker, spa-anläggningar och skidanläggningar. I den här genomgången har vi fokus på landets skidanläggningar samt flyg.

Trots att klimatvinster gjorts på senare år genererar besöksnäringen fortfarande stora utsläpp och behöver ställa om för att bli mer hållbar. Till 2045 ska alla flyg på Sveriges flygplatser drivas fossilfritt, samtidigt som svenska skidanläggningar ska vara fossilfria till 2027.​

Så bidrar näringen till den gröna omställningen

Företag i besöksnäringen har tagit en rad klimatinitiativ, däribland:

• Lyckad testflygning med 100 procent bioflygbränsle. Tillsammans med andra branschaktörer genomförde flygbolaget BRA 2022 världens första kommersiella flygning med 100 procent bioflygbränsle i båda motorerna, med 80 procent lägre utsläpp per passagerarkilometer jämfört med en ordinarie flygning. Målet är att flygplansmodellen ska vara certifierad för 100 procent fossilfritt bränsle under 2025.⁶
• Nytt svenskt elflyg lockar internationella investerare. På Säve flygplats utvecklar svenska Heart Aerospace ett elflygplan för 30 passagerare. Planet, som planeras vara färdigt för leverans 2028, har fått stor uppmärksamhet och under hösten valde både Saab och Air Canada att, likt Norrsken, EQT och Bill Gates riskkapitalfond Breakthrough Energy Ventures, bli delägare.⁷
• Nytt flygbränsle med hjälp av fjärrvärme. SAS har tillsammans med Vattenfall, Shell och Lanzatech påbörjat ett projekt för storskalig produktion av elektrobränsle för flyget. Elektrobränslet ska produceras med fossilfri el, vatten och infångad koldioxid från fjärrvärme. Produktionen kan vara i gång 2026–2027.⁸
• Minskade utsläpp med eldrivna skotrar. Skistar Sälen införskaffade nya elskotrar inför vintersäsongen 2022/23, vilket successivt kommer att innebära en utsläppsminskning på 230 ton koldioxid, eller 11 procent av Skistars totala utsläpp. Flera andra branschaktörer har liknande planer.

Vad har besöksnäringen för klimatpåverkan?

På många orter, inte minst i glesbygd, är skidanläggningen motorn i den lokala ekonomin. Skidanläggningen har traditionellt också haft ett stort klimatavtryck, där pistmaskinerna står för cirka 90 procent av bränslebehovet i kärnverksamheten.⁹ Här har dock gjorts stora klimatvinster på senare år. Tack vare övergång till förnybart bränsle minskade de beräknade växthusgasutsläppen från drift av lift och pistsystem med 38 procent, från 12 000 till 7 500 ton koldioxidekvivalenter, mellan 2018 och 2020.¹⁰

Medan de flesta svenskar som besöker till exempel en skidanläggning tar bilen, kommer majoriteten, omkring 60 procent, av de utländska turisterna till Sverige med flyg.¹¹ Globalt sett står flyget för cirka 2 procent av världens koldioxidutsläpp.¹² I Sverige är siffran högre då in- och utrikesflyg står för cirka 5 procent av de samlade koldioxidutsläppen.¹³ För kommersiella flygresor har det skett en betydande energieffektivisering. Globalt sett har koldioxidutsläppen per passagerarkilometer minskat med över 80 procent de senaste 50 åren och ligger idag under 100 gram koldioxid per passagerarkilometer.¹⁴

Näringens klimatmål

Branschen har i sin färdplan för fossilfrihet antagit två mål för att minska skidanläggningars klimatpåverkan. Till år 2025 ska pistmaskinerna i landet till hundra procent drivas fossilfritt. Två år senare är målet att driften av anläggningarna ska vara fossilfri och svenska skidanläggningar ska 2027 vara internationellt ledande i klimatarbetet.¹⁵

Enligt flygbranschens färdplan ska inrikesflyg till år 2030 vara fossilfria (koldioxidutsläpp från flygtrafiken motsvarande inrikesflyget ska vara eliminerade). Till år 2045 ska både in- och utrikesflyg vara fossilfria vilket betyder att alla flyg som startar vid svenska flygplatser ska drivas fossilfritt.¹⁶ Elektrifiering är en viktig pusselbit för framtidens flyg, men det är först efter 2030 som tekniken väntas spela en betydande roll i utvecklingen. För att nå klimatmålen är flygbranschen beroende av en god tillgång på biobränslen.¹⁷